Bakgrund: Att drabbas av en hjärtinfarkt är en hotfull och skrämmande upplevelse som kan påverka upplevelsen av livskvalitet för många kvinnor. Enligt Siri Naess definition av livskvalitet ska personen ha en grundstämning av gjädje, självkänsla, samhörighet och vara aktiv för att uppleva en god livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter en hjärtinfarkt med fokus på livskvalitet. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes, vilken bygger på vetenskapliga artiklar framtagna genom databaserad litteratursökning. Dessa kvalitetsgranskades och en artikelöversikt sammanställdes.

En femtedel av de som drabbas av ryggmärgsskada i Sverige är kvinnor. Ryggmärgsskadan kan orsaka åtskilliga problem för kvinnorna när det gäller deras sexliv och sexualitet, både fysiska och psykiska. Kvinnor med ryggmärgsskada har stigmatiserats av samhället i fråga om deras önskan och behov att ett sexliv. Forskning om kvinnornas erfarenheter av sin sexualitet är bristfällig. En översikt av den forskning som finns skulle bidra till att få ett bredare perspektiv inom området.

Bakgrund: Att råka ut för brännskador är traumatiskt.  Sjuksköterskans förmåga att ge omsorg och visa respekt gentemot patienten är vitalt för patienters upplevelser av brännskador. Om en svårt brännskadad patient överlever är det ofta med handikapp och förändrat utseende, samtidigt som en palliativ behandling innebär svåra smärtor. Att skapa ny livskvalité är ofta förknippat med en svår process för brännskadadeSyfte: Studiens syfte var att belysa patienters erfarenheter efter brännskada.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där nio artiklar, fem kvalitativa och fyra kvantitativa analyserades med en modifierad innehållsanalys.Resultat: Analysen föll ut i ett övergripande tema, förändring med fem underliggande kategorier. Förändringen bestod bland annat av ändrad självbild. Närstående fick ett högre värde och gav livskvalitet.

BAKGRUND: Ospecifik långvarig ländryggssmärta är ett vanligt problem i dagens samhälle. Smärtan som inte har sin förklaring i vävnadsskada kan om den kvarstår leda till isolering, inaktivitet och depression. Fysisk träning används ofta för att minska smärtintensiteten.SYFTE: Syftet med studien var att undersöka vilka fysioterapeutiska interventioner som används mot NSLBP och att redogöra för vilka resultatmått som används för att utvärdera effekten av interventionerna. METOD: Litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Ämnesord för respektive databas tillämpades.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av terapeutiskt förhållningssätt i arbetet med äldre på särskilt boende. Nio arbetsterapeuter som arbetade inom särskilt boende intervjuades angående sitt terapeutiska förhållningssätt till de äldre. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen av materialet resulterade i fyra kategorier. Resultatet visade att arbetsterapeuterna lutade sig mot den professionella rollen för att hitta ett terapeutiskt förhållningssätt som motsvarade vad varje enskild äldre behöver.

Syftet är att belysa hur funktionsnedsatta gymnasieelevers identitetsutveckling påverkas av kontakten med habiliterings-professioner.På vilket sätt bidrar funktionsnedsättning ochmötet med habiliteringsprofessioner till unga människors identi-tetsutveckling och vilka svårigheter och möjligheter finns det i det-ta?Kvalitativ studie med intervjuer.Eleverna möter både svårigheter och möjligheter i sin identitetsutveckling irelation till habiliteringsprofessionerna. Svårigheterna kommer av kulturellaoch strukturella omständigheter i organiseringen av habiliteringsprofessioner-nas arbete som kan påverka elevernas deltagande och initiativförmåga nega-tivt. Elevernas självbild kan också påverkas av att införlivas i ett system avhabilitering där den oavsiktliga konsekvensen blir att eleverna definieras somspeciella och inte som andra. Integriteten kan bli lidande då många vet myck-et om eleverna och de kan uppleva sig belysta på ett sätt som andra elever inteär.Möjligheterna är att kunna utmanas av habiliteringsprofessionerna i synen påvad eleverna klarar av.

The purpose of this paper was to discuss stigma and stigmatisation in relation to social policy and social work. By discussing welfare systems in social policy I wanted to see if there could be any connection between social policy and stigma. I used case studies of hearing impaired adults to give examples of how the stigma processes work. By connecting the stigma and the social policy theories with the case studies I wanted to see how the social policy could affect the stigma processes or vice versa.In the paper the concept of stigma has been described and discussed, foremost using the theories of Erving Goffman. I have also discussed the welfare system and the connection between residual systems and stigma.

