I uppsatsen undersöker jag hur skurkarna i Disneys tecknade långfilmer framställs visuellt, vilka attribut som Dinsey använder sig av för att visa att någon är ond. Observationerna utförs på 39 stycken Disneyskurkar och det insamlade materialet blir belyst ur Patti Bellantonis färgteori och Karin Johannissons texter om fysionomi. I uppsatsen kommer jag fram till att det finns återkommande visuella utmärkande egenskaper som till exempel vissa ansiktsdrag, klädval och färger som skaparna av Disney använder sig av för att porträttera en ond karaktär och bl.a. ett oattraktivt utseende verkar vara sammankopplat med ondska. En potentiell följd av att lyfta fram särskilda fysiska attribut som onda är att människor som i realitet ser ut så kan särbehandlas negativt..

Begreppet autenticitet har under flera års tid undersökts, forskats och diskuterats inom en rad olika forskningsgrenar. Den här studien undersöker begreppets definition samt dess användande inom turismforskningen. Studien ämnar flytta begreppet från forskarna och istället tillåta turisterna själva presentera sina åsikter och tankar kring förhållandet mellan turism och autenticitet. Det här är en av de första studierna som presenterar autenticitet ur svenska turisters perspektiv. Studien är baserad på ett webbaserat frågeformulär där slumpmässigt utvalda respondenter ombads att svara på frågor kring sitt resande och åsikter kring autenticitet.

Studien är en litteraturstudie som jämför tre läroböcker i gymnasiekursen Svenska B och hur dessa behandlar skönlitteratur. Främst är det läroböckernas elevfrågor till skönlitteraturen som ligger till grund för undersökningen. Om man ser till elevfrågornas utformning behandlar de tre läroböckerna skönlitteratur på likartade sätt. Eleverna tränas i att koppla skönlitteraturen både till det samhälle de lever i och det samhälle texterna uppkom i. Det finns dock en skillnad i hur läroböckerna presenterar författarna till de utvalda texterna.

Detta arbete har gått ut på att ta reda på hur tanken om fostran av flickor och pojkar som läser har sett ut samt om tanken om uppfostran finns kvar i dagens barnlitteratur. Undersökningen och analysen i uppsatsen utgår från tre texter. De tre texterna är Tummelisa, Pippi Långstrump och Prinsessan Tilda och syftet är att undersöka hur de gestaltar tanken om uppfostran och normer om flickor. Efter att ha undersökt och analyserat de tre berättelserna har jag fört en diskussion utifrån min hypotes och vad forskare har sagt. Man kan se likheter i hur sensmoralen ser ut i de tre texterna även om de kommer ifrån skilda tidsperioder.

Ämnet neurodidaktik bygger på hjärnforskning och etablerade teorier inom det pedagogiska området. Syftet med vår studie är att dra slutsatser av de rön vi finner inom hjärnforskningen som studerar hur hjärnan fungerar i inlärningssammanhang. Vi har lyft fram ett antal förutsättningar för lärande i vår studie som alla får stöd i aktuell hjärnforskning. Dessa förutsättningar har vi kopplat samman med hur hjärnan utvecklas ur ett matematiskt perspektiv. Litteratursökningen har ägt rum i faktaböcker och databaser och för att få vägledning har vi kontaktat experter inom området.

Vårt examensarbete handlar om läsförståelse, vad det kan innebära och hur det kan definieras. I samtal med två lärare och två specialpedagoger, på två olika skolor, försöker vi synliggöra de intervjuade lärarnas syn på läsförståelse. Vi undersöker också undervisningen; hur lärarna arbetar med läsförståelse i skolan, hur de stödjer barns läsförståelse, samt om det finns instrument för att bedöma barns läsförståelse. Studiens resultat visar att läsförståelse kan delas upp i två delar, avkodning och förståelse, och att avkodningen måste vara avklarad för att förståelse ska vara möjlig. Undersökningen visar också att elevernas läsförståelseprocess kan kan stödjas genom samtal om texter och genom att använda sig av elevernas förförståelse.

Syfte: Studiens syfte är att studera kommuners rutiner vid mottagande till grundsärskolan och särskiljande skolformer. Detta utifrån elevhälsoteams etablerade erfarenheter och med fokus på elever med utländsk bakgrund. Teori: Uppsatsen har ett sociokulturellt perspektiv. I detta perspektiv är man intresserad av hur olika tankar och idéer kommer fram i den vardagliga praktiken och samspelet mellan individen och kollektivet, här är kollektivet skolan (Andreasson & Asp-Onsjö, 2009). Uppsatsen utgår från en kvalitativ ansats med en hermeneutik som forskningsansatsen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilka sätt krig förklaras och förmedlas i tre grundskoleläroböcker och i lika många gymnasieläroböcker. De fyra krig jag har valt att fokusera på är: Trettioåriga kriget, Napoleonkrigen, Andra världskriget och Vietnamkriget. Min metod bygger på en metod av Halvdan Eikeland och på Tom Wikmans tio principer för en god lärobok. Mina resultat visar att läroböckerna genomgående är ganska dåliga på att förklara orsakerna till de fyra krigen. Läroböckerna är heller inte speciellt elevaktiva utan upplevs som slutna texter.

