Ungdomar efterfrågar fritidsgårdar. I denna studie finns exempel på vad som motiverar fritidsgårdsbesökare att tillbringa sin fritid på fritidsgårdar. Här finns även förslag från ungdomar på vad en fritidsgårdsverksamhet kan göra för att vara en Attraktiv mötesplats för unga. Debatten om fritidsgårdars funktion och uppdrag är en ständigt pågående diskussion. Ett antal företrädare för verksamheter, kommuner, skribenter och utredare har bidragit med sina erfarenheter och synpunkter.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Det har blivit allt viktigare för företag att internationalisera sina verksamheter, relationsmarknadsföring är också av stor vikt, speciellt på den industriella marknaden. En marknad som ligger nära Sverige och som är Attraktiv för svenska företag är den ungerska marknaden.Uppsatsen har lett fram till slutsatserna att det är viktigt för de ungerska dotterbolagen med informations och sociala utbyten. Företagen har även olika stor erfarenhet av den ungerska marknaden som är en internationell marknad. Det är viktigt både på den ungerska marknaden, och i företagens praktiska verksamhet med personliga kontakter för att stärka relationer och få nödvändig information i företagens verksamhet. Sociala relationer och byggande av personlig förtroende är också av stor vikt, samtidigt som förhandlingar och affärsuppgörelser kan ta lång tid på den ungerska marknaden.

Ett arbetgivarvarumärke syftar till att organisationen bygger upp ett varumärke som arbetsgivare för att lättare kunna attrahera och behålla rätt kompetens. Det är viktigt att organisationen anpassar sitt arbetsgivarvarumärke för att attrahera och behålla generation Y som medarbetare då den yngre generationen kommer in på arbetsmarknaden i allt större utsträckning de kommande åren. Studien syftar till att öka förståelsen för hur arbetsgivare inom den offentliga sektorn kan arbeta med arbetsgivarvarumärken gentemot generation Y för att bli Attraktiv som arbetsgivare. Utifrån studiens teoretiska referensram, som utgår från teori om generation Y och arbetsgivarmärken, har kvalitativa intervjuer genomförts. I studien diskuteras vilka strategier och utmaningar som finns inom den offentliga sektorn för att attrahera och behålla generation Y som medarbetare.

Flertalet kommuner har arbetat fram grönstrukturplaner för att se över grönområdenas bevarande och utvecklingsmöjligheter. Grönstrukturplanen fungerar även som ett planeringsunderlag för att hantera förfrågningar om exploatering på grönområden. Färjestaden är en Attraktiv ort i Mörbylånga kommun där inflyttningen ökar stadigt. Behovet av nya bostadsområden är stort. Mörbylånga kommun ser gärna en förtätning i Färjestadens centrala delar samtidigt som ett behov av att bevara grönområden aktualiseras i pågående planprocesser. Kommunen har idag flera pågående planprojekt som tar grönområden i centrala delarna av Färjestaden i anspråk, men saknar samtidigt en grönstrukturplan för Färjestaden. Ett grönområde kan värderas på flera olika sätt.

Magnetresonanstomografi (MR) anses vara det bästa undersökningsalternativet vid hjärntumörer. Konventionell MR är inte alltid tillräcklig för att avgöra om den upptäckta lesionen i bilden är en tumörrecidiv eller en strålningsskada. Perfusions-MR kan vara en alternativ undersökningsmetod där genomblödningen (Relativ Cerebral Blod Volym, rCBV) i det aktiva området räknas ut. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka om det med hjälp av perfusions-MR går att urskilja tumör recidiv från strålningsnekros. Litteraturöversiken omfattar 13 vetenskapliga artiklar.

I detta examensarbete analyseras ett förortsområde respektive den gamla stadskärnan i Vilnius, Litauens huvudstad. I arbetet framgår bland annat att tätheten i Gamla stan är ungefär dubbelt så hög som i de båda modernistiska förorterna Justini?k?s och Vir?uli?k?s. Vidare ger Jane Jacobs teorier ledtrådar till vad det är som gör vissa stadsmiljöer och parker mer Attraktiva än andra. Bebyggelsens öppenhet och slutenhet analyseras med en ny metod, som grundar sig i en tredimensionell beräkning av hur många procent av himlen man ser från varje given punkt i ett geografiskt område.

Investeringar som görs i humankapital kan ses som lönsamma då de kan bidra till konkurrensfördelar, högre resultat och bättre service. Detta kan ske via utbildningar, satsningar i företagshälsovård och arbetsmiljö för att stimulera och behålla personal.  Humankapitalinvesteringar ger utrymme för utvecklingsmöjligheter vilket hjälper företag att verka konkurrenskraftiga i en föränderlig miljö. Dock har det påvisats svårigheter i att mäta effekten av investeringarna. Genom uppföljning i form av undersökningar hos dess intressenter kan företagen få en bättre uppfattning kring investeringens effekt.

Syfte och utgångspunkt:    Att utifrån fyra organisationer undersöka faktorer som är viktiga för arbete med expatriering och att använda Mendenhall, Dunbar och Oddous modell som inspiration för att skapa en egen modell med faktorer värdefulla för en expatrieringsprocess. Forskningsresan:                 Utifrån referensram samt ett empiriskt resultat av intervjuer identifieras fyra kategorier, betydelse av att ta med familjen, mentorskap och stöd, anpassning till kultur och karriärplanering. Det empiriska resultatet samt referensramen är sedan grunden till analys och slutsats. Slutsats:                              I slutsatsen presenteras betydelsefulla faktorer för utgången av studiens syfte.   Dessa faktorer används sedan i den modell författarna skapat. Modellen visar hur behovet av de fyra kategorierna är beroende av den planerade utlandsstationeringens längd. Metod:                                Författarna av studien utgår från en kvalitativ ansats med djupintervjuer som metod. Det empiriska resultatet baseras på det material som framkommit genom djupintervjuer med  respondenterna från de fyra organisationerna..