The purpose of this essay was to investigate the care personnel's experience, and thoughts concerning the elderlies use of sedatives and sleeping tablets. The purpose was also to make a comparison between different forms of living, in an attempt to find out if the form of living in itself was a factor that affected the use of sedatives and sleeping-tablets.In order to investigate this, the main questions of this essay became:- To what extent do the patients use sedatives and sleeping tablets?- What is the care personnel's experience of, and thoughts about the patients' use of sedatives and sleeping tablets?To obtain answers to my questions I interviewed care personnel working at different types of homes for elderly people and working with elderly people still living at home.I came to the conclusion that where you live may also have an influence on the use of sedatives and sleeping tablets. This could be seen when a group of elderly people lived together, and some of them were suffering from dementia. Then it could happen that the elderly with dementia where given sedatives and sleeping tablets, not just in order to calm them, but also to give the others a better environment to live in..

Politiska drivkrafter för arbetskraftens tillfrisknande - en hälsokonsekvensbedömning av medfinansieringslagen Annvir, Désirée. Politiska drivkrafter för arbetskraftens tillfrisknande, - en hälsokonsekvensbedömning av medfinansieringslagen Examensarbete i folkhälsovetenskap 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för folkhälsovetenskap, 2005. Medfinansieringslagen (lag 2004:1237 om särskild sjukförsäkringsavgift) trädde ikraft den 1 januari 2005. Lagen innebär att arbetsgivaren är skyldig att betala 15 procent av sjukpenningen.

Sverige har idag en av världens äldsta befolkning och antalet äldre över 65 år beräknas att stiga. Detta innebär att fallolyckor i de äldres hemmiljö inomhus kommer att öka och detta bidrar enligt tidigare studier till ökade sjukvårdskostnader och minskad självständig aktivitet och delaktighet. En av arbetsterapeutens arbetsuppgifter är att arbeta förebyggande för att minska denna problematik. Studiens syfte var att undersöka hur detta förebyggande arbete utfördes av arbetsterapeuter för att minska fallrisken i de äldres hemmiljö inomhus, framförallt avseende miljöåtgärder. Datainsamlingen gjordes med hjälp av enkät på 41 yrkesverksamma arbetsterapeuter i sex skånska kommuner.

De vanligaste orsakerna till en höftplastikoperation är artros, ledgångsreumatism, sjukdom i leden under unga år eller en fraktur. En höftplastikoperation innebär att man byter ut ledhuvudet och/eller ledpannan mot en protes. De första tre månaderna efter operationen förändras aktivitetsutförandet av en del aktiviteter till följd av restriktioner. Tekniska hjälpmedel förskrivs därför och tjänar till att bibehålla personens självständighet i så stor utsträckning som möjligt. Syftet med denna studie är att undersöka hur och i vilken utsträckning dessa patienter använder sig av griptången efter operationen.

Att ta körkort och skaffa bil är en självklarhet för många människor. För funktionshindrade kan körkort och bil bidra till ökad mobilitet och självständighet i vardagen. Arbetsterapeuten kan då hjälpa till med körkorts- och bilanpassningsfrågor då detta kan vara en besvärlig process för funktionshindrade. Syftet med studien var att, med stöd av den arbetsterapeutiska arbetsprocessen, undersöka hur arbetsterapeuter arbetar med unga funktionshindrade som vill ta körkort och skaffa bil. I studien deltog två arbetsterapeuter som fortlöpande arbetade med körkort- och bilanpassningsfrågor i en verksamhet som enbart sysslar med den typen av frågor.

Subutex används vid behandling av heroinmissbrukare. Syftet med Subutex är att man skall ge missbrukaren en chans att få kontroll på sitt liv, samt hålla denne vid liv så att andra behandlingsmetoder kan få bukt med det bakomliggande problemet. Det vi försökt belysa med denna rapport är de för- och nackdelar som subutexbehandlingen innebär. Vi har inhämtat information från internet och från litteratur om vårt ämne. Vi har även intervjuat två personer med kunskap och erfarenhet av Subutex och subutexbehandling.

Reumatoid Artrit är en kronisk inflammatorisk sjukdom där lederna blir ömma, svullna och stela. Andra symtom som deltagarna kan uppleva är trötthet och orkeslöshet. Dessa symtom kan påverka delaktigheten i aktiviteter i det dagliga livet såsom personlig vård, skötsel av hemmet, arbete och fritid. Människan är en social varelse som är beroende av sociala relationer hela livet. Syftet med studien var att undersöka hur personer med Reumatoid Artrit upplever sin delaktighet med andra på sin fritid.

Att drabbas av en brännskada är ett stort trauma för patienten med många smärtsamma behandlingar och en lång rehabilitering.  All vård oberoende av karaktär utgår från ett möte med patienten, det vill säga att vård och behandling bygger på en vårdrelation. Det är sjuksköterskans ansvar att genom omvårdnad och ett vårdande förhållningssätt skapa en sådan relation. Det är av intresse att tydliggöra vilka fenomen i omvårdnaden som förklarar graden av tillfredsställelse eftersom det är en central och viktig del i allt vårdarbete för sjuksköterskor och undersköterskor. Syftet: Syftet är att beskriva hur patienten uppfattar omvårdnaden i samband med en brännskada. Metoden: En fenomenografisk metod har använts.