Denna uppsats är en stilistisk undersökning av Kerstin Ekmans roman Rövarna i Skuleskogen (1988) genomförd med hjälp av systemisk-funktionell lingvistik och dess analysmodeller. Uppsatsens fokus är tudelat: dels undersöks hur Ekman presenterar en bild av döden och hur den varieras, dels studeras hur Ekman använder dialogen för att förmedla att huvudkaraktären blir mer och mer mänsklig. Detta görs genom en transitivitetsanalys och en interpersonell analys. Uppsatsen visar att döden i Rövarna i Skuleskogen tidvis presenteras som ett fenomen med många mänskliga drag: han är av manligt kön, kan utföra fysiska handlingar och vara mentalt, men inte verbalt, aktiv. Det finns en korrelation mellan dödens frekvens, aktivitet och personifiering. I dialogen märks framför allt karaktärernas inbördes maktrelation tydligt, och resultaten visar att huvudkaraktären Skord tillåts vara mer dominant närmare slutet av romanen..

Min uppsats handlar om hip hop som ungdomsfenomen. Syftet är att belysa breaking som en del av hip hop-kulturen och vad breaking består av. Hip hoppens utveckling och kulturella drag i relation till hip hoppens fyra element rapmusik, breakdance, dj: s och graffiti beskrivs. Jag har också undersökt vad breaking betyder för utövarna och vad de vill uttrycka med dansen. I mitt resultat sammanfattas mina observationer, intervjuer och studier av texter.

Syftet med studien är att öka kunskapen om män som har en impulsiv aggressivitet riktad mot sin partner, och om männens brister i affektmedvetenhet (alexitymi) samt deras förmåga till empati och om de skiljer sig i dessa aspekter från män som söker hjälp för relationsproblem på Manscentrum. 20 män med våldsamt beteende och 20 med relationsproblem fyllde i Aggression Questionnaire-Revised Swedish Version (AQ-RSV), Toronto Alexithymia Scale (TAS-20) och Interpersonal Reactivity Index (IRI). Resultaten visade ett positivt samband mellan aggressivitet och alexitymi i hela populationen och ett negativt samband mellan alexitymi och empati. De våldsamma männen var också aggressivare enligt AQ-RSV än de med relationsproblem, men inga andra skillnader var signifikanta. De män som hade erfarenhet av våld i ursprungsfamiljen hade ett starkare samband när det gäller aggressivitet och alexitymi.

Denna uppsats handlar om hur de semantiska värdena kan överföras från ett koncept till en 3Dmodell. Detta innebär att vi tar de fysikaliska attribut av en karaktär i ett koncept bygger dessa i en 3-dimensionnell miljö. Med hjälp av genreteori kring semantik och syntax, gör vi oss medvetna om vad dessa begrepp kan innebära i den process som ingår i modellering av karaktärer. Vi bryter upp karaktärskonceptet i mindre beståndsdelar så som mjuka/hårda ytor och gör en granskning av karaktärernas semantiska drag. Därefter beskrivs den arbetsmetod som användes för att skapa 3D karaktären, där vi berör några av de viktiga punkterna i arbetsprocessen.

Företag som exporterar varor är utsatt för ekonomisk exponering. Sker en valutaförändring så kommer det att påverka nettoinflödet företaget har i den valuta som de exporterar i. Genom att skuldsätta sig i den valuta som företaget exporterar i så kan företaget neutralisera valutarisken på hela sin ekonomiska exponering. Från exportrådets databas över svenska exporterande tillverkande företag har ett urval gjorts för att undersöka om det finns tendenser hos svenska företag att valutasäkra sig genom att skuldsätta sig i den valuta de exporterar i. Undersökningen visar att svenska exporterande företag inte väljer att placera skulder i utländsk valuta.I stora drag är våra slutsatser att företagen väljer att säkra sig i tron att de skyddar sig helt mot valutarisk genom terminssäkring eller dylikt.

Jag har i det här arbetet inriktat mig på att fördjupa mina kunskaper i metodik inom trä- och metallslöjden genom att studera sociokulturella aspekter på lärande. Min uppsats är genomförd som litteraturstudie med en kompletterande enkät undersökning. Syftet med detta examensarbete är studera hur tankar om sociokulturellt lärande går att införliva i trä- och metallslöjden. De frågeställningar som jag har arbetat med är dessa: Vad kännetecknar sociokulturellt lärande? Kan sociokulturellt lärande sammanföras med traditionellt hantverksarbete? Vad talar för och emot ett ökat inslag av sociokulturellt lärande inom trä- och metall slöjden? I hur stor utsträckning bedrivs trä- och metallslöjden sociokulturellt idag? Resultaten visar att kärnan i sociokulturellt tänkande är språkets och kommunikationens betydelse för lärande.

Denna uppsats är en stilistisk undersökning av Kerstin Ekmans roman Rövarna i Skuleskogen (1988) genomförd med hjälp av systemisk-funktionell lingvistik och dess analysmodeller. Uppsatsens fokus är tudelat: dels undersöks hur Ekman presenterar en bild av döden och hur den varieras, dels studeras hur Ekman använder dialogen för att förmedla att huvudkaraktären blir mer och mer mänsklig. Detta görs genom en transitivitetsanalys och en interpersonell analys. Uppsatsen visar att döden i Rövarna i Skuleskogen tidvis presenteras som ett fenomen med många mänskliga drag: han är av manligt kön, kan utföra fysiska handlingar och vara mentalt, men inte verbalt, aktiv. Det finns en korrelation mellan dödens frekvens, aktivitet och personifiering. I dialogen märks framför allt karaktärernas inbördes maktrelation tydligt, och resultaten visar att huvudkaraktären Skord tillåts vara mer dominant närmare slutet av romanen..

