Sök:

Sökresultat:

722 Uppsatser om Attraktiv miljö - Sida 32 av 49

MÄnga delar ingen helhet - en mottagarstudie om Norrbottens LÀns Landsting som arbetsgivare

Titel: MÄnga delar ingen helhetFörfattare: Dag Levin och Mattias WesterdahlUppdragsgivare: Norrbottens LÀns Landsting (NLL)Kurs: Examensarbete i medie-och kommunikationsvetenskap, JMGTermin: HT 2012Handledare: Marie GrusellOrd: 15,073Syfte: Syftet med rapporten Àr att kartlÀgga mottagarnas bild av Norrbottens LÀns Landsting.Metod: Kvalitativ metodMaterial: Fokusgrupper med nuvarande- och potentiellt anstÀlldaHuvudresultat: NLL ses idag som en splittrad organisation av bÄde de nuvarande- och potentielltanstÀllda. Tillhörighet hos de nuvarande anstÀllda finns mot den egna avdelningen och inteorganisationen. En liknande tendens finns Àven ett bland de potentiellt anstÀllda vilka inte upplever attNLL Àr en arbetsplats - utan flera.Vidare finns ett mönster hos de nuvarande anstÀllda att informationen inom organisationen ÀrbristfÀllig och det finns en oförstÄelse kring olika beslut. Bilden som de nuvarande anstÀllda har av NLLsom arbetsplats Àr överlag vÀldigt god. Det finns ett mönster av att de ser arbetsplatsen som trevlig ochatt de trivs.

FörvÀntningar pÄ revision ur ett smÄföretagarperspektiv :  Kan utbildning, kunskap och kommunikation pÄverka dessa förvÀntningar?

Begrunda följande erbjudanden för att uppleva Inkafolkets Sydamerika:Guidad tur av Machu Picchu 3000:-Guidad tur av Inkaleden 7000:-Guidad tur av Inkaleden och Machu Picchu 7500:-Om du var pÄ vÀg till omrÄdet, vilken av de guidade turerna skulle du vÀlja? VÀlj nu!Om du valde den guidade turen av Inkaleden och Machu Picchu, sÄ vore du ett exempel för teorin om asymmetriskt dominerade alternativ. Hade du gjort samma val om mellanpriserbjudandet inte funnits?För att ett företag ska nÄ framgÄng inom försÀljningen av sina produkter Àr det vÀsentligt att tillÀmpa en genomtÀnkt prissÀttningsstrategi. För att styra konsumenter mot för företaget önskvÀrda preferenser kan priser beslutas om och sÀttas med hÀnsyn till psykologiska faktorer.

TuristnÀringen i Göteborg

Bakgrund:I dagens hÄrdnande globala konkurrens dÀr mÄnga arbetstillfÀllen inom den traditionellaproduktionsindustrin flyttar till lÄglönelÀnder, ser mÄnga bedömare tjÀnstesektorn som vÄrnya stora tillvÀxtmotor. Turistintensiva branscher som hotell och restaurang, bedöms av SCBatt fÄ en kraftig tillvÀxt av jobb. UtlÀndska turister som besöker Sverige Àr betydelsefulla, dÄde enligt SCB har en generellt högre konsumtion av varor och tjÀnster med högtarbetsinnehÄll som övernattningar och restaurangbesök. Detta skapar momsintÀkter till statenförutom att de genererar jobb inom den mest sysselsÀttningsintensiva delen av turistindustrin.Syfte:Syftet med studien Àr att kartlÀgga hur Göteborg gÄr tillvÀga och har gÄtt tillvÀga för att skapaen framgÄngsrik och attraktiv turiststad.Problem:Hur och varför satsar Göteborg pÄ turistnÀringen?Vad lockar turisterna till Göteborg?Har infrastrukturen och stadsplaneringen anpassats till turistnÀringen?Vilken betydelse har kommunikationerna till och frÄn Göteborg för utvecklingen avturistnÀringen?Vad genererar turismen i intÀkter och sysselsÀttning för Göteborg?AvgrÀnsningar:DÄ turistnÀringen Àr ett relativt brett begrepp har författarna avgrÀnsat sig till att undersöka demest besökta och attraktiva turistattraktionerna i Göteborg stad och vad dessa genererar ituristekonomiskt inflöde.Metod:Uppsatsen Àr en beskrivande fallstudie av Göteborg som turiststad, som baseras pÄ bÄdeprimÀrdata och sekundÀrdata.Resultat och slutsatser:Göteborg satsar pÄ turistnÀringen genom samarbete mellan nÀringsliv och kommun.NÀrhetskonceptet Àr en betydande konkurrensfaktor.

