Stump wood was used between 1850 and 1950 for production of tar and as firewood. In the 1950s the use decreased because of the introduction of the cheap fossil oil. In the 1970s stump wood became an interesting issue again as a raw material for the pulp industry. Stump lifting has today become a possible source for bioenergy. The objectives with this study were to investigate the productivity of stump lifting and stump extraction, and to analyse the economy.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i förskolan beskriver sitt arbete med att stödja barns språkutveckling. När det handlar om att förebygga läs- och skrivsvårigheter hos barn ligger stor vikt i att aktiviteter och miljö är stimulerande på ett språkligt plan. Därför frågade vi oss hur det egentligen såg ut i förskolan. Vi valde att använda semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod i denna kvalitativa studie. Det var tio lärare som deltog i studien.

The following study aims to investigate the environmental conditions of the harbor of Sk?rhamn, a small fishing community on the west coast of Sweden. The interest to do so rose as a newly built apartment residence failed to connect the sewage pipes of 18 apartments, causing the untreated sewage running into the sea. The parameters accounted for are the C/N ratio, total organic carbon (TOC) as well as total nitrogen present (TN) and ?13C in the top ten centimeters of a sediment core retrieved in the Sk?rhamn harbour.

I en omv?rld d?r h?llbarhetsfr?gor f?r st?rre intresse ?r det av stor vikt f?r f?retag att l?gga ner resurser och tid p? att utveckla sina verksamheter h?llbart. ESG som st?r f?r ett f?retags arbete g?llande milj?-, social- och styrningsfr?gor har v?xt under senare ?r. Det har genom ?ren genomf?rts ett stort antal studier p? koppling mellan f?retags ESG-prestationer och deras finansiella prestationer som f?ljd, men resultaten ?r skilda och det finns inget tydligt konsensus inom ?mnet. I denna studie unders?ks sambandet mellan europeiska IT-f?retags ESG-betyg och deras finansiella prestationer.

Syftet med min studie var att ta reda på hur verksamma pedagoger upplever att läroplanens mål om undervisning utifrån varje elevs förutsättningar och behov infrias inom ramen för deras undervisning. Genom sex kvalitativa intervjuer med klasslärare, speciallärare och lärare i förberedelseklass verksamma i grundskolans tidigare år, årskurs 1-6, har jag sökt mina svar. Jag har kommit fram till att informanternas svar grundar sig i pedagogernas individuella sätt att se på förutsättningar och behov samt på den grupp de bedriver undervisning i. Något enhetligt svar finns inte, den här studiens informanter individualiserar utifrån olika premisser samt på olika sätt. Faktorer så som tid, rum och personal spelar stor roll för vilka möjligheter till individualisering som informanterna tycker sig ha.

I detta arbete jämför jag Waldorf (muntlig undervisning och eurytmi), Montessori (ser barnet i dess egen utveckling) och förhållningssättet inlärningsstilar (individanpassat klassrum för maximal inlärning). Syftet med arbetet är att beskriva metoderna och att jämföra likheter och skillnader. Arbetet är indelat i; en inledande del där jag beskriver syfte, metod och ger en bakgrund till varför jag valt detta ämne, en litteraturdel där jag går igenom de tre metoderna Waldorf, Montessori och inlärningsstilar samt deras syn på den lärande eleven och dess miljö, min egen erfarenhet där jag berättar om hur jag använt och kommit i kontakt med dessa metoder, en undersökning där jag jämför åtta klassers inlärningspreferenser med varandra och därefter presenterar jag min slutdiskussion. Min hypotes när jag började detta arbete var att stökiga klasser har en majoritet av kinestetiskt/taktila elever och att dessa kan bli hjälpta av programmet inlärningsstilar. Min hypotes gick inte att bevisa genom detta arbete..

Finns det skillnader i hur vi upplever auditiva dramer gentemot hur vi upplever film? Med hjälp av transporteringsteori och radiodramats historia undersöker detta examensarbete hur vi upplever auditiva dramer gentemot film. En historia har framställts som ett auditivt drama och som ett audiovisuellt drama och ett tidigare känt verk även det skapat både som auditivt drama och audiovisuellt drama har använts för att låta 26 respondenter uppleva två historier i två olika medier. Detta för att se om det finns skillnader i hur transporterade åhörare/åskådare blir av berättelser berättade genom olika medier.Undersökningens resultat pekar mot att skillnader i transport är små.En slutsats man kan dra av detta är att auditiva dramer kan användas mer i marknadsföringssyften, ?hype?-skapande och franchising av spel, film och serier.

