Sök:

Sökresultat:

450 Uppsatser om Attraktiva städer - Sida 8 av 30

Att hyra eller köpa

Sammanfattning Detta arbete gör ett nedslag i Malmös och Lunds bostadsmarknad, med fokus pÄ hyresmarknaden. Det som ÄskÄdliggörs under arbetets gÄng Àr vad som styr dagens hyresgÀster nÀr det kommer till att vÀlja boendeform. Detta Àr sprunget ur den kraftiga ombildningshysteri frÄn hyresrÀtt till bostadsrÀtt, som rÄder i dagslÀget. Vi Àmnar ta reda pÄ vilken boendeform man föredrar som hyresgÀst och varför. Vidare vill vi undersöka vilka förvÀntningar man har pÄ respektive boendeform och hur dessa gestaltar sig, samt vilka för- och nackdelar man upplever med de olika formerna.

Medarbetarundersökningens roll i chefernas arbetsmiljöarbete : En kvalitativ studie hos Trafikverket

En god arbetsmiljö Àr en lagstadgad rÀttighet för arbetstagaren enligt Arbetsmiljölagen. Arbetet med att sÀkerstÀlla en god arbetsmiljö kallas arbetsmiljöarbete och Àr en nyckelfaktor för att skapa hÀlsosamma och attraktiva arbetsplatser. Medarbetarundersökningar Àr en undersökningsmetod i det systematiska arbetsmiljöarbetet men kan ocksÄ anvÀndas i syfte att ta reda pÄ medarbetarnas uppfattningar om sin arbetssituation med mÄlet att skapa verksamhetsförbÀttringar.I denna studie har syftet varit att undersöka vilken roll som medarbetarundersökningen spelar i chefernas arbetsmiljöarbete. Studien undersökte hur cheferna arbetar med arbetsmiljöarbete och hur arbetet med resultatet frÄn en medarbetarundersökning genomförts. Studien genomfördes pÄ en funktion med tre organisationsnivÄer och bygger pÄ 12 kvalitativa intervjuer med funktions-, avdelnings- och enhetschefer.Studien visar att medarbetarundersökningen spelar en viktig roll i chefernas arbetsmiljöarbete pÄ alla organisationsnivÄer bÄde som diskussionsunderlag i ledningsgrupper och i dialogen med medarbetarna samt som bevis pÄ att genomförda arbetsmiljöinsatser fungerar.

Attraktiva och sÀkra samspelsytor : en gestaltningsidé för Nygatan i Eskilstuna

Idag handlar en stor del av dagens stadsutveckling om hur vi hanterar och utmanar bilismen. Historiskt sett har bilens framkomlighet haft ett stort inflytande i stadsplaneringen. För att skapa attraktiva stÀder med plats för stadsliv och möten mÄste man effektivisera anvÀndningen av gatan, eftersom nÀr alla trafikslag har separata delar tar det mycket plats. NÀr alla trafikslag delar pÄ samma utrymme mÄste bilisterna sÀnka hastigheten för att skapa en trygg, sÀker och attraktiv miljö för fotgÀngare och cyklister. Det Àr i detta sammanhang som det engelska uttrycket ?Shared space? har sitt ursprung.

Intryck av TranÄs stad frÄn Södra stambanan: En idéstudie avseende omvandlingen av omrÄdena nÀrmast jÀrnvÀgen

TranÄs Àr en mindre kommun belÀgen i norra SmÄland. InvÄnarantalet i hela kommunen uppgÄr till cirka 18 000 och 14 000 av dessa bor i TranÄs tÀtort. Kommunen har mÄnga fördelar, som till exempel dess geografiska lÀge vid sjön Sommen, den vackra och viktiga attraktionspunkten Storgatan och de goda kommunikationerna norrut. NÀr kommunikationer förs pÄ tal i kommunen Àr det oundvikligt att inte nÀmna Södra stambanan som strÀcker sig genom TranÄs kommun och TranÄs tÀtort och anses vara av stor betydelse för kommunens framtida utveckling. Varje dag passeras TranÄs av 121 tÄg av vilka 70 utgörs av persontÄg. Hastigheten som tÄgen hÄller Àr hög, uppemot 180 km/h, vilket gör att man som passagerare inte uppehÄller sig i TranÄs sÀrskilt lÀnge.

Vandenbergh 9: Kontorskomplex till moderna bostÀder

Stockholm Àr en vÀxande stad och för att bemöta det behov av bostÀder som expansionen medför, krÀvs att befintliga fastigheter utvecklas och fÄr nya, bÀttre anpassade ÀndamÄl. Det Àr framförallt viktigt att utveckla de fastigheter som Àr belÀgna i attraktiva omrÄden med pÄgÄende stadsutveckling eller goda möjligheter för ny stadsutveckling.Denna rapport behandlar utvecklingen av Vandenbergh 9, ett kontorskomplex frÄn tidigt 1970-tal till ett modernt bostadshus. Rapporten resulterar i förslagshandlingar över hur den invÀndiga gestaltningen kan komma att se ut. Förslaget följer alla de lagar, stadgar och rekommendationer som idag stÀlls för byggnation i Sverige.Detta resulterade i sex individuella plan, men för att frÀmja hÄllbart och rationellt byggande har ett stort fokus lagts pÄ modulbyggande. Rapporten redogör för hur en fastighet i en stor skala kan utvecklas och erhÄlla ett nytt syfte..

