Klimatet är under förändring och en global temperaturökning med 1,8-4,0?C förutspås ske från år 1990 till 2099. Detta kan medföra att livsmedelsproducerande djur i Sverige kommer att utsättas för värmebelastning under perioder vilket kan ha negativa effekter på djurens produktion och välfärd. Då vetskapen om hur svenska lantrasgetter påverkas av värme är begränsad var syftet med den här studien dels att se vilka effekter värme har fysiologiskt, beteendemässigt och produktionsmässigt på djuren, samt att undersöka om getterna efter en tid i förhöjd omgivningstemperatur kunde acklimatisera sig till denna. Sju lakterande svenska lantrasgetter med varsin killing inhystes i en omgivningstemperatur mellan 28,8 och 35,1?C under dagtid i 15 dagar.

Jag har under min tid som lärare funderat över hur man ska anpassa undervisningen i ett klassrum för alla de individuella behov som ryms där. För att finna ett lämpligt svar på ovanstående fundering, så beslutade jag mig för att ta reda på vilka olika lärstilar som finns. Därefter undersökte jag vilken som är min egen lärstil som pedagog. Nästa steg var att göra en analys av elevernas stilar i en klass, i det här fallet den som jag är handledare för. Slutligen ville jag, med hjälp av tidigare forskning och litteratur, undersöka hur kunskaper om min egen samt elevernas olika stilar kunde utnyttjas för att undervisa på ett mer individanpassat sätt.

Ljudet a?r ett intressant kommunikationsmedium som utnyttjar varje individsegna erfarenheter och fo?resta?llningar da?r associationer fa?r stort utrymme. Mu-seer som idag kan va?lja fra?n ett stort urval av medier har mycket att vinna ge-nom att anva?nda sig av ljud - inte enbart fo?r att tekniken tilla?ter det.Den ha?r uppsatsen har fo?r avsikt att underso?ka ljudets mo?jligheter som kom-munikationsmedium i utsta?llningar. Syftet a?r att sprida ljus o?ver detta fo?rha?l-landevis outforskade omra?de som jag anser har ma?nga outnyttjade mo?jligheter.Fo?r att avgra?nsa min underso?kning har jag valt att studera utsta?llningen Dro?m-mens syster som finns pa? Va?rldskulturmuseet i Go?teborg.

Jag har valt att studera fyra olika samtida sa?tt att fa?nga upp ma?nskliga fo?rva?ntningar i staden. Jag studerar varje angrepps- sa?tt genom att utfo?ra litteraturstudier, studera ett exempel och intervjua en person. Syftet a?r att fo?ra en diskussion.

Ljudet a?r ett intressant kommunikationsmedium som utnyttjar varje individsegna erfarenheter och fo?resta?llningar da?r associationer fa?r stort utrymme. Mu-seer som idag kan va?lja fra?n ett stort urval av medier har mycket att vinna ge-nom att anva?nda sig av ljud - inte enbart fo?r att tekniken tilla?ter det.Den ha?r uppsatsen har fo?r avsikt att underso?ka ljudets mo?jligheter som kom-munikationsmedium i utsta?llningar. Syftet a?r att sprida ljus o?ver detta fo?rha?l-landevis outforskade omra?de som jag anser har ma?nga outnyttjade mo?jligheter.Fo?r att avgra?nsa min underso?kning har jag valt att studera utsta?llningen Dro?m-mens syster som finns pa? Va?rldskulturmuseet i Go?teborg.

Hårdgörning av trä syftar till att göra materialet hårdare. Detta går att åstadkomma genom komprimering, det komprimerade materialet tenderar dock att återgå mot sin ursprungsform då materialet utsätts för fukt om ingen låsning sker. Låsningen kan ske mekaniskt i en treskiktskonstruktion som motverkar träets fuktrörelser. Dessa skivor har dock visat sig vara instabila och tidigare försök har uppvisat deformationer i form av kupning. Denna undersökning syftar till att utreda förutsättningarna för att använda komprimerad asp samt att ta fram underlag för framtagning av en kommersiell produkt.Praktiska tester har genomförts för att studera hårdhet, återfjädring och densitet hos det komprimerade virket.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att synliggöra genom vilka lärstilar kursplanens mål förmedlas från styrdokument till elev samt hur detta påverkar elevens möjligheter att utveckla Lgr11?s kunskapsformer (förmågor). Studiens frågeställningar var: Vilka lärstilar använder sig läraren av då läraren synliggör kursplanens mål under lektionstid? Vilka av Lgr11?s kunskapsformer (förmågor) ges eleven möjlighet att utveckla inom ämnet idrott och hälsa?MetodStudien har en kvalitativ ansats där strukturerade observationer utgjorde forskningsmetod. Observationerna ha gjorts i tre olika skolor under 45-50 minuter per observation.