Inom (traditionell) radio finns tre olika typer av informationsbärare/kanaler nämligen tal, ljud och musik. Syftet med vårt arbete är att ta reda på vilken typ av information som bäst lämpar sig för kanalen tal respektive ljud. Detta har vi gjort genom att mäta informationsförlusten under ett lyssningstest där vi använt oss av kanalerna tal och ljud. Vi har även då vägt in faktorn av störljud/brus (auditiv information som konkurrerar med meddelandet, exempelvis ljud som uppstår vid bilkörning) och mätt vilket medie som har störst brustolerans. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan kanalerna och olika typer av information, generellt kan dock sägas att tal hade större genomslagskraft medan ljud hade större brustolerans.Det mest centrala vi upptäckte i studien är kanalernas olika värdesatser där tal är den huvudsakliga informationsbäraren och ljudet i större grad bidrar med känsla.

Parkinsons sjukdom drabbar 15 av 10 000 personer. Sjukdomen kan påverka gången genom freezing, då individen stannar upp och är oförmögen att fortsätta att gå. Detta är ett mycket besvärande symtom som kan behandlas med olika cueingstrategier. Även gånghastighet kan förbättras med hjälp av cueingstrategier. I den senaste litteraturstudien var evidensen för cueing oenig.

Inom (traditionell) radio finns tre olika typer av informationsbärare/kanaler nämligen tal, ljud och musik. Syftet med vårt arbete är att ta reda på vilken typ av information som bäst lämpar sig för kanalen tal respektive ljud. Detta har vi gjort genom att mäta informationsförlusten under ett lyssningstest där vi använt oss av kanalerna tal och ljud. Vi har även då vägt in faktorn av störljud/brus (auditiv information som konkurrerar med meddelandet, exempelvis ljud som uppstår vid bilkörning) och mätt vilket medie som har störst brustolerans. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan kanalerna och olika typer av information, generellt kan dock sägas att tal hade större genomslagskraft medan ljud hade större brustolerans.Det mest centrala vi upptäckte i studien är kanalernas olika värdesatser där tal är den huvudsakliga informationsbäraren och ljudet i större grad bidrar med känsla.

Syftet var att undersöka gymnasieelevers studievanor och hur dessa är kopplade till olika inlärningsstilar. Människan lär på olika sätt, olika inlärningsmetoder passar olika personer. Det finns tre huvudinlärnings- stilar som kallas visuell, auditiv och kinetisk. Människan använder sig utav alla tre, men det finns oftast en som huvudsakligen används. Åtta gymnasieelever intervjuades om deras studievanor och vilken inlärningsstil/ar de använder.

KKS includes difficulties hearing speech in background noise although results from pure toneaudiometry are normal. The condition is also called ?Obscure Audiotory Dysfunction? and?Auditory disability with normal hearing?. KKS affects a heterogeneous group. We believethere is a need for synthesis of existing studies to acknowledge the condition in Sweden toimprove rehabilitation for the affected individuals.

I studien har två experiment utförts med tyngdpunkt på arbetsminnets komponenter. Experimenten utgår från Baddeleys teori om arbetsminnet som är uppdelat på exekutiva funktioner för kontroll av olika undersystem, en fonologisk loop för auditiv information, ett visuospatialt skissblock för visuell information och en episodisk buffert för integrering av olika typer av information. För att testa dessa komponenter mot varandra utformades ett bildbaserat test för den episodiska bufferten. I experiment 2 ingick även två väletablerade test för kontroll av chunking och Stroop-effekten. Syftet var att kontrollera om det finns något samband mellan den episodiska bufferten och de andra komponenterna i Baddeleys min-nesmodell.

Vårt utvecklingsarbete handlade om att medvetandegöra eleverna, i en samhällsvetenskaplig klass i årskurs två i gymnasiet, om att individerna har olika inlärningsstilar, enligt forskarna Rita & Ken Dunn. Syftet var att undersöka om medvetenheten om dominerande inlärningsstil för varje elev och om deras arbete enligt medföljande studietips resulterade i ökat intresse, uppmärksamhet och koncentration vid inlärning av nytt och svårt material. Metoden som användes var en enkät för varje elev som visade respektive elevs dominerande inlärningsstil. Eleverna följde sedan under åtta veckor en handlingsplan med studietips för varje elev, och därefter intervjuades eleverna för att se om de följt studietipsen. Ur vårt material kan man inte dra säkra slutsatser.

This is a literature study of learning mathematics in general and algebra in particular. The goal is to explore and investigate the learning procedure and the difficulties pupils have with their understanding. Furthermore, to understand what qualities is requested of pupils in their effort to be successful in mathematics and algebra. I have also explored different pupil thinking styles in mathematics and what consequences that has on their learning and understanding. Moreover, I have investigated some different learning styles and how they can be addressed in teaching of mathematics in general and algebra in particular.