Hur pÄverkas konsumenter av miljöattribut? : - en studie av butiken som upplevelserum

Denna uppsats har sin utgÄngspunkt i den snabbt förÀndrade marknaden och det faktum att dagens konsumenter blir allt mer krÀvande och informerade. Det stÀlls högre krav pÄ att företagen skapar attraktiva erbjudanden. Ett effektivt marknadsverktyg för att sÀrskilja sig mot konkurrenter och erbjuda kunden en unik upplevelse Àr genom anvÀndandet av den fysiska miljön. En bransch som möter denna utmaning Àr modesÀljande klÀdkedjor dÄ mÄnga butiker har snarlika produktsortiment och priser. Idag söker konsumenten shoppingupplevelser och besöket i butiken har fÄtt en annan betydelse Àn enbart transaktionen av en produkt. Författarna frÄgar sig dÀrför hur den omgivande atmosfÀren skulle kunna anvÀndas för att utveckla produkterbjudanden och skapa positiva kundupplevelser.

VallkÀrra Stationsby - en del av det hÄllbara samhÀllet

Sammanfattning Detta examensarbete behandlar problematiken mellan en vÀxande stad och strÀvan att nÄ hÄllbar utveckling, d vs hur vi skall minska vÄr negativa pÄverkan pÄ vÄr miljö och omgivning, utan ?nna ett sett att nÄ sÄdana strukturer som inte urholkar naturens naturtillgÄngar, den ekonomiska vÀlfÀrden, det demokratiska systemet eller vÄrt kulturella arv. DÄ en stad stÄr inför behovet att expandera Àr det viktigt att frÄga sig hur detta kan ske samtidigt som utbyggnaden skall verka för den hÄllbara utvecklingen. Detta Àr en mycket intressant men komplex frÄga som jag i detta arbete försöker nÀrma mig. Arbetet Àr dock inte skrivit med ambitionen att lösa denna stora frÄga, utan Àr ett ansprÄkslöst försök att nÀrma mig ett av de synsÀtt pÄ hur vi kan skapa hÄllbara strukturer i en stad som expanderar. I sökandet har jag tagit fasta pÄ hur vi genom infrastrukturen och bebyggelsestrukturen kan bidra till att skapa hÄllbara strukturer.

Urbanitet i det gamla och nya Vilnius

I detta examensarbete analyseras ett förortsomrÄde respektive den gamla stadskÀrnan i Vilnius, Litauens huvudstad. I arbetet framgÄr bland annat att tÀtheten i Gamla stan Àr ungefÀr dubbelt sÄ hög som i de bÄda modernistiska förorterna Justini?k?s och Vir?uli?k?s. Vidare ger Jane Jacobs teorier ledtrÄdar till vad det Àr som gör vissa stadsmiljöer och parker mer attraktiva Àn andra. Bebyggelsens öppenhet och slutenhet analyseras med en ny metod, som grundar sig i en tredimensionell berÀkning av hur mÄnga procent av himlen man ser frÄn varje given punkt i ett geografiskt omrÄde.

LÖVHOLMEN : Ett planförslag med historiska avtryck

I DAG RÅDER ETT STORT OMVANDLINGSTRYCK pĂ„ de före detta industriomrĂ„dena lĂ€ngs inloppet till Stockholm och MĂ€larens strĂ€nder. Dessa platser utgör attraktiva tomter för bostadsbyggande och mĂ„nga omrĂ„den har byggts om eller Ă€r under omvandling. Ett av dessa Ă€r Lövholmen vid Liljeholmen. HĂ€r finner man idag bland annat Beckers hundraĂ„riga fabriksanlĂ€ggning med avsevĂ€rda kultur- historiska vĂ€rden. EXAMENSARBETET HAR LETT FRAM till ett planförslag som visar pĂ„ hur en kommande förtĂ€tning av planomrĂ„det kan utformas.

Kunskapsöverföring vid repatriering : En undersökning om hur repatriaters kunskap tas till vara inom en svensk storbank.

Forskning visar att internationella organisationer har bristande insikt om hur repatriaters internationella kunskap bör överföras till organisationen vid ÄtervÀndandet. Om repatriaterna lÀmnar organisationen vid ÄtervÀndandet riskerar organisationen att förlora vÀrdefull kunskap och global konkurrenskraft. Det Àr dÀrför viktigt för internationella organisationer att de Àr mottaliga för kunskapen och att de motiverar repatriaterna att stanna kvar inom organisationen och att dela med sig av den internationella kunskapen.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur kunskapsöverföring vid repatriering ser ut inom SEB. Nio kvalitativa intervjuer har genomförts med anstÀllda inom SEB. Intervjuresultaten har sedan analyserats med hjÀlp av en analysmodell innehÄllandes uppsatsens teoretiska ramverk.

