Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur professionella hjälpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprätthåller hjälpande relationer samt vilken syn de har på betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anställda på psykiatriska kliniken i Norrland, varav två kvinnor och två män som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna såg relationen som väldigt viktig, både för att få till stånd en behandling men också för att upprätthålla en pågående behandling. Relationen i sig ansågs vara en bärare av hjälpen såväl som en hjälp i sig.

Uppsatsen är en studie av Funktionell Familjeterapi (FFT). Syftet var att undersöka om en FFT-behandling innebar en förändring för en ungdom och dennes föräldrar avseende deras beskrivning av familjeklimatet och dyaderna inom familjen. Målgruppen utgjordes av 29 familjer som under åren 2011-2013 avslutat en FFT-behandling på Ungdomscentrum, Uppsala kommun. Familjerna hade fyllt i självskattningsformulären Frågor om Familjemedlemmar och Familjeklimat före och efter behandlingen. Resultatet visade ett flertal statistiskt signifikanta skillnader vilket stämde överens med tidigare forskning av modellen, både internationellt och nationellt.

Närstående till svårt sjuka patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning blir delaktiga i diskussionen kring att avbryta eller avstå behandling, då behandlingen ses meningslös. Detta kan upplevas som en kris för de närstående. Responsen på denna kris kan resultera i utmattningssyndrom, ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom. Det är viktigt för sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet att känna till vilka de närståendes upplevelser är för att kunna bemöta dem på ett adekvat sätt, då beslut ska tas om att avbryta eller avstå livsuppehållande behandling. Syftet med litteraturstudien var att ta reda på vilka upplevelser de närstående känner då beslut om att avbryta livsuppehållande behandling ska tas.

The aim of this study is to take note of  social worker´s views on opiate addiction and medication-assisted treatment. The definition of social workers in this paper, is people who are involved with individuals  who have an opiate addiction and have therefore been in contact with drug assisted treatment. Data was collected through interviews with social workers. The interviews were based on an interview questionnaire on four explicit themes: Motivation, Medical Assisted Treatment (LA) Other complementary treatment and expenses and its meanings. These are analyzed and discussed through the theory of harm reduction and the theory of labeling..

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att ta reda på hur arbetet med alkoholproblem genom motiverande samtal ser ut. Speciellt fokus lades vid behandlingsprocessen och resultatet av den.Frågeställningarna var:Vilka kan möjligheterna vara inom motiverande samtal inom behandling av alkoholproblem?Vilka kan svårigheterna vara inom motiverande samtal inom behandling av alkoholproblem?Hur ser framtidsprognosen ut för en person som behandlats för alkoholproblem genom motiverande samtal?Hur ser effekten av motiverande samtal ut under en pågående behandling?Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ ansats där intervjuer har gjorts. Intervjuerna har skett på intervjupersonernas arbetsplatser, vilka var tre olika beroendemottagningar, Karolinska Institutet samt Alkohollinjen. Analysen av studien har eftersträvat en röd tråd i det material som har framtagits efter intervjuerna där en systematisk undersökning efter textenheter har gjorts.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur professionella hjälpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprätthåller hjälpande relationer samt vilken syn de har på betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anställda på psykiatriska kliniken i Norrland, varav två kvinnor och två män som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna såg relationen som väldigt viktig, både för att få till stånd en behandling men också för att upprätthålla en pågående behandling. Relationen i sig ansågs vara en bärare av hjälpen såväl som en hjälp i sig.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur professionella hjälpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprätthåller hjälpande relationer samt vilken syn de har på betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anställda på psykiatriska kliniken i Norrland, varav två kvinnor och två män som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna såg relationen som väldigt viktig, både för att få till stånd en behandling men också för att upprätthålla en pågående behandling. Relationen i sig ansågs vara en bärare av hjälpen såväl som en hjälp i sig.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur professionella hjälpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprätthåller hjälpande relationer samt vilken syn de har på betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anställda på psykiatriska kliniken i Norrland, varav två kvinnor och två män som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna såg relationen som väldigt viktig, både för att få till stånd en behandling men också för att upprätthålla en pågående behandling. Relationen i sig ansågs vara en bärare av hjälpen såväl som en hjälp i sig.