Hiphop är en genre och en subkultur som är relativt ny på den svenska scenen. Syftet med vår uppsats är att studera hur hiphopdiskursen ser ut i svensk dagspress och diskutera samt kartlägga de återkommande teman som kategoriserar den. Vår frågeställning är som följer;Hur skildras svensk hiphop i svensk dagspress? För att ta reda på detta, har vi undersökt texter vi hittat i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, eftersom dessa två tidningar är främst representativa för vad som idag är svensk dagspress. Artiklarna har vi hittat på Internet, och vi valde dessa utifrån ett strategiskt urval baserat på ett antal variabler som har betydelse för vår undersökning.

Insidan i Dagens Nyheter tar upp ämnen som på ett eller annat sätt berör människor. Ensamhet är ett återkommande ämne och någonting som redaktionen verkar tänka är tacksamt att skriva om. Genom att kvalitativt analysera fem texter från Insidan och intervjua journalister och en psykolog med anknytning till ämnet har vi gjort en ansats till att förstå vad det är med ensamhet som är så intressant. Av de artiklar som har studerats har det visat sig att ensamhet överlag porträtteras på ett negativt sätt. Människor som lever ett aktivt liv beskrivs som mindre ensamma än de som inte sysselsätter sig.

Vi har valt att göra en undersökning om huruvida språkarbete och skrivträning ger några effekter för elevers skrivutveckling. Till grund för studien ligger en tidigare gjord undersökning av Ulla Ekvall. Materialet utgörs av texter från två elevgrupper på mellanstadiet. Data har insamlats i huvudsak med hjälp av en kvantitativ metod. En av elevgrupperna fick under en viss period grammatikundervisning och skrivträning medan den andra gruppen inte fick det.

I denna studie görs en ansats i att analysera hur loggbok bidrar till elevers reflektioner. Studien genomförs i en hermeneutisk anda och bygger på kvalitativ metod. Eleverna har i anslutning till en lektionsserie skrivit loggböcker utifrån frågor ställda i en låg grad av struktur. Där frågorna utgår från en grundtanke vilken berör lärande. Alexanderssons och Deweys teorier om olika nivåer och faser avseende reflektion ligger till grund för hur elevernas texter tolkas i olika nivåer av reflektion.

Syftet med denna undersökningen är att med hjälp av kritisk textanalys, tidigare forskning och moralpsykologiska teorier undersöka hur begreppen etik och moral används av läroplanens värdegrund, de övergripande målen och kursplanen för religionskunskap och vidare se hur detta kan relateras till det som moralpsykologi för fram idag. Att analysera läroplanens texter och skolverkets kommentarmaterial med hjälp av moralpsykologiska teorier, hjälper denna studie till att identifiera tydliga kontraster mellan den svenska skolpolitikens försök till social förändring och den vetenskapliga grunden som, denna förändring vilar på..

Syftet med den här studien är att undersöka textlämpligheten och dyslexianpassning av de texter som förekommer i svenska läroböcker i engelska A på gymnasiet. De läroböcker som undersöks är Master Plan, Straight Forward, RealTime1 och Spring Board 1. För att navigera rätt bland tidigare forskning och lärobokstexterna väljer jag att jobba utefter en frågeställning: 1. Vad kan ses som dyslexianpassning och vad är icke dyslexianpassning i läroböcker som används i engelska A? För att kunna undersöka textlämpligheten och dyslexianpassningen i lärobokstexterna användes två metoder; strukturell textanalys och innehållsanalys/läsbarhetsanalys. Resultatet av dessa analyser är bland annat att läroboken RealTime1 har stora fördelar för elever med dyslexi vad gäller textlämplighet..

Med det påtagligt massmediala samhällets intrång i barn och ungas omvärld, blir det således också allt viktigare för skolan att förse eleverna med ett ytterligare kunnande. Ett kunnande, som vi menar, innebär en vidare förståelse av sig själv och sin omgivning och förmågan att reflektera över vad som egentligen finns omkring en själv som människa. Utifrån egna erfarenheter av estetik och lärande har vi sammanställt ett undervisningsverktyg. Verktyget är utformat som en, vad vi valt att kalla, låtbok med tänkvärda och pedagogiska texter och med kluriga och stundtals poetiska illustrationer. Med detta gestaltande examensarbete vill vi beröra vardagliga ämnen med en tänkvärdhet som kan fungera som underlag för värdegrundsfrågor, ökad textförståelse och iakttagelseförmåga för barn i skolår 1-3.