Bakgrund: Sjuksköterskan utsätts ständigt för emotionella utmaningar i mötet med patienter. Empati och ett professionellt förhållningssätt är grundläggande kompetenser för att möjliggöra god omvårdnad och för att lindra lidande för patienter och anhöriga. Om sjuksköterskan inte kan hantera sina känslor kan dessa möten ge upphov till att hennes/ hans hälsa riskerar att påverkas negativt. Individen hanterar svåra situationer känslomässigt och praktiskt med hjälp av olika copingstrategier. Inom människovårdande yrken kan framgångsrika copingstrategier innebära att ångesten inför vissa situationer blir mindre.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur musikvideor producerade för barn i åldrarna mellan 4-12 år förmedlar skillnaden mellan det som betraktas som ?norm? och ?den andre? utifrån ett postkolonialt perspektiv. Utifrån detta övergripande syfte utgår studien utifrån följande frågeställningar: På vilket sätt upprätthåller musikvideor vars målgrupp är barn från 4-12 år den koloniala distinktionen mellan de som utgör ?norm? och de som utgör ?den andre?? Hur gestaltas ?den svarte andre? och ?den orientale andre? i musikvideorna? Vilka typer av konflikter och maktförhållanden produceras i materialet, vilka intentioner tycks framställningen ha? En kvalitativ text- och tolkningsanalys har tillämpats på undersökningens material där jag använt semiotikens teckenlära som analysmetod. I samverkan med semiotiken som metodologisk utgångspunkt ställde jag följande analysfrågor till texterna: Vad berättas uttryckligen i videorna? Hur framställs maktförhållanden och konflikter? Vilka stereotyper porträtteras? Vilka framstår som auktoriteter? Vilka kläder eller kroppsattribut förmedlas? Vilka beteenden syns? Vilka miljöer skildras? Till grund för undersökningen ligger det postkoloniala fältet där jag bland annat använt mig av teorier gällande västvärldens kunskapsproduktion om ?den andre?.

Uppsatsens övergripande problematik handlar om normalitet och avvikelse och deras betydelse för vad som kommer att uppfattas som gott och dåligt moderskap. Studiens specifika syfte är att undersöka hur några kvinnor, vars livsstil på olika sätt avviker från det "normala", förhåller sig till och formulerar sig kring sitt moderskap och samhälleliga förväntningar på detsamma.Mitt material bygger på kvalitativa intervjuer och deltagande observationer med fem mödrar vars levnadsförhållanden och ideal i flera avseenden avviker från generella normer kring t ex arbete, boende och drogbruk.Jag utgår från den sociologiska synen på avvikelse som ett resultat av samhällets behov av avvikare för att upprätthålla den etablerade ordningen. Då kvinnor som avviker från olika normer vanligen anses vara olämpliga som mödrar utgår jag i min diskussion från att kvinnorna jag studerat kan antas uppfatta sig misskrediterade som mödrar och därmed sannolikt söker rättfärdiga sitt moderskap.I min analys av kvinnornas formuleringar kring moderskap illustrerar jag hur kvinnorna med hjälp av försvarsmetoder som "förklarande redovisningar" och "sociala jämförelser" kan vända potentiella misskrediterande beteenden till positiva egenskaper och på så sätt framhäva roller som goda mödrar. Jag belyser också hur kvinnorna utnyttjar det moderna moderskapets komplexa balansgång mellan traditionella och moderna värderingar genom att välja att presentera den modersroll som passar bäst för situationen och sammanhanget och hur detta resulterar i att kvinnorna upprätthåller och reproducerar traditionella normer och roller samtidigt som de tar avstånd från och motsätter sig desamma.Studien visar att de "avvikande kvinnorna" i stor utsträckning framställer sitt moderskap genom att ta fasta på och framhäva traditionella modersroller..

Bakgrund: Idag har det blivit allt viktigare att företag växer, då det skapar förutsättningar att utveckla samhället genom att exempelvis skapa fler nya jobb. I de små företagen finns stor tillväxtpotential och tillväxtvilja, men det är svårt att undkomma olika tillväxthinder och växa lönsamt. Många små företag består av byggföretag och det är vanligt att små byggföretag lyckas växa snabbt, men många av dem går ändå i konkurs. Frågan är hur en anpassad styrning av företagens organisation kan bidra till att underlätta tillväxten och hjälpa företagen att lösa de organisatoriska styrningsproblem som kan uppstå.Syfte: Vårt syfte med studien är att undersöka vilka styrningsproblem som vanligtvis uppstår vid tillväxt av små byggföretag och hur dessa problem påverkar den fortsatta tillväxten, samt ta reda på hur styrningsproblemen kan lösas med en, för branschen, anpassad styrning.Definitioner: Tillväxt betyder vanligtvis att något växer eller ökar i mängd. Tillväxt kan även innebära att något ökar i storlek eller att kvalitén förbättras till följd av en processutveckling.