Förtroende, mer Àn bara ett ord : - hur revisorer anvÀnder sig av olika faktorer i det första klientmötet

Bakgrund: Förtroende Àr en viktig förutsÀttning för att skapa goda relationer. Revisorns relation till klienten bygger Àven den pÄ förtroende. Revisorer anvÀnder sig ofta inte av reklam för att marknadsföra sig utan anvÀnder sig av en mer diskret marknadsföring. Revisionspliktens avskaffande för mindre aktiebolag tillsammans med konkurrens frÄn flera revisionsbyrÄer kan det leda till att revisorer tÀnker mer pÄ hur de presenterar och framstÀller revisionsbyrÄn och sig sjÀlva för att göra byrÄn mer attraktiv för klienter. Det kan leda till ett ökat intresse att ta tillvara pÄ det första klientmötet för att marknadsföra sig och göra ett gott första intryck.Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som revisorerna tycker Àr viktigt att revisorn besitter som fÄr ansvara för det första klientmötet.

Varför byggs det inte fler bostÀder? : En studie av de problem och hinder som föreligger vid nybyggnation av hyresrÀtter i Stockholm

Stockholms befolkning vÀxer för varje dag som gÄr och det finns ett stort behov av bostÀder i hela regionen. Trots det byggs det inte tillrÀckligt och bostadsbristen ökar stadigt. De senaste tio Ären har det varit en omfattande utveckling av ombildningar frÄn hyresrÀtter till bostadsrÀtter. Samma utveckling syns ocksÄ i andelen hyresrÀtter kontra bostadsrÀtter i nybyggda bostÀder. Den hÀr kandidatuppsatsen tar sin utgÄngspunkt i varför det inte byggs mer bostÀder i allmÀnhet och hyresrÀtter i synnerhet i StockholmsomrÄdet.

NÀrhet och distans i Norrbottens lÀns landsting: Medarbetares upplevelse av sin arbetssituation

Begreppet employer branding handlar om en arbetsgivares attraktivitet utifrÄn olika faktorer sÄ som lön, förmÄner, utveckling, arbetsmiljö etc. Begreppet har under de senaste 10 Ären utvecklat ett starkt fÀste i organisationers strategiska prioriteringar.Norrbottens lÀns landsting stÄr inför en av deras största utmaningar för att sÀkra den framtida kompetensförsörjningen. Landstinget stÄr inför ett stort generationsskifte med mÄnga pensionsavgÄngar och mÄste lyckas attrahera nya medarbetare att söka sig till organisationen. Ett starkt arbetsgivarmÀrke kan vara avgörande för hur levande en organisation blir, mÀnniskan Àr en av de frÀmsta resurserna i en organisation och medarbetarna Àr en viktig ambassadör.I Norrbottens lÀns landstings medarbetarundersökning frÄn 2014 signalerar medarbetarna ett missnöje gentemot arbetsgivaren. Denna studie, som Àr en master uppsats i Human Resource Management med utgÄngspunkt i Sociologin, avser att genom kvalitativa intervjuer med anstÀllda inom hÀlso- och sjukvÄrden undersöka medarbetarnas upplevelser av arbetsgivaren för att identifiera vad missnöjet kan bero pÄ.Resultatet visar att medarbetarna Àr nöjda med sin arbetsplats, med sina arbetsuppgifter och med sina kollegor.

Corporate Social Responsibility i Kina : Hur tre svenska företag arbetar med ansvarsfullt företagande i Kina

Bakgrund: Kina betraktas idag som en attraktiv marknad för utlÀndska investerare. I takt med globaliseringen medförs ett större internationellt företagsansvar under allt hÄrdare press frÄn externa intressenter, vilket har gett begreppet Social Corporate Responsibility (CSR) en betydande roll. För att bemöta samhÀllets förvÀntningar pÄ samhÀllsansvar blir CSR ett viktigt verktyg i verksamhetsstyrningen. Lokala sociala, kulturella och religiösa traditioner pÄverkar organisationer och dÀrmed ocksÄ hur verksamheter styrs och de Àr dÀrmed vÀsentliga aspekter som bör uppmÀrksammas.Syfte: Avsikten med uppsatsen Àr att fördjupa oss i hur tre svenska storföretag arbetar med CSR i Kina. VÄrt ÀndamÄl med studien Àr att komma fram till en lösning pÄ hur vÀsterlÀndska företag pÄ bÀsta sÀtt kan hantera CRS-arbetet i Kina utifrÄn CSR:s grundlÀggande ansvarsomrÄden; ekonomiskt, juridiskt, etiskt och filantropiskt ansvar.Metod: Vi har utifrÄn en kvalitativ studie analyserat hur de tre studerade företagen hanterar CSR-arbetet i Kina.

