Kvinnomisshandeln ökar ständigt och betraktas som ett allvarligt samhällsproblem. Syftet med vårt arbete är att försöka få ett svar på frågan: ?varför stannar hon kvar??. Vår frågeställning är: Varför stannar en del kvinnor kvar hos män som misshandlar dem fysiskt och/eller psykiskt? Uppsatsens metodologi är kvantitativ.

En förutsättning för att elever ska kunna tillägna sig kunskap är att de förstår det som lärarna säger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fått delge sina uppfattningar om sina lärares sätt att tala i undervisningen genom att besvara en enkät. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningsspråket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lärares språk och om lärarnas undervisningsspråk påverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt är positiva till lärares sätt att tala, men att många av dem inte alltid förstår vad lärarna säger. Eleverna ger därmed uttryck för att vara beroende av lärarnas undervisningsspråk och menar att det påverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutändan också deras inlärning. .

Syftet med vårt arbete var att undersöka om vi kunde förbättra elevernas förståelse för fotosyntesen genom ett dramatiserande lärande. Den praktiska delen av arbetet omfattade sex veckor och utfördes i Piteå Kommun i två sjätteklasser, en test- och en kontrollklass. Totalt deltog 52 elever i undersökningen. Bägge klasserna fick ett varierat arbetssätt. Testklassen har, förutom detta , fått genomföra ett drama i ämnet.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka förskolors arbete med de estetiskauttrycksformerna. För att få svar på syftet har följande frågeställningar ställts: ? Vad innebär de estetiska uttrycksformerna i förskolan för läraren?? Hur arbetar förskolor med de estetiska uttrycksformerna?? Vad finns det för tanke bakom arbetssättet/arbetssätten? Uppsatsen teoretiska remverk utgår från Deweys och Vygotskijs tankar. Metoden somhar använts är kvalitativa öppna intervjuer. Det resultat som kom fram var att förskolorarbetar på många olika sätt, det finns en tydlig tanke bakom där barnens delaktighet ären viktig del.

Vi ville med detta arbete fördjupa oss i vad begreppet musiskt innebär för oss som blivande lärare i grundskolan. Vi har studerat aktuell litteratur i ämnet samt gjort ett antal intervjuer med personer som är verksamma i grundskolan. I begreppet musiskt ryms all skapande verksamhet såsom musik, dans, bild, drama och rörelse. Människan ses som en helhet i en helhet och bör därför inte leva i en uppdelad tillvaro. I skolan innebär detta att allt lärande ska ingå i ett meningsfullt sammanhang och att det ska vara lustfyllt.

Healthcare in Sweden are in need of a drastic change to meet the requirements of highly developed societies, and information technology is seen as an essential part to get there. However, the Swedish healthcare have to challenge their traditional innovation approaches as well. For example, it has become more common to engage patients in the innovation process through web-based platforms. We have been focusing on an approach called co-creation by studying a workshop, in which potential users and other stakeholders are cooperating creatively to come up with innovative solutions in order to improve healthcare practice. Our findings suggests that co-creation may increase the mutual understanding between different stakeholders, for example healthcare professionals and IT developers, enable horizontal learning through and outside the organization and also to raise concepts and actions that are responding to healthcare needs.

Syftet har varit att studera vad barns språkutveckling innebär och hur pedagogers förhållnings- och arbetssätt var för att främja barns språkutveckling utifrån den litteratur- och fältstudie som presenteras i den här uppsatsen. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi sökte en större förståelse om fenomenet samt använt oss av tidigare forskning och gjort en fältstudie som bestod av fyra stycken observationer med efterföljande intervjuer för att få en ökad förståelse om hur pedagoger kan arbeta språkutvecklande. Resultatet vi kom fram till var att pedagoger arbetar språkutvecklande redan i förskolan eftersom det är i förskoleåldern som barns språk utvecklas som mest. Barn använder sig av flera olika kommunikationssätt och strategier i sin språkutveckling. Pedagogernas förhållningssätt var att samtala mycket med barnen.

Denna studie handlar om temaarbete i förskolan där sagan är grunden i temat och det man arbetar utifrån. Syftet är att ta reda på hur språkutveckling kan ske hos de yngsta barnen med detta arbetssätt. Fokus i studien är förskollärarnas erfarenheter. De intervjuer som har genomförts har haft inriktning på vilka arbetssätt som kan vara givande för språkutvecklingen inom ett sagotema samt hur man kan synliggöra den språkutveckling som sker.Resultatet av undersökningen visar på en gedigen erfarenhet av förskollärarna och att de arbetar i miljöer där språkutvecklingen är ett stort fokus och där reflektion tillsammans med barnen tar en stor plats. För att nå målen med temat är drama och skapande vanliga arbetssätt.

