Alla aktiebolag är i skrivande stund skyldiga att lämna en årsredovisning med revisionsberättelse. Revisionsberättelsen kan vara ren eller oren. Att den är oren innebär att den innehåller en eller flera anmärkningar från revisorn. Den här uppsatsen ämnar undersöka om hur ett företag inom restaurangbranschen påverkas av en oren revisionsberättelse. Vi är också intresserade av vilken typ av anmärkningar som förekommer i branschen.

Redovisningens historik sträcker sig ända till antiken grekernas tid där man även då bokförde alla transaktioner. Under den industriella revolutionen föddes revisor yrket. Under 1900-talet började universiteten att undervisa i redovisning som därefter har utvecklats i snabb takt. Detta resulterade i att olika normgivare bildades som exempelvis FASB, IASB etcetera.I Sverige tillämpas IASB med vissa modifikationer som utvecklats av svenska normgivare, som bokföringsnämnden, redovisningsrådet, FAR etcetera. Som en respons på kravet att alla aktiebolag skulle ha revisorer, grundades Handelshögskolan i Stockholm 1909.Uppsatsens syfte är att undersöka hur väl uppfattningar överensstämmer mellan företag och studenter gällande kompetens vid anställning samt vilka kvalifikationer som företagen värdesätter främst vid nyrekrytering.Denna uppsats baseras på den deduktiva metoden där man utgår från en teori för att förklara verkigheten.

I ett steg att stabilisera utsläppen av växthusgaser i atmosfären framförhandlades Kyotoprotokollet i Japan 1997, vilket året därpå undertecknades av Europeiska gemenskapen. Protokollet innebär att EU:s medlemsstater ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 8% åren 2008?2012 jämfört med utsläppsnivån 1990. En avgörande faktor för att verkliggöra protokollet är att etablera ett fungeran-de handelsystem av utsläppsrätter inom EU. Tanken är att länderna inom EU ska kunna samarbeta för att minska utsläppen genom att köpa och sälja rätter sinsemellan.

Bakgrund: Termen bolagsplundring har länge används för att beskriva planerade oegentligheter i näringsverksamhet. Bland de första plundringshärvorna som nämns i Sverige är Kreugerkraschen, men fenomenet har levt kvar och är fortfarande aktuellt. Under 80-talet var ?skatterådgivning? frekvent använt i Sverige och fenomenet eldades på av dåvarande skattepolitik. Det gav senare upphov till en stor mängd rättsfall kring bolagsplundring och ekonomisk brottslighet.

Titel: Det autentiska transformativa ledarskapets effekter inom revisionsbyråerNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Hanna Vozila Uhlin & Jessica HermanssonHandledare: Jan SvanbergDatum: Juni - 2015Syfte: Själva funktionen hos en revisor bygger på en oberoende och objektiv granskning. Då det förekommit en del revisionsskandaler på senare år, finns det anledning att tro att så inte alltid är fallet. Teorier och forskning kring etiskt ledarskap, däribland det autentiska transformativa ledarskapet, visar på en positiv påverkan på medarbetarna när det kommer till att stärka dem moraliskt och främja etiska beslutstagande. Etiskt ledarskap har också indirekt visat sig influera medarbetarnas tankar genom den positiva påverkan ledaren har när det kommer till att bygga en etisk kultur i organisationen. Den här studien undersöker det autentiska transformativa ledarskapets direkta påverkan på revisorers etiska beslut och handlingar, samt ledarskapets påverkan i samband med en etisk kultur.Metod: Vi har för denna studie genomfört en surveyundersökning genom att skicka ut enkäter till 1000 godkända och auktoriserade revisorer ur FARs medlemsregister.

I den allmänna debatten om revisorer diskuteras bl.a. revisorns oberoende och hur det kan påverkas av revisorns roller som rådgivare till och granskare av ett företag. Vi ville undersöka inom vilka områden revisorn bidrar med rådgivning och få en uppfattning om hur detta eventuellt kunde påverka oberoendet mellan revisorn och ett nystartat företag. Vi valde att undersöka nystartade företag då vi inte funnit några tidigare studier på just den här kombinationen, revisor/nystartat företag.I vårt syfte att undersöka revisorns roll i nystartade företag har vi tagit reda på de vanligaste problemområdena, som nystartade företag upplever, och i vilken mån revisorerna hjälpt till som rådgivare. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer där respondenterna bestod av tre revisorer och ägarna till tre nystartade företag.

