Sökresultat:
781 Uppsatser om Attraktiva urbana rum - Sida 40 av 53
Bakom reklamen : En kvalitativ bildanalys som studerar celebriteter som talespersoner för Head & Shoulders i tv-reklam
Vi lever i en medieva?rld da?r vi sta?ndigt mo?ter bilder med syfte att pa?verka oss. Det a?r da?rmed viktigt att producera bland annat reklam som sticker ut fra?n ma?ngden och bidrar med na?gonting extra till ma?lgruppen. Att anva?nda celebriteter som ansikte fo?r ett varuma?rke eller produkt o?kar fo?rhoppningen till att fa?nga konsumenternas uppma?rksamhet i en kommunikationsprocess.
Riktlinjer för förbättrad produktionsplanering av statorpaketstillverkning vid ABB Motors i Västerås
ABB Motors är en av världens ledande tillverkare av lågspända växelströmsmotorer för industriellt bruk. Enheten i Västerås är uppdelad i två tillverkande enheter: Division Komponenter som tillverkar halvfabrikat och komponenter, samt Division Motor som monterar halvfabrikat och komponenter till motorer färdiga för leverans. Syftet med detta examensarbete har varit att finna en lämplig metod för produktionsplanering av statorpaket vid Division Komponenter. Utifrån den bäst lämpade metoden skulle riktlinjer utarbetas för produktionsstyrning av maskingrupperna stansning och paketsvetsning. Målet har varit att finna riktlinjer för produktionsplanering som kan förbättra statorpakets-tillverkningen med avseende på lagernivåer, kapitalbindning och servicegrad.
Urbana utväxter : konsumtionskoncentrat
The shopping mall is a reflection of the city and its habitants, a concentrate of the modern city. I have studied the dialogues of malls and the communication within, how malls are put together and what they communicate.
The city is constantly changing. As soon as we try to grasp the city, it slips away. My opinion is that city planners and landscape architects need to widen their views. City planning needs to develop to better fit to the changes of our modern cities.
Förändras för att förbli ? Hur omvärldsfaktorer påverkar den svenska reklambyråbranschen
Omvärldsfaktorer som företag står utan makt att direkt påverka förändrar ständigt det affärslandskap där företag vistas. Framför allt har den tekniska utvecklingen ständigt varit en stark drivkraft till organisatorisk förändring, både historiskt sett men även i modern tid. Den tekniska utvecklingen för med sig förändrade beteenden hos konsumenter vilket tjänsteföretag måste ta hänsyn till vid utformandet av erbjudanden. För företag idag är det en utmaning att lyckas revidera sin egen verksamhet och kontinuerligt anpassa sina erbjudanden i takt med att marknaden och omvärlden ständigt förändras. Företag kan inte bortse från affärsutveckling om de vill förbli konkurrenskraftiga.
Normdelning: En rättssociologisk intervjuundersökning om fildelares normer och normskapande
Fildelning är en av de frågor som väckt stort engagemang de senaste åren. Nya lagar införs och en av dem är den lag som i dagligt tal kommit att kallas IPRED. Men vad vet vi om vilken påverkan dessa lagar har på de som själva fildelar? Syftet med denna studie är därför att få fördjupad kunskap om hur normerna för fildelare ser ut, vad det är som skapar dessa, samt varför de lagar om fildelning som finns följs eller inte följs. Studien har ett rättssociologiskt perspektiv, närmare bestämt hur rätten påverkar samhället.
Trycksatt avloppssystem och självfallssystem i Fredrikstad kommun. En jämförande fallstudie.
Krav om förbättrad spillvattenrening och städer som förgrenar sig över större områden är några av anledningarna till att dagens avloppsledningsnät får allt längre ledningssträckor. Att med gravitationens hjälp föra avloppsvatten framåt kräver ett kontinuerligt fall som vid långa avstånd kan innebära mycket schaktning, den ekonomiskt mest belastande delen vid nyinstallation av avloppsledningsnät. Ett fördelaktigt alternativ kan vara trycksatt avloppssystem, som sedan 70-talet har kompletterat de traditionella självfallssystem i kuperade och bergiga områden. På senare tid har trycksatt avloppsystem fått större användningsområde utanför sina etablerade bruksområden med anledning av skärpta krav på rening och kostnadseffektivitet. Självfallssystem är dock det mest använda avloppssystemet i urbana områden.