Syftet med vår studie var att beskriva och förstå pedagogernas inställning till de estetiskauttrycksformerna som bild, drama, slöjd, musik och dans. För att få svar på detta har vi studerat tidigare forskning kring ämnet, vi har observerat, dokumenterat och gjort enkäter och intervjuer samt intervjuat två danspedagoger på kulturskolan i Luleå kommun. Det delades sammanlagt ut 25 enkäter i tre skolor och studien genomfördes i fyra skolor. En av dem var kulturskolan och en grundskola i Luleå kommun. De två andra skolorna var en skola i Kalix kommun och en skola i Pajala kommun.

Syftet med examensarbetet var att belysa elevers motivation för språkinlärning. I undersökningen lyfter vi fram hur pedagogerna använder sig av lek, dans och rörelse i sin engelskundervisning samt hur detta påverkar elevers motivation. Resultatet har tagits fram genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger som undervisar i engelska i grundskolans tidigare år. Studiens resultat visar att samtliga pedagoger anser att motivationen ökar genom dans, lek och rörelse. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet står det att kunskap kan tas in genom olika arbetsformer, till exempel bild, drama, musik och dans (Skolverket, 2006).

The aim of this study was to explore how young students can be taught during their first year of learning English towards the A1 level according to The European Framework of Reference for Languages, and how the students understand their own learning. The study was carried out in two different classes but with the same teacher, who is qualified to teach English to young learners. The result is based on the analysis of a total of twelve observations of English lessons in two classes in school year one and eight group interviews with the students. Recurrent ingredients through all lessons were activities such as listening to teacher talk, watching films or film clips, singing songs and doing rhymes, using drama activities, talking about the meaning of learning English, practicing guessing competence and learning new vocabulary. The teacher consistently talked about and taught different strategies for language learning.

The meaning of this study is to see how a suspected murderer is presented in the Swedish newspapers Expressen and Falu Kuriren. We want to see how two Swedish newspapers, a local- and an evening paper, presented Anders Eklund, who killed the ten year old girl Engla Ho?glund in 2008, from the day after her disappearing and almost a month ahead.When we analysis the resolution to the study we could see that both papers presented Anders Eklund like a convicted murderer after he admitted the murder of Engla Ho?glund, even if the court had not sentenced him yet. Even when Anders Eklund was anonymous, you can through the various denominations witch were produced in the papers speculate on who the murderer is.Even that it is a case study, we can see with the previous research tends that a suspected murderer is produced in this way in Swedish newspapers. We could also see that the evening paper where more likely to present sensation and drama to the texts than the local paper did. .

Abstract ? Noblesse oblige: a roleplaying gameDuring the 17th-century the Swedish nobility was forced to deal with a number of new challenges. They reached the height of their power, but also began their downfall. How did the nobility?s ideal come to be in the face of this? Can we in these ideals find the duties and obligations of the nobility? And if we can, how can a roleplaying game be made out of the historical facts? A roleplaying game meant for educational means, well suited for the classroom and teachers, capable of stimulating the young minds and offering them an in depth understanding of how the nobility?s minds moved.

Syftet med studien var att genom semistrukturerade intervjuer undersöka vilken betydelse förskollärare tillskriver sina egna intressen och erfarenheter i arbetet med estetik samt vilken uttryckform förskollärare anser som lättast och svårast att arbeta med. Semistrukturerade intervjuer valdes då det gav plats för följdfrågor och djupare intervjuer. Resultatet visar att förskollärares intressen och erfarenheter kan påverka hur estetik väljs att användas i förskolan. Resultatet visar även att förskollärare såg olika på vad som var lättast respektive svårast med estetik men det som ansågs lättast var musik och det svåraste var drama. Slutsatser som framkom utifrån studien var att förskollärarna ansåg sig vara medvetna om vad estetik innebar men att kunskaperna kring olika uttrycksformer var otillräckliga för att medvetet våga användas i verksamheterna.

The aim of the study is to find out what pre-school teachers perceived of the curriculum, regarding esthetic subjects. The study is built on the teachers thoughts and ideas about the esthetic work, and how it is supposed to help all children develop. How the teachers has interpreted the curriculum points on how they have chosen to work with the esthetic subjects. The study is based on interviews with six teachers, from two pre-schools. The material from the interviews has then been analyzed with theories and earlier research.The result shows that the teachers think that the esthetic expressions are a language, and that the pre-school is supposed to give the children the opportunity to experience different types, for example dance, music, drama and art.