Sökresultat:
926 Uppsatser om Automatisk nivćreglering - Sida 47 av 62
Upplysningar om risker och osÀkerhetsfaktorer
Uppsatsens syfte Àr att förklara skillnaden i varför företag noterade pÄ Stockholmsbörsen lÀmnar olika upplysningar om risker och osÀkerhetsfaktorer. Studien baseras pÄ företag noterade pÄ Stockholmsbörsen OMX, Large-, Mid-, och Small Cap. Sammanlagt granskas 200 noterade bolag utifrÄn dess Ärsredovisningar. Undersökningen delas in i fyra olika riskkategorier; finansiell risk, affÀrsrisk, operationell risk samt strategisk risk. Varje kategori, med sina beroende variabler, analyseras var för sig.
Svensk utveckling av redovisningsreglering och konsekvenser vid rÀntebelÀggning pÄ periodiseringsfond
Syfte: Uppsatsens syfte Àr att studera rÀntebelÀggning pÄ periodiseringsfond genom att se hur svensk regleringspolitik inom redovisning har utvecklats och vad rÀntebelÀggningen pÄ periodiseringsfonder fÄr för konsekvenser för företag. Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna valt att genomföra en kvalitativ undersökning. Uppsatsens ansats har varit deskriptiv. Uppsatsens primÀrdata bestÄr av 10 intervjuer med revisorer. Författarna har inspirerats av Sten Jönssons urvalsprocedur i boken Eliten och normerna, dÄ vi försökt finna en redovisningselit.
Fysiska begrÀnsningsÄtgÀrder inom Àldreomsorgens sÀrskilda boenden: en studie ur personalperspektiv
Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vilka erfarenheter enhetschefer och omsorgspersonal inom Àldreomsorgens sÀrskilda boenden hade av fysiska begrÀnsningsÄtgÀrder, samt hur de arbetade med dessa. Metoden var av kvalitativ ansats dÀr personliga intervjuer utfördes med tvÄ enhetschefer, en sjuksköterska och tre undersköterskor vid ett sjukhem och ett demensboende. Dessa frÄgestÀllningar lÄg till grund för studien: Àr ovan nÀmnda personalgrupper medvetna om att lösningen med lÄsta avdelningar och andra fysiska begrÀnsningsÄtgÀrder kan innebÀra ett olagligt frihetsberövande. Om olaglig anvÀndning av fysiska begrÀnsningsÄtgÀrder förekommer, vilka skÀl anser de sig ha för denna typ av lösning. Arbetas det aktivt med att försöka hitta andra lösningar.
SmÄbolagens attityd till avskaffandet av revisionplikten
Syfte:Syftet med vÄr utredning Àr att ta reda pÄ vilken attityd smÄ aktiebolag har inför avskaffandet av revisionsplikten. Vi vill dessutom ta reda pÄ vilken betydelse revisorn kommer att ha i framtiden i dessa bolag, kommer det att vara som idag eller om en förÀndring kommer att ske. Metod:Undersökningen anvÀnder en kvalitativ metod dÀr intervjuerna utformas pÄ ett semi-strukturerat sÀtt. FrÄgorna som anvÀnds vid intervjuerna har utformats genom den offentliga debatt som finns, som Àven arbetet belyser. Teoretiska perspektiv:För att förstÄ innebörden med att avskaffa revisionsplikten har vi valt att belysa den institutionella teorin samt Puxty et al (1987) och Jönssons (1991) artiklar i undersökningen.
Arbetsgivarens ansvar vid rehabilitering av arbetstagare - en rÀttsvetenskaplig utredning
Syftet med uppsatsen Àr att klargöra vad som kan utlÀsas i lagtext och praxis om arbetsgivarens rehabiliteringsansvar för arbetstagare. Uppsatsen Àr rÀttsvetenskaplig och utgÄr frÄn rÀttsdogmatisk metod. Arbetsgivaren har förstahandsansvaret för att utreda en arbetstagares rehabiliteringsbehov. GenomgÄende i rÀttsfallen kan det utlÀsas att koncentration ska ligga pÄ arbetstagarens arbetsförmÄga. Rehabiliteringsutredningen som arbetsgivaren Àr skyldig att upprÀtta, ska ligga till grund för en prövning av vilka ÄtgÀrder som kan vidtas pÄ arbetsplatsen.
