Sök:

Sökresultat:

926 Uppsatser om Automatisk nivćreglering - Sida 26 av 62

En studie om hur vÀl de större revisionsbyrÄerna uppfyller lagstiftarens krav pÄ en oberoende revision.

Syftet med studien Àr att analysera hur vÀl de stora revisionsbyrÄerna sÀkerstÀller oberoendet. Vi fokuserar pÄ huruvida oberoendeproblemen orsakas av bristande byrÄorganisation eller om de frÀmst beror pÄ otillrÀcklig professionalism.Vi har valt en kvalitativ ansats med ett induktivt angreppssÀtt.Inledningsvis behandlas vetenskapsartiklar angÄende revisorns oberoende. DÀrefter redogörs för lagstiftningen pÄ omrÄdet. I resultatredovisningen Äterges resultaten frÄn vÄr empiriska undersökning. Resultaten Àr indelade efter kategorier.

FörbÀttringsÄtgÀrder för Carlsbergs pallhantering

I detta projekt presenteras förbÀttringsförslag för Carlsbergs pallhantering. Carlsberg har sedan en tid tillbaka haft problem med sin pallhantering. Ca 40 000 pallar som skickas ut returneras aldrig frÄn kund. Detta leder till förluster för företaget dÄ företaget tvingas köpa nya pallar dÄ brist uppstÄr. Ett annat problem Àr att det ej finns nÄgot tillförlitligt system för att se hur mÄnga pallar som egentligen existerar inom företaget eller vilken typ av pallar det Àr. Uppgiften Àr att identifiera de största problemomrÄdena och komma med förslag pÄ ÄtgÀrder för dessa. Under projektarbetets gÄng har det framkommit att rutiner för pallhantering finns pÄ de flesta anlÀggningar men att mÄnga av rutinerna ej efterföljs.

Årsredovisningslagen : en studie av notsystemet

Företagandet har blivit alltmer utsatt för konkurrens och mer komplext med tanke pÄ den ökande internationaliseringen och ett ökat intresse för aktiehandel och investeringar i företag. Den externa redovisningen har blivit viktigare för företagen till följd av detta och sammanstÀllandet av Ärsredovisningen riktar sig nu i större utstrÀckning till aktiemarknadens krav. NÀr Sverige skulle gÄ med i EU uppstod ett behov av att anpassa den svenska Ärsredovisningslagen till EG:s reglering. NÀr den nya Ärsredovisningslagen skulle trÀda ikraft hördes mÄnga kritiska röster. Den del av Ärsredovisningen som skulle komma att pÄverkas mest var notsystemet.

Högtemperaturkorrosion av FeCrAlmaterialet Kanthal APMT

Höggeröd pÄ nordöstra Orust Àr ett vackert fritidsomrÄde med en tidstypisk karaktÀr frÄn sextiotalet som Àr vÀrd att bevara. Ett problem som uppstÄtt pÄ senare Är Àr att husÀgarna vill flytta in permanent i sina fritidsstugor och bygga ut dessa till större och mer funktionella villor, men detta godkÀnner inte detaljplanen. Samtidigt finns en önskan om att kunna lösa detta ÀndÄ och göra alla delaktiga parter nöjda. Syftet med rapporten Àr att uppmana till en fördjupad diskussion om Höggeröds fritidshusomrÄde och frÄgan om hur dessa skall utvecklas och samtidigt bevaras. FrÄgan om vilka krav och lagar som gÀller kring ombyggnationer har Àven besvarats för att kunna göra ett sÄ bra underlag som möjligt.För att kunna bevara detta kulturarv sÄ kommer ett underlag till en bevarandeplan att tas fram med hjÀlp av den hÀr rapporten.

Inside Outside or in Between - En förskola i Lunden, Göteborg

Höggeröd pÄ nordöstra Orust Àr ett vackert fritidsomrÄde med en tidstypisk karaktÀr frÄn sextiotalet som Àr vÀrd att bevara. Ett problem som uppstÄtt pÄ senare Är Àr att husÀgarna vill flytta in permanent i sina fritidsstugor och bygga ut dessa till större och mer funktionella villor, men detta godkÀnner inte detaljplanen. Samtidigt finns en önskan om att kunna lösa detta ÀndÄ och göra alla delaktiga parter nöjda. Syftet med rapporten Àr att uppmana till en fördjupad diskussion om Höggeröds fritidshusomrÄde och frÄgan om hur dessa skall utvecklas och samtidigt bevaras. FrÄgan om vilka krav och lagar som gÀller kring ombyggnationer har Àven besvarats för att kunna göra ett sÄ bra underlag som möjligt.För att kunna bevara detta kulturarv sÄ kommer ett underlag till en bevarandeplan att tas fram med hjÀlp av den hÀr rapporten.

