Detta är endast en del av ett stort arbete, på grund av omständigheterna (till exempel möjligheten att publicera en power point) har vi varit tvungna att begränsa vår publikation till lärarhandledningen. Det finns också en elevutgåva, power point-presentation samt ett prov som inte publiceras. För att ta del av dessa krävs möjlighet att komma åt Biologi C för lärares kurswebb Vt-2008 på Södertörns högskolas intranät. .

Syftet med denna undersökning var att se om hur viktiga adjektiven är för att elevers texter ska kunna anses som goda i bemärkelsen beskrivande och berörande. För att söka svar på frågan samlades tjugo autentiska elevtexter från högstadiet in, för att analyseras i hur mängden adjektiv kunde kopplas till att göra en text beskrivande och berörande. Adjektiven granskades i sitt sammanhang, i den mening de funnits i texten, för att se till helhetsintrycket. För att analysen skulle kunna genomföras valdes relevant litteratur till ämnet ut. Väsentliga begrepps befintlighet i elevtexterna som stilvärde, ordförråd, stilfigurer, betydelseomfång, intensionsdjup och ord för att skapa stämning har undersökts i analysen.

I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg på de nationella proven i svenska på gymnasiet. Proven som undersöks är från tre olika år; 1996, 2003 och 2013. Syftet är att se om det finns förändringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spänner över både en kursplansrevision och ett läroplansskifte.Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs på totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks är textlängd, ordlängd, andel långa ord, meningslängd, läsbarhetsindex, ordvariationsindex, talspråksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning.

I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg på de nationella proven i svenska på gymnasiet. Proven som undersöks är från tre olika år; 1996, 2003 och 2013. Syftet är att se om det finns förändringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spänner över både en kursplansrevision och ett läroplansskifte.Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs på totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks är textlängd, ordlängd, andel långa ord, meningslängd, läsbarhetsindex, ordvariationsindex, talspråksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning.

I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg på de nationella proven i svenska på gymnasiet. Proven som undersöks är från tre olika år; 1996, 2003 och 2013. Syftet är att se om det finns förändringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spänner över både en kursplansrevision och ett läroplansskifte.Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs på totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks är textlängd, ordlängd, andel långa ord, meningslängd, läsbarhetsindex, ordvariationsindex, talspråksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning.

Denna undersökning redogör för svordomsanvändningen bland några elever i en grundskola utifrån autentiska samtal. Med hjälp av en CA-inspirerad samtalsanalys av det insamlade materialet, bestående av ljudinspelningar, besvaras de följande frågeställningarna: (1) Vilken funktion har fan för de medverkande deltagarna i ett samtal? (2) Vilken funktion har jävlar för de medverkande deltagarna i ett samtal? (3) Vilken funktion har engelska svordomar för de medverkande deltagarna i ett samtal? Resultatet visar att fan används främst som extra beto-ning eller förstärkning för att framför allt signalera en bakomliggande känsla i yttrandet. Även jävlar har samma signaleringsförmåga då dess främsta funktion är att vara ett adjektiv som ger extra betoning till ett kommande substantiv. Engelska svordomar har främst en informa-tionsfunktion där de använda svordomarna medför viktig information i ett yttrande..

Denna uppsats studerar liveness i nyhetsintervjuer mellan nyhetsankare och korrespondenter i direktsändning i SVT:s kvällssändningar av Aktuellt och Rapport. I uppsatsen studeras främst hur liveness frammanas i dessa intervjuer och om frammaningen påverkas av vilket kön och/eller intervjuroll intervjudeltagarna har. Uppsatsen använder sig av samtalsanalys som metod och utgår ifrån ett antal centrala begrepp som angriper materialet på tre olika nivåer, strukturell-, handlingssekvens- och detaljnivå. Teorier som finns med som utgångspunkt berör institutionella kontra vardagliga samtal, live two-way affiliated interviews, liveness samt autentiska samtal. Även samtalsanalys som teori samt begrepp som hör dit är centrala.

Denna uppsats studerar liveness i nyhetsintervjuer mellan nyhetsankare och korrespondenter i direktsändning i SVT:s kvällssändningar av Aktuellt och Rapport. I uppsatsen studeras främst hur liveness frammanas i dessa intervjuer och om frammaningen påverkas av vilket kön och/eller intervjuroll intervjudeltagarna har. Uppsatsen använder sig av samtalsanalys som metod och utgår ifrån ett antal centrala begrepp som angriper materialet på tre olika nivåer, strukturell-, handlingssekvens- och detaljnivå. Teorier som finns med som utgångspunkt berör institutionella kontra vardagliga samtal, live two-way affiliated interviews, liveness samt autentiska samtal. Även samtalsanalys som teori samt begrepp som hör dit är centrala.