Reglering av laborationsprocess med Matlab/Simulink
AbstractIn the fall of 2003 a project was started in the Swedish building sector that is called BASTA (the building sectorsâ termination of especially harmful substances). The project is operated by the building companies NCC, Skanska, PEAB and JM, the Swedish Building Industry and the Swedish Environmental Institute IVL. The purpose of the project is to create a common environmental assessment system for the entire building industry and with the help of this system phase out the use of especially harmful properties from building products.In a large sense BASTA works like this; On the BASTA web site there is a database, to which a supplier can register the company and the companyâs products. Only those products with a substance content that fulfil the demands of the BASTA system, is to be registered. As it is the supplier himself that carries out the registration of the company and the companyâs products to the system, the BASTA-organisation annually controls that the companies that are registered in the database, fulfils BASTAâs demands.Since NCC is one of the companies that operates BASTA, BASTA is probably going to be the environmental assessment system that is recommended for the company in the future.
HÄllbarhetsredovisning ? En studie om sambandet mellan den statliga lagregleringen och praxis
Ordet hÄllbarhetsredovisning hÀrstammar frÄn begreppet hÄllbar utveckling som per definition innebÀr att ?tillfredsstÀlla dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. Idag upprÀttar flera företag sÄ kallade hÄllbarhetsredovisningar dÀr de tar stÀllning till sitt sociala, ekonomiska och miljömÀssiga ansvar. Den svenska staten beslutade den 29 november Är 2007 att alla statligt Àgda bolag frÄn och med den 1 januari Är 2008 ska upprÀtta hÄllbarhetsredovisningar som redovisas enligt Global Reporting Initiative?s (GRI) riktlinjer.
Barns rÀtt till skadestÄnd vid bevittnat vÄld i hemmet
Med hjÀlp av den klassiska juridiska metoden har jag i arbetet först undersökt barns möjligheter att i dagslÀget fÄ skadestÄnd vid bevittnat vÄld i hemmet. HÀr visade det sig att barn teoretiskt sett borde ha stora möjligheter att erhÄlla ersÀttning i de fall skadorna Àr medicinskt pÄvisbara. I praktiken förhÄller det sig dock annorlunda. Endast i ett fÄtal fall har bland annat Brottsoffermyndigheten betalat ut ersÀttning till barn som bevittnat nÀr mamma blivit slagen. Enligt min undersökning har inte nÄgra fall prövats av högsta instans.
Hinder för investering i automatisk mjölkningskarusell
Sveriges och vÀrldens mjölkföretagare blir bara större och större. DeLaval AB har som
följd av detta valt att utveckla en karusell med robotarmar som ska kunna mjölka större
besÀttningar automatiskt. Karusellen introducerades i media under hösten 2010 och
provas nu pÄ ett par olika gÄrdar i vÀrlden.
Jag har valt att göra en intervjuundersökning dÀr jag frÄgat större mjölkföretag vad de
ser för hinder för att investera i DeLaval ABs nya automatiska mjölkningskarusell. Jag
var intresserad av vad det finns för hinder för en investering och vad DeLaval AB kunde
göra Ät dem för att fler ska bli intresserade av att investera i karusellen.
Jag valde den kvalitativa intervju metoden till mina intervjuer för att kunna fÄ fram lite
mer av varje lantbrukare. Det visade sig bra dÄ det var ganska lika tankar som
lantbrukarna hade samtidigt som de flesta hade nÄgot speciellt att berÀtta.
A web-based tool for managing intellectual property laws
Ipendo Systems AB Àr ett företag som tillhandahÄller en webbaserad tjÀnst, Ipendo Platform, för administration av immateriella rÀttigheter. De lagar och regler som reglerar hur immateriella rÀttigheterna hanteras skiljer sig frÄn varje land och tjÀnsten mÄste dÄ innehÄlla information om alla dessa. Dessa lagar eller regler, hÀdanefter regler, hÄlls uppdaterade utanför tjÀnsten i ett Exceldokument, dÀrefter importeras de till Ipendo Platform manuellt. Innan det görs mÄste de valideras enligt förutbestÀmda restriktioner, detta för att de dels ska vara i rÀtt format för Ipendo Platform eller nÄgonting annat som mÄste vara i rÀtt format.Syftet och motivationen till detta examensarbete Àr att man vill ersÀtta denna process med ett enklare webbaserat adminstrationsverktyg som lÄter back-office hantera och uppdatera reglerna och sedan sjÀlva utföra validering och importering. Detta gör att tid sparas och de personer som jobbar med att uppdatera regler fÄr feedback direkt frÄn valideringen istÀllet för att man ska vÀnta pÄ att en annan avdelning gör valideringen.