Svag efterfrågan på nyproducerade bostadsrätter : en studie av bostadsrättsmarknaden
Titel: Svag efterfrågan på nyproducerade bostadsrätter ? en studie av bostadsrättsmarknaden Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Lina Nilsson Handledare: Agneta Sundström Datum: 2012 ? juni Syfte: Studiens syfte är att undersöka om prisbilden på den lokala bostadsrättsmarknaden kan orsaka svag efterfrågan på nyproducerad bostadsrätt. Bostadsmarknaden i Norrköping har valts ut som ett case och ett delsyfte är att jämföra Norrköping med andra kommuner för att se om det finns eventuella avvikelser. Metod: Arbetet har bedrivits både genom kvalitativ- och kvantitativmetod. Den kvalitativa delen har bestått av att tolka insamlat material till exempel från intervjuer med fastighetsmäklare, fastighetsvärderare och banktjänstemän. Den kvantitativa metoden har använts för att med hjälp av statistik klargöra prisbilden på bostadsrättsmarknaden i Norrköping och för att kunna göra jämförelser med andra kommuner. De teorier som arbetet utgår ifrån är beslutsteori och marknadsteori som båda härrör till den mikroekonomiska teorin. Resultat och slutsats: Den här studien har visat att de högsta boendeutgifterna i Norrköping erhålls i nyproducerad hyresrätt och nyproducerad bostadsrätt.
Åkermarkspriser i Östergötland : värdepåverkande faktorer
Åkermarkspriserna i de allra bördigaste områdena i Sverige har under de senaste fem åren ökat med cirka 106 procent i genomsnitt. Jordbruket rationaliseras successivt och produktionsenheter blir större vilket kräver större brukningsarealer. I tidigare genomförda studier av vad som påverkar åkermarkspriser i Sverige har enbart förvärv som resulterat i att lagfart sökts inkluderats. I denna studie av åkermarkspriser i Östergötland inkluderas även förvärv via fastighetsreglering och detta för att få med så många rationaliseringsförvärv som möjligt. Med rationaliseringsförvärv menas förvärv av tillskottsmark som syftar till öka storleken på redan befintliga lantbruksföretag.
Åkermark är en produktionsfaktor som är en förutsättning för att kunna bedriva jordbruk och inte minst ett omfattande tillgångsvärde för lantbruksföretag.
Resemotiv hos kinesiska turister i Sverige : En undersökning av kinesiska turisters resemotiv till Sverige
Platser utvecklas, nya destinationer upptäcks ständigt. Människor finner varje år nya resmål att besöka av olika orsaker. Turismen är en viktig inkomstkälla för många länder och under 2008 fanns det 922 miljoner internationella turister. Turismen är den största och snabbast växande ekonomiska sektorn i världen. China Outbound Tourism Development påstår att världen kan räkna med upp till 54 miljoner kineser under detta år, 2010.
Centrum i periferin : om konsumtion & stadslandskap
Hur påverkas stadslandskapet av kommersiella drivkrafteroch aktörer? På vilket sätt påverkar invånarnastaden genom sina konsumtionsmönster? Och hurpåverkas det mänskliga vardagslivet i staden i sin turav de kommersiella fysiska miljöerna? Är plats ochkonsumtionsvanor de starkaste identitetsmarkörerna förmänniskor idag och på vilket sätt manifesteras och upprätthålls detta i stadsmiljön? Vilken typ av stadslandskap kan komma att behövas, eller bildas, i en framtid som kräver en mer resurssnål konsumtion?Det här arbetet diskuterar konsumtionssamhället, tronpå ekonomisk utveckling och ständigt högre materielltvälstånd som en väg till lycka, samt vad detta betyderför stadens miljöer och de som lever i dem. Diskussionenkretsar både kring vad kommersiella krafter fårför konsekvenser för stadens fysiska miljö liksom hurkonsumtionssamhället påverkar vår tids uppfattningom vad som är stad. Olika tendenser och fenomen i detnutida stadslandskapet som kan kopplas till konsumtionssamhället tas upp, exempelvis sprawl, anonymitet,icke-platser, globala intressen som ställs mot lokala,tendensen att automatiskt förknippa stadsliv medshoppingliv, liksom de privata aktörernas ökade inflytandeöver stadsutvecklingen.Olika typer av kommersiella miljöer i staden behandlas,från gågatan till gallerian, från det lokala centrumet till det externa. I arbetet reflekteras kring vikten av att försöka frigöra sig från invanda föreställningar om hur olika stadsmiljöer bör se ut och fungera för att på så sätt hitta bättre lösningar eller starta en diskussion, till exempel om det ofta bortglömda ytterstadslandskapet på gränsen mellan stad och land.En specifik kommersiellt präglad stadsmiljö studerasnärmare.