Nordisk mytologi : En lÀroboksstudie

Syftet med studien var att undersöka mÀnniskors motivation till deltagande inom lagidrott, vilken motivationsreglering som pÄverkar en idrottare till deltagande inom idrott samt hur uppfattat sjÀlvbestÀmmande stöd frÄn trÀnaren pÄverkar motivationsreglering, beroende pÄ kön och spelarposition. Undersökningsdeltagarna var 146 idrottare, 59 kvinnor och 87 mÀn, som var medlemmar i olika idrottsföreningar. Insamling av data gjordes i form av personlig kontakt med en enkÀt som innehöll mÀtinstrumenten Sport Motivation Scale och Sport Climate Questionnaire. Resultatet visade att det fanns en skillnad mellan könen i yttre reglering. De inre motivations-regleringarna i studien hade positiva korrelationer med yttre motivationsreglering, alltsÄ om den inre motivationen höjs hos en idrottare sÄ blir Àven den yttre motivationen förhöjd.

Revisorernas förtroende : En studie av hur revisorerna skapar förtroende hos intressenter

PÄ senare tid har finansiella skandaler fÄtt ett allt större utrymme i media, vilket skapat en debatt bland allmÀnheten och nÀringslivet om revisorns förtroende. Revisionsbranschen utgör en av de viktigaste grundstenarna i samhÀllsekonomin och ett minskat förtroende för dem Àr problematiskt. DÄ förtroende Àr viktigt, Àr det nödvÀndigt att kÀnna till hur revisorer skapar ett förtroende och vad det pÄverkas av. Uppsatsen avser att beskriva hur revisorer skapar förtroende, vad som pÄverkar revisorernas förtroende samt att belysa de konsekvenser och risker som finns med minskat förtroende. Studien anvÀnder sig av beskrivande metoder, dÀr primÀrdata bestÄr av intervjuer med respondenter och sekundÀrdata tillhandahölls av vetenskapliga artiklar, böcker, tidningsartiklar och webbsidor. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, dÀr verkligheten studerades genom att tillÀmpa abduktion. Igenom studien kontrolleras det att uppsatsen hÄller en hög reliabilitet, validitet och objektivitet. Denna empiriska studie visade att revisorns kompetens Àr centralt för att dess klienter och intressenter ska kunna lita pÄ denne.

Ombildningskonsult : En undersökning av ombildningskonsulter utifrÄn tre institutionella logiker

Denna studie har för avsikt att beskriva och analysera ombildningskonsulters yrkesutövande. Detta genom att undersöka vilka principer som styr deras arbete utifrÄn Eliot Freidsons (2001) tre institutionella logiker; fri marknadslogik, byrÄkratisk logik samt professionell logik. För att fÄ en rÀttvis uppfattning ingÄr bÄde kritiska och föresprÄkande kÀllor i studien. Genom intervjuer, internetbaserade kÀllor, artiklar samt publikationer har ombildningskonsultens arbete analyserats och via insamlad empirisk data har ombildningskonsultens arbete placerats i Eliot Freidsons teoretiska modell. Detta möjliggör en vidare förstÄelse av ombildningskonsulters yrkesutövande.

SANDBUNKERSEGMENTERING FÖR SMARTPHONES : Automatisk positionsuppskattning av sandbunkrar för smartphone som golfcaddie

Ett av mÄnga nya anvÀndningsomrÄden för smartphones Àr att anvÀnda dem somcaddie pÄ golfbanan. Golfaren kan fÄ hjÀlp med avstÄndsuppskattning till intressantapunkter pÄ banan genom att dessa punkter programmeras in och jÀmförs medsmartphonens inbyggda positioneringssystem. Den hÀr rapporten visar hur det med enbildsegmenteringsalgoritm gÄr att slippa det manuella arbetet med att lÀgga inpositioner för sandbunkrar pÄ golfbanan. Algoritmen som tagits fram arbetar pÄsatellitbilder som smartphonen kan ladda ned via dess Internetanslutning. Golfarenkan i ett tÀnkt scenario ge sig ut pÄ en godtycklig golfbana och fÄ hjÀlp medavstÄndsbedömning enbart med hjÀlp av satellitbilder och smartphonens gps.

Kullerbyttan - En förskola med kreativitet och hÄllbarhet i fokus

Höggeröd pÄ nordöstra Orust Àr ett vackert fritidsomrÄde med en tidstypisk karaktÀr frÄn sextiotalet som Àr vÀrd att bevara. Ett problem som uppstÄtt pÄ senare Är Àr att husÀgarna vill flytta in permanent i sina fritidsstugor och bygga ut dessa till större och mer funktionella villor, men detta godkÀnner inte detaljplanen. Samtidigt finns en önskan om att kunna lösa detta ÀndÄ och göra alla delaktiga parter nöjda. Syftet med rapporten Àr att uppmana till en fördjupad diskussion om Höggeröds fritidshusomrÄde och frÄgan om hur dessa skall utvecklas och samtidigt bevaras. FrÄgan om vilka krav och lagar som gÀller kring ombyggnationer har Àven besvarats för att kunna göra ett sÄ bra underlag som möjligt.För att kunna bevara detta kulturarv sÄ kommer ett underlag till en bevarandeplan att tas fram med hjÀlp av den hÀr rapporten.