ABSTRACTAnna Axelson: En studie i text/musikproblematik. Relationen mellan dikt och ton i sånger av Lille Bror Söderlundh och Emil Sjögren. ? Uppsala: Musikvetenskap 2004. C-uppsats.Syftet med denna uppsats är att belysa ordens och tonernas inbördes relation i romanser och visor.

Jag har valt att studera fyra olika samtida sa?tt att fa?nga upp ma?nskliga fo?rva?ntningar i staden. Jag studerar varje angrepps- sa?tt genom att utfo?ra litteraturstudier, studera ett exempel och intervjua en person. Syftet a?r att fo?ra en diskussion. De fyra angreppssa?tten a?r inte en definition av ?Stadsplanering med fokus pa? ma?nniskan? utan fyra nedslag i en diskussion kring hur man kan fo?regripa ma?nskliga fo?rva?ntningar inom a?mnet fysisk planering.

SyfteHuvudsyftet med studien var att utreda huruvida en besättning som har en instruerande tränare utvecklas fortare än en besättning som ej har någon instruerande tränare. Ytterligare ett syfte med studien var att kunna dra större paralleller till tränarens betydelse för seglarnas utveckling.MetodDå målsättningen var att få en ökad förståelse för hur tränaren påverkar utvecklingen av seglarna valde jag att utgå från en kvalitativ metod. Undersökningen har gjorts i två träningsgrupper hos Kungliga segelsällskapet i Stockholm där jag är huvudtränare och har det övergripande ansvaret för träningen. Dessa grupper består enbart av jollar som seglas utav två personer. Två besättningar (fyra personer) i var träningsgrupp valdes slumpmässigt ut till studien.

Med korttidsminne menas förmågan att hålla något i minnet i ett par sekunder. Denna kapacitet har tidigare satts till 7±2 enheter hos hörande individer. Motsvarande kapacitet hos döva har visat sig ligga på en något lägre nivå, 4±1 enheter. Hur många enheter en person kan hålla i minnet har ansetts bero på fonologisk förmåga. En bra fonologisk förmåga kan i sin tur kopplas till en bra ordavkodningsförmåga.

Vid utveckling av elektroniska läromedel är användbarhet en viktig faktor. Vad som är användbart är beroende av användarens behov och förutsättningar och läromedel har ofta en heterogen målgrupp. Målet med den här undersökningen har varit att besvara frågan hur e-läromedel kan användbarhetsanpassas för olika lärstilar. Undersökningen har genomförts med hjälp av litteraturstudier samt intervjuer med läromedelsförlag. Delar av Dunn & Dunns lärstilsmodell, specifikt sinnespreferens och informations­bearbetning, har relaterats till aktuella riktlinjer för användbarhet i e-läromedel.

SyfteHuvudsyftet med studien var att utreda huruvida en besättning som har en instruerande tränare utvecklas fortare än en besättning som ej har någon instruerande tränare. Ytterligare ett syfte med studien var att kunna dra större paralleller till tränarens betydelse för seglarnas utveckling.MetodDå målsättningen var att få en ökad förståelse för hur tränaren påverkar utvecklingen av seglarna valde jag att utgå från en kvalitativ metod. Undersökningen har gjorts i två träningsgrupper hos Kungliga segelsällskapet i Stockholm där jag är huvudtränare och har det övergripande ansvaret för träningen. Dessa grupper består enbart av jollar som seglas utav två personer. Två besättningar (fyra personer) i var träningsgrupp valdes slumpmässigt ut till studien.

SyfteHuvudsyftet med studien var att utreda huruvida en besättning som har en instruerande tränare utvecklas fortare än en besättning som ej har någon instruerande tränare. Ytterligare ett syfte med studien var att kunna dra större paralleller till tränarens betydelse för seglarnas utveckling.MetodDå målsättningen var att få en ökad förståelse för hur tränaren påverkar utvecklingen av seglarna valde jag att utgå från en kvalitativ metod. Undersökningen har gjorts i två träningsgrupper hos Kungliga segelsällskapet i Stockholm där jag är huvudtränare och har det övergripande ansvaret för träningen. Dessa grupper består enbart av jollar som seglas utav två personer. Två besättningar (fyra personer) i var träningsgrupp valdes slumpmässigt ut till studien.

SyfteHuvudsyftet med studien var att utreda huruvida en besättning som har en instruerande tränare utvecklas fortare än en besättning som ej har någon instruerande tränare. Ytterligare ett syfte med studien var att kunna dra större paralleller till tränarens betydelse för seglarnas utveckling.MetodDå målsättningen var att få en ökad förståelse för hur tränaren påverkar utvecklingen av seglarna valde jag att utgå från en kvalitativ metod. Undersökningen har gjorts i två träningsgrupper hos Kungliga segelsällskapet i Stockholm där jag är huvudtränare och har det övergripande ansvaret för träningen. Dessa grupper består enbart av jollar som seglas utav två personer. Två besättningar (fyra personer) i var träningsgrupp valdes slumpmässigt ut till studien.