Urbana kvaliteter i det offentliga rummet : ett analysverktyg för praktiken
Malmö riktar in sig på att växa inåt bland annat för att spara den kringliggande rika jordbruksmarken. Under de närmsta 20 åren räknar manmed att denna förtätning kommer att stå för majoriteten av de 100 000 nyainvånare staden förväntar sig att växa med.Ett av de områden där man redan idag planerar att bygga mer ärmiljonprogramsområdet Herrgården med intilliggande Rosengårdsfältet.Området är idag kraftigt nedgånget, segregerat, överbefolkat ochoroligheterna de senaste åren har blivit nyheter på en global skala. Manär därmed i starkt behov av en förändring och statushöjning. En nogaöverlagd och genomtänkt intensifiering av området skulle kunna vara enlösning på dess problem och samtidigt tillhandahålla välbehövliga nyabostäder till både Herrgården och Malmö.Men vad händer med utemiljön vid ett sådant projekt? Den utemiljö somför människan är ytterst viktig ur en mängd olika aspekter.
DET OFFENTLIGA RUMMET : EN PLATS FÖR DET PRIVATA? En fallstudie av planeringsärenden i Stockholm
De offentliga rummen fyller en viktig funktion för människors dagliga liv, även i vindbitna och kalla Sverige. Här sker demonstrationer, politiska tal, hyllningar av idrottshjältar, torghandel,soldyrkan, lek, gatumusik, möten med bekanta men också tiggeri, narkotikahandel och vandalism för att nämna några vitt skilda exempel. I det offentliga rummet sker ständigt en kamp mellan de som besitter rummet och de som försöker ta det i anspråk. De offentliga rummen uppfattas inte alltid som trygga och tilltalande, i syftet att åtgärda dessa miljöer går kommuner ibland samman med privata aktörer för att finansiera åtgärder som de själva inte har råd med. När privata aktörer tillåts påverka den offentliga miljön uppstår dock problem.
Att safta iväg en volleyboll över nätet : en studie av identitet och image ur ett arbetsgivarvarumärkesperspektiv
Problematisering: Vikten av arbetsgivarvarumärket har växt i betydelse tack vare den brist på välutbildad arbetskraft som råder. För att företagen ska kunna locka till sig och attrahera anställda till företaget blir rekryteringsannonser och företagshemsidan viktiga medium. På hemsidan och i rekryteringsannonserna har nämligen företaget möjlighet att väcka nyfikenhet och visa upp företagets identitet och kultur. Det som kommuniceras i annonserna och på företagshemsidan anses även ha stor betydelse för hur företagets image uppfattas av de potentiellt anställda. Därför blir det viktigt att de svårgripbara delarna av ett arbetsgivarvarumärke ger både existerande och potentiellt anställda de rätta associationerna, samt att dessa associationer kan byggas upp genom samverkande aktiviteter mellan marknadsförings- och HR-avdelningen.
Feberliv och kvinnosyn : Emil Kléen kontra moderniteten
Utgångspunkt för min uppsats är den bild av Emil Kléen som förmedlas i Hjalmar Söderbergs Martin Bircks ungdom.I min C-uppsats undersökte jag i vilken utsträckning Emil Kléens tryckta dikter kan kallas dekadenta, och intresset vaknade därmed för hur Kléens ?riktiga? dikter ser ut. De som ?icke kunna tryckas?. Lasse Söderberg publicerade 1980 en av Kléens otryckta sonetter i Tärningskastet, som är långt mer dekadent i sin framtoning än någon av Kléens tryckta verk.
Lunds stadspark : finns förutsättningar för GSA-certifiering?
Målet med min uppsats var att undersöka Lunds stadspark och bedöma dess kvaliteter. För att kunna göra det på ett objektivt sätt ville jag utgå från ett standardiserat
bedömningsmaterial som även kan användas på andra parker och platser. Jag fann bedömningsförfarandet för Green Space Awards (GSA) vara tillämpbart. GSA som organisation var också intressant, då det är ett relativt nytt nätverk som verkar för att uppmärksamma goda parkmiljöer med hög kvalitet. Därför blev min frågeställning:
Har Lunds stadspark de förutsättningar som krävs för att bli GSA-certifierad?
Med följdfrågan;
Vilka åtgärder och förbättringar skulle behövas för att nå dithän?
Med min uppsats har jag inte för avsikt att ge ett komplett svar på frågan om stadsparken har möjlighet att bli GSA-certifierad.