SyfteSyftet med studien var att översätta och validera skattningsskalan för tränarbeteenden Coaching Behavior Scale for Sport (CBS-S) från engelska till svenska.MetodSammanlagt ingick 545 deltagare fördelade på två urval. Deltagarna var lagidrottare i de två högsta nationella serierna. Deltagarna besvarade en enkät innehållandes CBS-S och skalor för andra tränarbeteenden, motivation, självförtroende och relationen med tränaren. På datamaterialet utfördes explorativ faktoranalys med varimax rotering och korrelationer mellan de olika dimensionerna i skalorna beräknades. 39 av deltagarna besvarade även CBS-S två gånger och på dessa data beräknades test-retestkorrelationer mellan dimensionerna i CBS-S.ResultatFaktoranalysen fann åtta dimensioner med egenvärde > 1.

Syftet med min studie är att problematisera förskollärares arbete med och uppfattning om barns emotionella intelligens samt vilka egenskaper som kan främja utvecklingen av denna förmåga hos förskolebarn. Studiens bakgrund belyser bland annat emotionell intelligens som begrepp, emotionell intelligens i förhållande och relevans till förskolans verksamhet samt känslors uppkomst och utveckling ur både ett relationellt och biologiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen belyser Bordieu (1977) och Vygotskijs (1978) betydelsen av uppväxtvillkoren och den sociala praxis individen ingår i vid utveckling av den emotionella kapaciteten. Focaults (2003) maktperspektiv illustrerar hur värden och normer i samhället fungerar som en beteendedisciplinerande maktutövning då individen rättar sig i ledet för normaliteten för att undvika utanförskap. Empirin består av en fokusgruppsintervju med tre förskollärare.

Definitionen av god hälsa skiljer sig åt, men dagens hälsoarbete är en form av information som önskar påverka till mer hälsosamma beteenden. Synen på kropp och hälsa har utvecklats med samhället och idag finns ett stort intresse för den hälsosamma livsstilen och därigenom för utbildning inom området. Friskvård som arbetsfält växer men det finns ingen entydig definition om vilka kompetenser eller vetenskaplig nivå som krävs för att får vara yrkesprofessionell inom området. Tränings- och friskvårdsanläggningar är en arena som lockar såväl hälsoarbetaren som stora delar av befolkningen och passar dessutom in i konsumtionssamhället med en tanke på hälsa som affärsidé. Syftet med denna typ av verksamhet är således fler än hälsofrämjande då även kommersiella och vinstdrivande krav finns.Syftet med detta arbete var att få fördjupad kunskap kring hur det är att som akademiskt utbildad inom kost och friskvård vara yrkesverksam på en tränings- och friskvårdsanläggning med en mer kommersiell syn på hälsoarbete.Djupintervjuer genomfördes med en kvalitativ ansats.

Att behålla lojala kunder är viktigt för många företag och butiker då de lojala kunderna anses vara mer lönsamma än att rekrytera nya. Det har under senare år ägnats mycket tid att förstå vad som påverkar kunders lojalitet. Uppsatsens undersökning bygger på att beskriva hur lojaliteten hos en person med synskador påverkas av dagligvarubutikernas butiksmiljö i val av butik. Personer med funktionsnedsättning fråntas ofta möjligheter som för andra kunder är självklara genom brister i butiksmiljön. Konsumenterna går till de butiker som inte försvårar deras sätt att utföra sin handel.

Bakgrund: Allt fler företag väljer att på ett eller annat sätt involvera hälsa i arbetet genom olika typer av hälsofrämjande insatser för att bland annat minska sjukfrånvaron. Det hälsofrämjande arbetet ger möjligheter att utveckla goda hälsorelaterade beteenden och en god hälsa för människor i arbete. Genom att fler företag väljer att arbeta med hälsofrämjande insatser har diskussionen om det etiska dilemmat kommit upp till ytan.Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse för hur individer upplever träning på arbetstid som inkräktande på dennes privata sfär. Vidare syftar uppsatsen till att ge organisationer en vägledning i sitt arbete med träning på arbetstid.Metod: Studien har framställts i form av en fallstudie bland medarbetare i ett kommunägt företag med huvuduppgift att rena och hantera Kalmars vatten. Uppsatsen har en deduktiv ansats med en kvalitativ forskningsstrategi, där den kvalitativa intervjun har legat till grund för datainsamlingen.Slutsats: Studien har visat att så länge individer upplever att de kan påverka sin situation är deras privata sfär inte hotad.