NÀsta generation skogsÀgares behov av tjÀnster och rÄdgivning : en undersökning bland vuxna barn till dagens medlemmar i Mellanskog

Inom kort kommer mycket stora arealer skogsmark att byta Àgare. En Àldre generation kommer lÀmna över till en yngre som i högre utstrÀckning har jobb utanför skogssektorn och som bor lÀngre ifrÄn fastigheten. För att Mellanskog ska vara en attraktiv skoglig partner Àven för den nya generationen och erbjuda vad de behöver Àr det viktigt att veta vilka förvÀntningar och krav de har pÄ skogen och skogsÀgarföreningen. Denna undersökning vÀnde sig till dagens Àldre medlemmar (> 70 Är) i Mellanskog men framförallt till deras barn. MÄlet var att besvara följande frÄgestÀllningar: ? Finns det skillnader i förÀldrarnas respektive barnens avsikter att behÄlla skogen inom familjen? ? Vilka eventuella problem ser barnen med skogsÀgande och vilka hinder ligger i vÀgen för att de ska ta över skogen? ? Vilka produkter och/eller tjÀnster kommer bli viktigast för framtidens skogsÀgare? Drygt 700 medlemmar kontaktades och 262 lÀmnade ut sina barns fullstÀndiga kontaktuppgifter.

Matregionen JÀmtland : förestÀllningar om mat i utvecklingen av en region

De flesta samhÀllen i vÀrlden Àr idag pÄverkade av nyliberala strömningar vilka bestÄr av en önskan om en fri marknad utan ingripande frÄn staten. I detta ingÄr att mÀnniskan bör frigöras frÄn alla reglerande faktorer i samhÀllet, vilket tar sig uttryck pÄ flera sÀtt. Ett av dem Àr ökat fokus pÄ tillvÀxt och marknadsföring vilket inte bara pÄverkar företag utan ocksÄ kommuner och regioner vilka allt mer mÄste konkurrera mot varandra om befolkning, företag och turister. I denna uppsats undersöks hur en region, i detta fall regionen JÀmtland, anvÀnder sig av mat som ett regionalt utvecklingsverktyg. Jag har valt att undersöka ett projekt dÀr offentliga och privata aktörer samarbetar för att utveckla JÀmtland som en matregion. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur aktörerna jobbar, vilka förestÀllningar de har om mat samt vad de vill uppnÄ med detta projekt.

Inkongruent marknadsföring med kÀnda personer - hur pÄverkas vi ?

Det senaste decenniet har konkurrensen pĂ„ arbetsmarknaden ökat ochefterfrĂ„gan pĂ„ talanger blivit allt vanligare. Arbetet med att attrahera, rekrytera, utveckla och behĂ„lla sina medarbetare har dĂ€rför fĂ„tt stort fokus bland företag och kan bland annat göras genom Talent Management-processen. Employer Branding(EB) Ă€r en vanlig strategi inom detta som innebĂ€r att som företag attrahera talanger genom ett starkt varumĂ€rke. Även arbetstagare lĂ€gger större fokus pĂ„ att marknadsföra sig sjĂ€lva genom bland annat Self Marketing (SM). Oundvikligen bygger bĂ„de arbetsgivare och arbetstagare upp förvĂ€ntningar om vad dessa kan bidra med till motsvarande part och frĂ„gan Ă€r hur dessa förvĂ€ntningar infrias?Syftet med denna uppsats Ă€r att visa hur förvĂ€ntningarna mellan arbetsgivare och arbetstagare som Ă€r berörda av Talent Management kan se ut och hur dessa förvĂ€ntningar pĂ„verkar relationen mellan parterna.I syfte att svara pĂ„ vĂ„r frĂ„gestĂ€llning har vi valt att genomföra en kvalitativ studie med en deduktiv ansats.