Redovisning av immateriella tillgÄngar vid företagsförvÀrv enligt IFRS : resulterar förÀndringen i en mer rÀttvisande bild?

NÀr en kommersiell hamn byggs ut fordras omfattande muddringsarbete för att sÀkerstÀlla ett brukligt djup för sjöfart. DÄ stora delar av muddermassorna ofta Àr förorenade av tungmetaller och miljögifter krÀvs sÀrskilt omhÀndertagande av dessa. Traditionella omhÀndertagningsalternativ bestÄr av att deponera massorna pÄ sÀrskild avsedd plats pÄ land eller tippa till havs, nÄgot som inte tillÄts för förorenade sediment. En relativt ny metod Àr stabilisering/solidifiering (S/S) som innebÀr att muddermassorna behandlas med ett bindemedel för att sedan kunna anvÀndas som fyllnadsmaterial i exempelvis kajkonstruktioner. Dessa alternativ behöver noga vÀgas mot varandra med hÀnsyn till ekonomiska och miljömÀssiga aspekter.

Gentrifieringsprocessen : Omvandlingen av nedgÄngna till attraktiva stadsdelar

Title: The process of gentrification ?the transformation of declined neighbourhoods into attractive ones Gentrification = ?A social process of change where people with high socioeconomic status move into neighbourhoods which traditionally has been dominated by people from the lower classes or from ethnical minorities.? (Nationalencyklopedin 2010).In many cities around the world, disinvested neighbourhoods become the place to be, where everything happens. This usually occurs when different social groups, such as bohemians, homosexuals and artists, move into a declined and disinvested neighbourhood. After a while, people from the middleclass move in to the area due to its increased attractiveness, and start to renovate their properties. This usually leads to higher rents, which force some of the original inhabitants to leave the neighbourhood.

Kamratkultur i förskolan. : En studie om förskollÀrares förhÄllningssÀtt och arbetssÀtt.

Arbetets art: Examensarbete i lÀrarutbildningen, avancerad nivÄ, 15hp. Högskolan Skövde. Titel: Kamratkultur i förskolan. En studie om förskollÀrares förhÄllningssÀtt och arbetssÀtt. Sidantal: 32 Författare: Ida Christesen, Helen Fredriksson och Malin Hamberg Handledare: Mirella Forsberg Ahlcrona Datum: 7 januari 2013 Nyckelord: Förskola, kamratkultur, gemenskap, samhörighet, uteslutning och etik Denna studie belyser kamratkulturer i förskolan mot bakgrund av förskollÀrares förhÄllningssÀtt och arbetssÀtt. Med kamratkultur, menar vi gemenskap, samhörighet och uteslutning. Studiens teoretiska perspektiv tar sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet.

Corporate Social Responsibility - En konkurrensfördel för att attrahera framtidens arbetskraft? : En studie om hur dagens studenter vÀrderar CSR hos framtida arbetsgivare

Konkurrensen om kompetent personal ökar och flertalet faktorer anvÀnds dÀrför för attattrahera och rekrytera kvalificerad arbetskraft. Företag lÀgger idag stort fokus pÄ corporatesocial recponsibility (CSR) och studier har visat att CSR spelar stor roll för potentiellamedarbetare i sökandet efter arbetsgivare. Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att undersöka,beskriva och analysera huruvida studenter pÄ avancerad nivÄ vid ett svenskt universitet,vÀrderar CSR som en attraktiv faktor hos en framtida arbetsgivare. Den teoretiskareferensramen utgÄr frÄn tre omrÄden vilka berör CSR, employer branding samt social identitytheory (SIT). Uppsatsen baseras pÄ en kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökningbland 230 studenter pÄ avancerad nivÄ vid ett av Sveriges största universitet.

Hotell- mer Àn bara ett rum : Hur hotell mÄste Àndra strategier om marknaden förÀndras

Hotellmarknaden hÄller pÄ att förÀndras, hÀr i Kalmar planerar de hotell som inte redan har renoverat sina faciliteter, att göra det. Att alla hotell renoverar samtidigt Àr ganska mÀrklig och vi har i och med detta arbete, delvis rett ut varför detta hÀnder just nu. Det beror delvis pÄ att de flesta hotell byggdes under samma tidsperiod och Àr i behov av upprustning samt att det Àr en reaktion av konkurrenternas renoveringar. NÄgot som blev tydligt för oss var att hotellen vÀljer att investera i sina verksamheter samtidigt som en eventuell lÄgkonjunktur kan komma att drabba vÀrldsekonomin, det tyckte vi var mÀrkligt men de Àr helt enkelt tvungna, för att stÄ sig i konkurrensen. Genom att intervjua hotellcheferna för tre av Kalmars största hotell samt ett antal affÀrsresenÀrer har vi försökt se om hotellen verkligen vet vad kunderna efterfrÄgar, samt vilka organisatoriska förÀndringar som hade varit nödvÀndiga vid en ekonomisk inbromsning.

<- FöregÄende sida 8 NÀsta sida ->