Idag satsas det inom folkhälsoarbetet mycket på arbetsplatsen som arena då arbetslivet har en avgörande betydelse för att varje människa ska uppnå god hälsa. Vad som gör en arbetsplats hälsosam är individuellt. För många handlar det dock om att känna eget ansvar, delaktighet, inflytande, gemenskap och meningsfullhet. Den svenska arbetsmarknaden karaktäriseras av att män och kvinnor arbetar inom olika sektorer och yrkesområden, vilket har skapat en könssegregerad arbetsmarknad. Den könssegregerade arbetsmarknaden leder till att arbetsgrupperna på arbetsplatserna ofta är könshomogena.

Bakgrund: Att beröra någon annan ger känslor och känslouttryck hos både individen som utför handlingen och mottagaren. Mellanmänsklig beröring är ett uttryck för kärlek eller tillgivenhet inom familjer och även i andra miljöer. I kliniska sammanhang är beröring viktigt p.g.a. den lugnande effekt och emotionella påverkan som sker. Att lägga handen på någon som lider kan skapa trygghet.

Konsumtion är något vi ägnar åt oss i vardagen och som inte går att komma ifrån. Nya möjligheter idag, vare sig det handlar om högre inkomst eller större utbud på marknaden, gör att det skapas nya begär och att den nya konsumtionen efter ett tag känns nödvändig. Idag konsumeras därmed fler varor än någonsin tidigare. Men konsumtionen av varor och tjänster påverkar miljön, och det under hela sin livscykel, från utvinning av råvara till då den blir till avfall.Konsumtion av mode är ett exempel på konsumtion där man uttrycker sina begär och sin längtan. Mode som ofta uttrycks genom kläder ger stimulans till konsumtion och mode och trender förändras snabbt, vilket innebär att det är svårt att hålla kolla på hela produktionsledet och hur miljön påverkas.

Bakgrund Kemiskt beroende ? ofta benämnt drogmissbruk ? är en sammansatt, komplicerad och svårbehandlad psykiatrisk sjukdom. Vägen in i missbruk och beroende påverkas av affektiva, kognitiva och sociala störningar och dysfunktionella beteenden. Den beroende personen är påverkad av långvarigt bruk av nervgifter (drogerna), som befäst och förvärrat psykiska besvär och dysfunktionella beteendestrategier. Samsjuklighet med olika psykiatriska och somatiska sjukdomar/symtom förekommer i hög utsträckning.Syftet med studien är att utvärdera pilotprojektet Mindfulness-Baserad Återfallsprevention (MBÅP) som genomförts vid Upplands Väsby Beroendeteam, samt att beskriva symtomförändring.Metod MBÅP bygger på Mindfulness-Based Relapse Prevention (MBRP) som baseras på Mindfulness-Based Cognitive Therapy (MBCT) och har tidigare utvärderats i en randomiserad kontrollerad studie (RCT).

I Sverige är det vanligt att man separerar ko och kalv redan några timmar efter kalvning. Enligt jordbruksverkets regler måste kalven få i sig råmjölk inom 6 timmar efter att kalven har blivit född för att försäkra att kalven får i sig immunglobiner, antikroppar som är väsentliga för kalvens immunförsvar. Antingen tillåts kalven dia råmjölk på naturlig väg eller ges råmjölk till kalven via en hink eller napphink efter att kalven har blivit flyttad till en ensambox. I ekologiska produktionssystem är det tillåtet att hålla kalven i ensambox i upp till en vecka, sedan flyttas den oftast till en gruppbox med andra kalvar. I konventionella system är det tillåtet att hålla kalven i ensambox i upp till åtta veckor.

I dagens samhälle förekommer många debatter om människors rättigheter och arbetsmiljöer. Arbetsplatsen är ofta föremål för uppmärksamhet i media. Skandaler i media och social media har pekat på hur viktigt det är med jämnlikhet och trivsel på arbetsplatsen. Otrivsel bland anställda har ökat succesivt med åren bland olika företag och organisationer, såväl stora som små. Det är därför betydelsefullt att lyfta fram sådana problem för att systematiskt skapa grunden för förbättring. I alla företag och organisationer regleras beteenden hos de anställda i en incitamentstruktur som består av belöningar och bestraffningar.