Automatisering av hÀrdugn

Examensarbetet har utförts pÄ Metso Refiner Segments AB i Hagfors, VÀrmland. Gjuteriet arbetar mot pappersindustrin och produkten de tillverkar kallas för malsegment. Malsegmenten sitter monterad pÄ tvÄ stora skivor i en raffinör, vilket anvÀnds för att framstÀlla mekanisk pappersmassa. För att minska personalkostnaderna och för att fÄ bort ett monotont moment för operatörerna vill Metso automatisera den station dÀr malsegmenten hÀrdas. VÀrmebehandlingen sköts idag av tvÄ operatörer och Àr tÀnkt att efter en automatisering kunna skötas av en operatör.

Pedagogers syn pÄ individualisering i tvÄ skolor

Individualisering Àr ett idag mycket omdiskuterat Àmne som finns reglerat i lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, Lpo94. UtifrÄn denna reglering och de kunskaper som idag finns om individers olika förkunskaper, egenskaper och förutsÀttningar har vi valt att som huvudsyfte med denna studie kartlÀgga och analysera lÀraruppfattningar om individualisering vid tvÄ skolor, samt att undersöka skillnader och likheter mellan dessa lÀraruppfattningar. För att finna material och fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört tvÄ kvalitativa intervjuer och enkÀtundersökningar pÄ de tvÄ skolor dÀr dessa pedagoger Àr yrkesverksamma. Resultaten har vi sammanstÀllt, bearbetat och analyserat genom att anvÀnda ett interaktionistiskt perspektiv. En grundtanke inom interaktionismen Àr att individen Àr en social och aktiv person som lÀr i samspelet tillsammans med andra individer.

RÀttslig reglering av enskilda vÀgar med fokus pÄ kostnadsansvarets utformning och tillÀmpning

De enskilda vÀgarna utgör ungefÀr 75 % av alla vÀgar i Sverige och 60 % av landets gemensamhetsanlÀggningarinnehÄller vÀgar. Drift och underhÄllskostnader för enskilda vÀgar fördelasgenom att de deltagande fastigheterna har andelstal i gemensamhetsanlÀggningen.Syftet med rapporten har varit att undersöka hur kostnadsfördelningen i samfÀllighetsföreningarför vÀgÀndamÄl fungerar i teorin och i praktiken.En litteraturstudie ligger till grund för teoridelen i avsnitt 2 och 3 dÀr tidigare och nuvarandelagstiftning beskrivs. Fokus har lagts pÄ frÄgor som rör enskilda vÀgar och kostnader, ersÀttningarsamt Àndrade förhÄllanden för dessa. Ett antal samfÀllighetsföreningar för vÀgÀndamÄlhar undersökts och kontaktats för att fÄ reda pÄ hur de ser pÄ systemet för kostnadsfördelningoch hur det fungerar.Resultatet av arbetet visar att de undersökta föreningarna anser att systemet för att fördelakostnader fungerar bra och i allmÀnhet anses som rÀttvist. I hÀlften av föreningarna hadeförutsÀttningarna Àndrats pÄ sÀtt som gjorde att andelstalen Àndrades.

ÄganderĂ€tt till koncessionsmineraler

Sveriges gruvnÀring har en lÄng historia som strÀcker sig Ànda till medeltiden. Lika lÀnge har det funnits behov av en reglering för utnyttjandet av dessa naturtillgÄngar. Regleringens syfte har varit mÄngfacetterat. Det har bl.a. gÀllt att inpassa utnyttjandet i en marknadsekonomi samt stimulera upptÀckt och utnyttjande av mineraler.

Koncernchefens skadestÄndsansvar

SammanfattningKoncernchefens rÀttsliga stÀllning Àr oklar vad avser hans rÀtt att företrÀda bolaget och hans skadestÄndsansvar. Eftersom begreppet koncernchef inte förekommer i aktiebolagslagen sÄ kan problem uppstÄ nÀr man skall placera in koncernchefen i ett bolags organisation. En koncernchefs stÀllning riskerar att inkrÀkta pÄ bolagets lag reglerade organ sÄsom VD och styrelse. Koncernchefen kan i vissa fall utföra uppgifter som enligt lag skall skötas av VD eller styrelse. FrÄgan Àr hur frÄgan om koncernchefens skadestÄndsansvar skall hanteras i de fall koncernchefen fÄr en stÀllning som inte Àr förenlig med aktiebolagslagen.

<- FöregÄende sida 26 NÀsta sida ->