Det blir allt mer viktigt att arbetsgivaren har sunda värderingar, som både dem och deras anställda kan stå för. Detta är något som påverkat organisationerna runt om i världen, de måste lägga mer fokus på att kommunicera dessa värden enhetligt både internt och externt för att framstå som Attraktiva. Att driva ett strategiskt arbeta för att blir en Attraktiv organisation är något nyare i offentlig sektor, men har blivit ack så viktigt under de senare åren. Kommuner erhåller många viktiga tjänster med stort värde i samhället vilket gör att dem, som vilken organisation som helst, behöver kompetens, engagemang och variation bland sin personal. Att framstå som en eftertraktad arbetsgivare är därför viktigt i många aspekter, bland annat för att kunna attrahera rätt personal. Ett allt mer strategiskt och planerat arbete krävs av den offentliga sektorn för att kunna stå upp mot konkurrensen och striden om dagens medarbetare. Syftet med studien är att ta reda på hur medarbetare som är ansvariga för personalfrågor på Sundsvalls kommun, uppfattar och kommunicerar kommunens arbetsgivarvarumärke internt och externt.  FRÅGESTÄLLNINGAR? Hur upplever, de ansvariga medarbetarna, Sundsvalls kommun som arbetsgivare ochhur anser de att organisationen uppfattas av omvärlden? ? Vilken betydelse anser de ansvariga medarbetarna att ett arbetsgivarvarumärke har förSundsvalls kommun? ? Hur kommunicerar de ansvariga medarbetarna kommunens arbetsgivarvarumärke ochkärnvärden till potentiella arbetstagare? Frågeställningarna besvarades med hjälp av kvalitativa samtalsintervjuer i form av en respondentundersökning med utvalda medarbetare på Sundsvalls kommun.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Sahlgrenska Universitetssjukhusets, SUs, medarbetare uppfattar organisationens varumärke, samt vad de vill att det ska stå för i framtiden. Vi ämnar även att utifrån undersökningens resultat ge förslag på hur organisationen skulle kunna gå vidare i det fortsatta varumärkesarbetet.Uppsatsens huvudfrågeställning lyder: Hur ser Sahlgrenska Universitetssjukhusets medarbetare i dagsläget på organisationens varumärke? Utifrån denna fråga har ett antal delfrågeställningar utvecklats. Dessa berör bland annat vad medarbetarna uppfattar är SUs styrkor respektive svagheter, massmedia som en påverkansfaktor i sammanhanget samt vad medarbetarna anser att organisationen bör stå för i framtiden.För att besvara dessa frågeställningar har en kvantitativ metodansats använts. Dock förekommer kvalitativa metodinslag i analysen.

Syftet med studien var att undersöka om människor tillskriver andra personer egenskaper baserat på deras utseende. Vidare var syftet att undersöka om sådana tendenser eventuellt påverkades av kön och ålder. 90 män och kvinnor i olika åldrar deltog i en enkätstudie som gick ut på att försökspersonen fick se två bilder på en Attraktiv respektive en oAttraktiv person och sedan svara på frågor om personernas förmodade egenskaper. Resultaten visade att försökspersonerna var mer benägna att tillskriva den Attraktiva personen positiva egenskaper. Dessutom pekade resultaten på att kvinnor i högre grad än män tillskriver Attraktiva personer mer positiva egenskaper än oAttraktiva personer.

Det offentliga livet bidrar till en känsla av samhörighet och delaktighet, utan att tränga sig på. I staden kan du vara en anonym åskådare till mänsklig aktivitet. Du kan vistas privat i din bostad eller i offentligheten utanför. Den offentliga miljön formas med huskroppar som väggar och himmeln som tak och utgör en stor del av staden. Livet som pågår i det offentliga rummet är både vardagligt, som att cykla till jobbet, och rekreativt, som att njuta av solen.

Studiens avsikt vara att studera huruvida människor tar hänsyn till utseendet vid personbedömningar som gäller egenskaper och kompetenser vilka inte påverkas av utseendet. Vidare även undersöka vilka de rådande stereotyperna och fördomarna gentemot Attraktiva och oAttraktiva människor är. Här undersöktes även eventuella kön och ålderskillnader.Totalt består studien av 156 manliga och 128 kvinnliga deltagare. Varav 155 studenter tillhörande den "yngre" åldersgruppen och 129 äldre vuxna tillhörande den "äldre" åldersgruppen. Deltagarna fick med hjälp av en bild och tillhörande kort personlighetsbeskrivning bedöma en person utifrån nio st.

Syftet med studien var att beskriva det dagliga livet för yngre kvinnor med urininkontinens. Sju stycken kvinnor intervjuades och en öppen fråga ställdes för att få fram studiens syfte. Kvalitativ innehållsanalys genom Lundman & Hällgren Graneheim(2012) användes som analysmetod. Studiens resultat visade att urininkontinens förde med sig en rad konsekvenser för den unga kvinnan. I det dagliga livet innebar det att livet blev mindre aktivt och då var det främst påverkan på den fysiska aktiviteten kvinnorna tog upp och upplevde som ett problem.