De flesta är överens om att mobbning handlar i stora drag om negativa och återkommande handlingar som riktas mot en person under en längre period av en eller flera personer. Det som kan skilja sig från en bok till en annan är definitionerna av negativa handlingar och tidsperspektivet.Syftet med mitt arbete är att undersöka hur de intervjuade skolorna upplever att de följer skolans mobbningsplan. Och hur de uppfattar att kollegerna på skolan följer den rådande mobbningsplanen. För att fånga det jag eftersöker i syfte och frågeställningar använder jag mig en kvalitativ metod i form av intervjuer med några lärare anställda på tre olika skolor i min och en grannkommun.Resultatet visar att både lärare, skola och hela samhället är medvetna om problematiken men ändå fortsätter fenomenet att växa. Det visar sig också att inte alla följer mobbningsplanen i vissa fall beror det på ovan och i andra på rädsla.

Med utgångspunkt i både traditionell och samtida syn på finithet har det uto-aztekiska språket cupeño studerats. Flera grammatiska markörer för såväl subjektskongruens som temporala, modala och aspektuella distinktioner definieras. Dessa markörer kan i huvudsatser i cupeño uppträda i antingen ett auxiliarkomplex i Wackernagels position eller som affix på verbet. Subjektskongruens och olika TMA-markörer definieras som två skilda grammatiska system. Framför allt markörerna för subjektskongruens kan bibehållas i underordnade satser, som också har speciella markörer för underordning.

Svensk sjukvård började rörelsen mot elektroniska patientjournalsystem någonstans under början av nittiotalet. Idag har praktiskt taget alla landsting sjukhusövergripande IT-system för hanteringen av patientinformation. Dessa (ofta stora) implementeringsprojekt har i många fall haft problem och det finns därför anledning att undersöka förutsättningarna för sådana projekt. Ur ett samhällsperspektiv finns mycket att tjäna om man kan undvika dessa införandeproblem och förbättra implementeringsprocessen i denna typ av organisationer. Givet en syn på sjukhus som en kraftigt institutionaliserad organisation finns anledning att ifrågasätta tillämpligheten av, vad som kan betecknas som, klassisk organisationsteori.

Att bromsa åldrande och hitta metoder och medel som leder till att motverka åldrande har länge fascinerat människan. Länge fanns tron på ungdomens källa, där det skulle gå att finna ungdom, skönhet och styrka. Vad som är aktuellt i dagens västerländska samhälle är att människor kämpar för långa liv och emot själva åldrandet. Åldrande är något som kommer att inträffa hos alla Vissa kämpar mot åldrandet, medan andra ger efter. Syftet med detta examensarbete är att genom en litteraturstudie klargöra och sammanställa fenomenet framgångsrikt åldrande, om det finns något sådant, för att sedan jämföra det med följande teorier: disengagemangsteroin, aktivitetsteorin, kontinuitetsteorin och evolutionsteorin.

Syftet med min analys är att ur femtio Bonapojkars brevmaterial, få en förståelse hur ungdomstiden gestaltade sig för dessa. Med analysen vill jag bidra till att utveckla metoder för att använda sig av privatpersoners brev i historieforskningen. Pojkarna var intagna på Bona uppfostringsanstalt under åren 1905-09 och 1946-48. Åldern på pojkarna var 15-18 år och de var dömda för ett mindre brott till tvångsuppfostran. Resultatet av analysen visade att få kommunicera med yttervärlden via brev var viktigt för pojkarna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den senmoderna människans åsikter yttrar siggällande utbildning, arbete, fritidssysselsättning, resor, konsumtion och tro. Vidare vill jag undersöka ifall informanterna och deras åsikter kan kopplas samman med Mary Douglas teorier om kulturella typer och hur det yttrar sig. Jag vill även analysera om de är klassificerbara som David Brooks nyligen introducerade typ, BoBos. Slutligen vill jag undersöka huruvida mina informanter är typiska för dagens senmoderna samhälle.Den slutsats jag kom fram till var att informanterna är typiska för dagens senmoderna samhälle och att har de karaktäristiska drag som med fördel kan hänvisas till BoBos. De är individualistiska, relativistiska och delvis paradoxala, vilket också är tydligt i deras åsikter om hur de själva kan kategoriseras som grupp..

Denna uppsats syftar till att jämföra filmatiseringen av Jane Eyre med det litterära verket. Filmatiseringen jämförs mot en kvalitativ narrativanalys av verket för att se likheter och skillnader dem emellan. Dessa likheter och skillnader blir grunden för att se om filmatiseringen förmedlar samma bild av epokerna och de teman som det litterära verket lyfter. Vidare tittar denna studie på filmens för- och nackdelar i skolundervisningen.De resultat och slutsatser som denna analys funnit visar att filmen inte kan ersätta boken i undervisningen. Filmen kan dock användas som komplement och/eller jämföras med boken.

Gestamp Hardtech utvecklar och tillverkar säkerhetsdetaljer till bilindustrin, t.ex. stötfångare, sidokrockskydd m.m. Tekniken som används kallas presshärdning, vilken i stora drag går ut på att härda och formpressa samtidigt. En del i produktionen är conveyorsystemet som transporterar de presshärdade produkterna automatiskt från härdlinjerna genom resterande del av processen, d.v.s. blästring, kontroll och paketering.