Evar : En produktutveckling och formgivning av cykelbelysning med LED som ljuskÀlla
Evar Àr ett examensarbete, om 22,5 HP individuellt utfört av André Runling under vÄren 2012 vid Karlstads universitet, till högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design. Uppdragsgivare för projektet har varit Johan Larsvall, industridesigner och Àgare av Idesign i Stockholm. Handledare pÄ Karlstads universitet har varit Lennart Wihk, industridesigner och universitetsadjunkt. Examinator har varit Fredrik Thuvander, professor och universitetslektor.Idesign Àr en designbyrÄ med kontor pÄ LÄngholmen i centrala Stockholm och har uppdrag för olika företag inom olika branscher, bland annat Silva Sweden AB och myndigheten Trafikverket.Idesign har Trafikverkets uppdrag att komma med förslag pÄ koncept till cykelbelysning för ökad anvÀndning och tillförlitlighet mot dagens anvÀndning. Projektet har initierats av Trafikverket och Idesign skall stÄ för utvecklingen av en belysning Ät Silva.
Optimerad signal av omgivningstemperatur pÄ tunga fordon
SammanfattningScanias lastbilar har under de senaste Ären haft en snabb utveckling nÀr det gÀller elektronik och styr - reglerteknik. En givare som inte har haft samma utveckling Àr yttertemperaturgivaren som introducerades i Scanias lastbilar 1987. Totalt finns det idag 10 olika ECU-system som anvÀnder sig av givarsignalen. Det har visat sig att yttertemperaturgivaren i Scanias lastbilar visar för högt vÀrde i vissa körfall. Stora avvikelser pÄ yttertemperaturvÀrdet har inte varit ovanliga nÀr motorn har varit varm och lastbilen fÀrdats i hastigheter under 30 km/h eller kör pÄ tomgÄng, till exempel vid ett rödljus.
SmÄ barns möte med ipad : En studie om lÀrande och kommunikation mellan yngre förskolebarn och ipad
AbstractFörfattare: Liselott HolstTitel: Studie- och yrkesvÀgledares yrkesidentiteter- En intervjustudie med nÄgra verksamma studie- och yrkesvÀgledare pÄ grund- och gymnasieskolanMasteruppsats: 91 ? 120 hpHandledare: Niklas GustafsonPedagogiska Institutionen Bakgrunden till denna uppsats Àr att det riktats en hel del kritik mot skolans studie- och yrkesvÀgledning av bl.a. Skolverket. Ur dessa rapporter framkom bl.a. kritik mot att det idag finns stora skillnader i kvalitet mellan olika kommuner och olika skolor nÀr det gÀller skolornas studie- och yrkesvÀgledning.
IT och Datahantering vid Börsnotering
Sedan Sveriges första reglerade börs grundades 1863 har de lagar och föreskrifter som gÀller börsintroduktion och handel med vÀrdepapper till stor del anpassats efter de nya tidernas förutsÀttningar och behov, inte minst efter gemensamma EU-regler till följd av ökad globalisering och internationalisering. Handeln med vÀrdepapper Àr ocksÄ ett utav Sveriges mest reglerade omrÄden, med stort offentligt inflytande och mÄnga kontrollverksamheter. Trots denna genomgripande reglering, bÄde nationellt och globalt, finns en viktig del i företagsvÀrldens utveckling som nÀrmast tycks ha förbisetts: IT-revolutionen.Denna uppsats syftar till att bistÄ smÄ till medelstora företag med ett antal verktyg, för att de sjÀlva ska kunna föra diskussioner kring vilka ÄtgÀrder som kan bli nödvÀndiga för att sÀkerstÀlla lÀmplig hantering av IT och datasystem, dÄ en börsnotering stundar. Fokus kommer att ligga pÄ smÄ till medelstora svenska företag inom dagligvarusektorn, vilka avser att noteras pÄ stockholmsbörsens Small Cap lista.Det finns idag endast ett fÄtal lagar eller regler som rör IT och data i samband med börsnoteringar. Bland dem kan nÀmnas att viss information krÀvs pÄ företagets hemsida samt att en loggbok skall föras över vem som delges information och nÀr.
Utvecklingen av rekommendationer för Ärsredovisningen : ur ett samhÀllsperspektiv -
Bakgrund: Redovisningen Àr inte lÀngre enbart en teknisk angelÀgenhet utan intresset för att uppnÄ kunskap om de samhÀlleliga faktorerna som pÄverkar redovisningen har ökat. SamhÀllsutvecklingen har lett till ett ökat krav pÄ öppenhet i redovisningen vilket i sin tur har lett till mer kontrollerad redovisning. Med en ökad reglering följer dock problem med efterlevnaden av rekommendationerna. Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att beskriva utvecklingen av rekommendationer för Ärsredovisningen genom att undersöka vilken genomslagskraft RedovisningsrÄdets rekommendationer har och hur företagen tillÀmpar rekommendationerna. Vi Àmnar Àven undersöka hur företagen idag förhÄller sig till öppenhetsbegreppet samt hur företagen stÀller sig till standardsÀttning.