Bakgrund och problem: Genom ökade miljöproblem och negativa effekter på miljön som bland annat inneburit oljeutsläpp och föroreningar har samhällets kunskap och medvetenheten för miljöproblemen ökat. Då företagen är beroende av hur de uppfattas av sin omgivning är ett aktivt miljöarbete avgörande för företagets framtid och de tvingas därför att uppfylla de krav och förväntningar som ställs på dem. Under 1980-talet utvecklades ett antal metoder som skulle komplettera miljölagstiftningen och medföra en bättre hantering av miljöarbetet och den metod som blivit mest använd är miljöledningssystemen. Trotts systemens krav och tydliga struktur är utformningen och innehållet i systemet fritt för företagen själva att formulera, vilket har lett till en osäkerhet kring systemens verkliga resultat och effekter.Syfte: Syftet med uppsatsen är att bidra till en ökad förståelse för miljöledningssystemens betydelse för företag och deras verksamhet samt vilka effekter systemen anses medföra och hur dessa effekter kan påverkas.Frågeställningar: Vilken betydelse har miljöledningssystem för företags verksamhet och miljöarbete? Vilka effekter kan miljöledningssystemen innebära för ekonomi och miljö? Finns det några viktiga framgångsfaktorer för ett lyckat miljöarbete och kan dessa påverka de upplevda effekterna?Metod: Uppsatsen har genomförts som en fallstudie inriktad på företag certifierade enligt ett miljöledningssystem studien har varit av kvalitativ art och intervjuer har genomförts med en revisor och fyra företag.Slutsats: Slutsatsen är att den generella uppfattningen att företagen fått positiva effekter på sin verksamhet efter att de infört ett miljöledningssystem.

Skatter är ett ständigt aktuellt och omdebatterat ämne både här i Sverige och runt om i världen. Inkomstskatter påverkar både företag och privatpersoner, vilket komplicerar situationen i fåmansföretagen då delägaren ofta också arbetar i företaget och bidrar till vinstgenereringen. Därför blir det intressant att närmare studera 3:12-reglerna som faller in under inkomstskattelagen och som berör de förehavanden som sker mellan företaget och delägaren. Reglerna påverkar ägarnas privatekonomi på ett direkt sätt eftersom de reglerar hur mycket av den utdelning eller kapitalvinst, som ägaren får från bolaget, skall beskattas i inkomstslaget kapital respektive tjänst. Då 3:12-reglerna spelar en sådan central roll för fåmansföretagaren ställer vi oss frågande till hur detta i sin tur påverkar hur man agerar i företaget och de beslut man tar där angående företagets framtid.Problem: Hur påverkar 3:12-reglerna fåmansföretagens ekonomi och beteende? Dessutom ställde vi oss delfrågan, Har förändringarna i 3:12-reglerna som infördes 2006 samt 2007 inneburit förenklingar för fåmansföretagen?Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka hur fåmansföretagens beteende påverkas av 3:12- reglerna när det gäller investeringsbeslut av olika slag och vad det betyder för lönsamheten i företagen.

Idag pågår en debatt mellan företagens olika intressenter angående aktiemarknadens resursutnyttjande, speciellt rörande utdelningspolitiken i de svenska börsbolagen. Åtskilliga ägare vill se ökade utdelningar och menar att kapitalmarknaden bättre än företaget kan investera pengarna i lönsamma projekt. Ledningen å sin sida motsätter sig detta och hävdar vikten av en god likviditet inför framtida investeringar. Motsättningarna blir dessutom än större då företaget har stora fria kassaflöden. Vid ett stort fritt kassaflöde har ledningen incitament till att investera i projekt med negativa nettonuvärden.

Problembakgrund: Som det ser ut idag är alla aktiebolag tvungna att ha en kvalificerad revisor. Regeringen beslutade den 7 september 2006 att göra en utredning om reglerna för revision i små företag (dir. 2006:96). Slutbetänkande lämnades i september 2007 och i början av 2008 presenterades sedan ett förslag om begränsad revisionsplikt, Avskaffandet av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32).  Problemformulering: 1.