Syftet med detta examensarbete var att öka kunskapen om hur lärare i företagsekonomi arbetar med bedömning i sin undervisning. Eftersom läroplanen grundar sig på i förväg definierade mål och kunskapskrav, så var avsikten att undersöka hur dessa återspeglas i lärarnas bedömningspraktik, ifråga om vilka bedömningsprocesser som används och hur kraven tydliggörs för eleverna. Kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med fyra lärare i företagsekonomi. Resultaten visar på betydande skillnader hur lärarna arbetar med bedömning och i vilken utsträckning som kursplanernas mål och bedömningskriterier används, och i analysen framträder tre olika typer av bedömningspraktik. Den första kategorin har en konstant medvetenhet om kursmål och betygskriterier, vilka tydligt framträder genom alla stadier i undervisning och bedömning.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur bedömningen av nationella prov i kursen Svenska B i gymnasieskolan ser ut med fokus på genre och grammatiska aspekter som hör till den argumenterande genren, samt att se huruvida bedömningen av detta har ändrats mellan 1996 och 2008. Först konstruerades en textanalysmodell som ligger till grund för analys av tre elevtexter från det nationella provets bedömningshäften från olika år (1996, 2002 samt 2008). Analyserna avser tes och argument, syntax, meningsfunktion, konnektivbindning samt stil och retorik. Sedan granskas bedömargruppens analyser av samma texter för att undersöka vad de fokuserar på i sin bedömning. Slutligen jämförs de olika analyserna med fokus på likheter och skillnader mellan dessa och bedömargruppens analyser från de olika åren. Vid denna jämförelse upptäcktes en skillnad i hur bedömargruppen har bedömt de olika texterna.

Denna uppsats studerar liveness i nyhetsintervjuer mellan nyhetsankare och korrespondenter i direktsändning i SVT:s kvällssändningar av Aktuellt och Rapport. I uppsatsen studeras främst hur liveness frammanas i dessa intervjuer och om frammaningen påverkas av vilket kön och/eller intervjuroll intervjudeltagarna har. Uppsatsen använder sig av samtalsanalys som metod och utgår ifrån ett antal centrala begrepp som angriper materialet på tre olika nivåer, strukturell-, handlingssekvens- och detaljnivå. Teorier som finns med som utgångspunkt berör institutionella kontra vardagliga samtal, live two-way affiliated interviews, liveness samt autentiska samtal. Även samtalsanalys som teori samt begrepp som hör dit är centrala.

I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg på de nationella proven i svenska på gymnasiet. Proven som undersöks är från tre olika år; 1996, 2003 och 2013. Syftet är att se om det finns förändringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spänner över både en kursplansrevision och ett läroplansskifte.Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs på totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks är textlängd, ordlängd, andel långa ord, meningslängd, läsbarhetsindex, ordvariationsindex, talspråksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning.

 Detta är endast en del av ett stort arbete, på grund av omständigheterna (till exempel möjligheten att publicera en power point) har vi varit tvungna att begränsa vår publikation till lärarhandledningen. Det finns också en elevutgåva, power point-presentation samt ett prov som inte publiceras. För att ta del av dessa krävs möjlighet att komma åt Biologi C för lärares kurswebb Vt-2008 på Södertörns högskolas intranät. .

Halten näringsämnen i livsmedel varierar bland annat med tillagningsmetod, lagringstid och lagringsförhållanden, som exponering för ljus och syre. Oklarheter finns för mikrovågors inverkan på näringsämnen och framförallt på vitamin B12. Eftersom många äldre drabbas av brist på vitamin B12, är detta av intresse eftersom många hemmaboende äldre människor får hemleverans av färdiga matportioner som är avsedda att värmas, ofta i mikrovågsugn. Syftet med studien var att kunna ge en indikation på om uppvärmning genom mikrovågor påverkar halten vitamin B12 i färdiga kylda måltider. Detta gjordes genom litteratursammanställning om vitamin B12 och mikrovågar samt genom bioassay med Lactobacillus delbrueckii.

Syftet med denna studie är att (1) ta reda på hur bra eleverna är på att lösa problemlösningsuppgifter i matematik, (2) ta reda på vilka typer av fel som eleverna oftast begår och (3) fastställa vilka skillnaderna är mellan pojkarna och flickorna. Svaren som arbetet kommer fram till grundar sig på en undersökning av nationella prov för årskurs 9 i grundskolan. Det söks ett svar på frågan om hur bilden av problemlösning ser ut. Därtill utreds frågan om vad som kan ha orsakat en eventuell försämring: Kan den vara orsakad av för lite aritmetiska kunskaper? Kan den vara orsakad av elevernas undermåliga metoder i att analysera uppgifterna? Eller har eleverna misslyckats med att identifiera vilka matematiska regler eller lagar som ska tillämpas för att lösa uppgiften?Som teoretisk bakgrund användes George Pólyas teorier för att kunna belysa vilka fel eleverna gör i provsvaren.