   Introduktion    Övervikt och fetma (BMI > 25 respektive BMI > 30) ökar i omfattning i hela världen och så även i Sverige. Prevalensen av övervikt/fetma i Sverige är ca 44 % och specifikt i Sandvikens kommun så är drygt hälften av den vuxna befolkningen överviktig/fet vilket ökar risken för ohälsa och sjukdom.Det är angeläget att hitta de personer som löper risk att utveckla alternativt redan har övervikt/fetma för att kunna förebygga och behandla. Med tidig upptäckt och rätt behandling så gynnas förstås patienten i första hand, men även sjukvården och samhället i stort då detta i förlängningen minskar kostnaderna. I denna studie undersöktes hur ett vårdprogram som ska användas för upptäckt och behandling av övervikt/fetma tillämpades på tre hälsocentraler i Sandvikens kommun under två månader hösten 2005.MetodUtgångspunkten för vårdprogrammet med tillhörande flödesschema är att man mäter BMI först. Mätning ska ske på alla patienter som söker vård inom Primärvården Gästrikland ? inte bara de patienter som specifikt söker för övervikt eller fetma.

Depression och insomni är två vanliga former av psykisk ohälsa. I den här studien undersöktes om en bevisat effektiv behandling för insomni, (KBT-I), påverkade grad av depressiva symtom hos personer med konstaterade symtom på såväl depression som insomni. I studien kontrollerades för en minskning av nedstämdhet kunde tillskrivas en ökad fysisk aktivitetsnivå. En single case experimental design användes för ändamålet, med dagliga skattningar av sömn, nedstämdhet och fysisk aktivitetsnivå. Symtom på såväl insomi som nedstämdhet minskade signifikant hos tre av sex deltagare.

AbstractSyftet med studien var att utvärdera fluoxetins effekt på hetsätning och kräkning vid bulimia nervosadå ingen samtidigt psykoterapi ges. Även tid för behandlingseffekt, förändringar på andrasjukdomskarakteristika, förekomst av viktförändring och biverkningar undersöktes. Studiengenomfördes som en litteraturstudie. Sökningar efter litteratur skedde i Pubmed, Google, ELIN,Artikelsök, Cochrane, EMEA, SweMed+. Sökorden var; bulimia, bulimia nervosa, fluoxetine, prozac,psychotropic drugs, antidepressive agents, serotonin uptake inhibitors, ätstörning, eating, disorder.Sammanfattningsvis hade fluoxetin 60 mg/dag en god effekt på att minska antalet hetsätningar ochkräkningar per vecka jämfört med placebo.

In recent years cognitive training in order to improve cognitive abilities have becomeincreasingly popular and a lot of research has been conducted within this field. The natural agingprocess has a negative effect on many of our cognitive abilities and this relationship also has a strongconnection with hearing loss. Elderly with hearing loss is therefore a group that could benefit fromcognitive training. Objective: The purpose of this study was to investigate different types of cognitivetraining directed towards working memory in older adults and to examine the results observedregarding efficacy of this type of training and its transfer effect. Method: A literature reviewconsisting of 17 scientific articles published between 2005-2014.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur professionella hjälpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprätthåller hjälpande relationer samt vilken syn de har på betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anställda på psykiatriska kliniken i Norrland, varav två kvinnor och två män som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna såg relationen som väldigt viktig, både för att få till stånd en behandling men också för att upprätthålla en pågående behandling. Relationen i sig ansågs vara en bärare av hjälpen såväl som en hjälp i sig.

Noninvasiv ventilatorbehandling är en vanligt förekommande behandling på intensivvårdsavdelningarna. Intensivvårdssjuksköterskor möter ofta patienter med denna behandling. Forskning kring området menar att de flesta patienter kräver någon form av sedering för att tolerera behandlingen. Det är därför viktigt att intensivvårdssjuksköterskor har en medvetenhet om hur patienterna upplever behandlingen, något som kommer med erfarenheter. Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter med noninvasiv continuous positive airway pressure (CPAP)-behandling.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur professionella hjälpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprätthåller hjälpande relationer samt vilken syn de har på betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anställda på psykiatriska kliniken i Norrland, varav två kvinnor och två män som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna såg relationen som väldigt viktig, både för att få till stånd en behandling men också för att upprätthålla en pågående behandling. Relationen i sig ansågs vara en bärare av hjälpen såväl som en hjälp i sig.