Bakgrund och problem: I Sverige infördes revisionsplikt för alla aktiebolag 1983. Syftetmed revisionsplikten var att den skulle vara bra för kampen mot den ekonomiskabrottsligheten. Frågan om revisionsplikt har sedan införandet berörts av flera statligautredningar, men har inte vidare utretts. Det har hänvisats till samma argument somframfördes vid lagstiftningen, det vill säga att revisionsplikten är av stor betydelse förbekämpning av ekonomisk brottslighet. Meningarna om huruvida den lagstadgade revisionenbidrar till att förebygga brott går isär och frågan om revisionspliktens preventiva effekt på denekonomiska brottsligheten kvarstår.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om revisionsplikten har betydelse för arbetetmot den ekonomiska brottsligheten.Avgränsningar: Denna uppsats behandlar endast ekonomisk brottslighet och revisionsplikt imikroföretag i Sverige.

Syftet med det h?r arbetet var att visa hur ett varum?rke kan byggas och att prova detta genom en kollektion m?bler och inredningsprodukter under arbetsnamnet îTextila sammanfogningar ñ Gone Bananasî. MÂlet var att p examensutst?llningen kunna presentera en kollektion m?bler. Vi skulle ocks vid examensarbetets slut ha utvecklat en grund till vÂrt varum?rke i bild och text om oss och vad vi g?r.

Det senaste decenniet har kantats av skandaler runtom i världen som bidragit till en diskussionom revisorns oberoendeställning vilket medfört negativ påverkan på intressenternasförtroende för revisorn. Oberoendeställningen kan påverkas av revisorns dubbla roller somgranskare och rådgivare då dessa inte är förenliga med varandra. Då innehavet av de dubblarollerna innebär att revisorn ställs inför kritiska situationer blir moralen en viktig aspekt.Syftet med studien är således att öka förståelsen för den personliga moralens påverkan pårevisorns oberoendeställning.I vår studie har vi ett hermeneutiskt synsätt då vi ämnar tolka hur respondenterna upplever sinverklighet. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrån revisorns perspektiv för att få endjupare förståelse för hur respondenterna anser att den personliga moralen påverkaryrkesrollen. Genom semistrukturerade intervjuer med revisorer på mindre revisionsbyråer harvi fått fram vårt empiriska material.

SammanfattningDen första av en rad skandaler i USA och i Europa, var Enron-skandalen. Det amerikanska företaget Enron försattes i konkurs i slutet av 2001 då företaget hade dolt sina skulder och manipulerat redovisningen för att kunna ge sken av att vara ett finansiellt välmående företag. Då det uppdagades att Enrons revisionsbyrå Andersen hade förstört material för att dölja information för tillsynsmyndigheten i och med förundersökningen mot Enron var skandalen ett faktum och revisorernas roll kom alltmer i fokus.Skandalerna har bidragit till att allmänheten upplever att revisorerna inte levererar det de ska: att revisionen garanterar att det inte försiggår några förbiseenden eller oegentligheter i ett företags affärstransaktioner. Allmänheten förväntar sig att en revisor ska vara som en polis i granskandet av ett företags affärer och blir därför besvikna på revisionsprofessionen då en revisionsskandal uppstår. För att minska detta förväntningsgap behöver allmänhetens förväntningar på en revisors ansvar realiseras och alltså minskas samtidigt som revisionsprofessionen behöver öka sin prestation.Det här är ett kvalitativt arbete där materialet kommer ifrån lagtexter, akademisk revisions-, redovisnings- och marknadsföringslitteratur, kursböcker, domar från Stockholms tingsrätt samt utlåtanden från Revisorsnämnden.

Revision har funnits länge men intern kontroll är något som har blivit mer uppmärksammat på senare tid i och med ett antal bolagsskandaler i USA. Intern kontroll är något som alla bolag bör ha och variationen är stor mellan bolagen. I svensk lagstiftning är den reglerad i 8 kap 4§ Aktiebolagslagen, men den är inte uttömmande. Det finns dock rekommendationer för större aktiebolag att tillämpa som exempelvis Svensk kod för bolagsstyrning.I mindre bolag som har ett fåtal ägare vilka även är aktiva i bolaget kan problem uppstå. Om inte en god intern kontroll finns inom bolaget måste intressenterna förlita sig mer på att revisorn upptäcker väsentliga fel vid revisionen.