Plats för vem? - en problematisering över personlighetsuttrycken i dagens platsannonser

Att söka arbete idag kan vara en komplicerad och frustrerande process. Mycket vikt ligger i vem du Àr som person och inte bara i vilka meriter eller vilken utbildning du har. Det finns dessutom olika förutsÀttningar för dig att bli anstÀlld beroende pÄ vilken grupp i samhÀllet du tillhör. För arbetsgivarna ligger det bÄde tid och pengar i att skaffa nya medarbetare. Dessutom Àr det viktigt att hitta rÀtt person till jobbet dÄ det kan bli kostsamt att anstÀlla ?fel?.

Vad förvÀntade du dig? : En studie om förvÀntningar i Talent Management-processen

Det senaste decenniet har konkurrensen pĂ„ arbetsmarknaden ökat ochefterfrĂ„gan pĂ„ talanger blivit allt vanligare. Arbetet med att attrahera, rekrytera, utveckla och behĂ„lla sina medarbetare har dĂ€rför fĂ„tt stort fokus bland företag och kan bland annat göras genom Talent Management-processen. Employer Branding(EB) Ă€r en vanlig strategi inom detta som innebĂ€r att som företag attrahera talanger genom ett starkt varumĂ€rke. Även arbetstagare lĂ€gger större fokus pĂ„ att marknadsföra sig sjĂ€lva genom bland annat Self Marketing (SM). Oundvikligen bygger bĂ„de arbetsgivare och arbetstagare upp förvĂ€ntningar om vad dessa kan bidra med till motsvarande part och frĂ„gan Ă€r hur dessa förvĂ€ntningar infrias?Syftet med denna uppsats Ă€r att visa hur förvĂ€ntningarna mellan arbetsgivare och arbetstagare som Ă€r berörda av Talent Management kan se ut och hur dessa förvĂ€ntningar pĂ„verkar relationen mellan parterna.I syfte att svara pĂ„ vĂ„r frĂ„gestĂ€llning har vi valt att genomföra en kvalitativ studie med en deduktiv ansats.

Drivkrafter till den lokala maten : nÀtverket pÄ Bondens egen Marknad i Uppsala

I en tid dÀr allt fler smÄ lantbruk lÀggs ner till fördel för storskaliga gÄrdar har motreaktioner som Bondens egen Marknad vuxit fram. Den hÀr kandidatuppsatsen Àr en samhÀllsvetenskaplig studie utförd genom kvalitativa metoder. Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt som Bondens egen Marknad i Uppsala hjÀlper smÄskaliga producenter. Producenterna fÄr ta del av en mÀngd fördelar genom sin försÀljning pÄ marknaden. PÄ marknadsplatsen fÄr de direkt kundkontakt med kunden, vilket öppnar upp för nya försÀljningskanaler och ger producenten chansen att fÄ feedback pÄ sina produkter. Att vara en del av marknaden ger deras produkter en ?kvalitetsstÀmpel?.

Plats för vem? - en problematisering över personlighetsuttrycken i dagens platsannonser

Att söka arbete idag kan vara en komplicerad och frustrerande process. Mycket vikt ligger i vem du Àr som person och inte bara i vilka meriter eller vilken utbildning du har. Det finns dessutom olika förutsÀttningar för dig att bli anstÀlld beroende pÄ vilken grupp i samhÀllet du tillhör. För arbetsgivarna ligger det bÄde tid och pengar i att skaffa nya medarbetare. Dessutom Àr det viktigt att hitta rÀtt person till jobbet dÄ det kan bli kostsamt att anstÀlla ?fel?.

Stadspolitik och Flaggskeppsbyggande

I vad som beskrivs som en globaliserad vĂ€rld har konkurrens om resurser förflyttats till en kommunal nivĂ„. Platsmarknadsföring och kultur och kreativitet framhĂ„lls ofta som viktiga aspekter för mĂ„l om hur den egna kommunen görs attraktiv, nĂ„got som upplevs stĂ€lla krav pĂ„ en förĂ€ndring och förnyelse av den byggda miljön. Inte sĂ€llan handlar det om ikonbyggnader som arenor och tĂ€t hög stadsmĂ€ssig bebyggelse, nĂ„got som frĂ€mst varit förknippat med storstĂ€der dĂ€r urbana dimensioner ses som naturligt. I denna studie undersöks hur storstilade flaggskeppsbyggnader motiveras och legitimeras i mindre kommuner och vad detta innebĂ€r för planeringen och planerarens roll. Denna utveckling diskuteras i huvudsak utifrĂ„n hur stadspolitiken kan sĂ€gas karaktĂ€riseras av mĂ„l och aktörer, samt utifrĂ„n hur sprĂ„ket genom diskurser söker definiera ett handlingsutrymme. Detta görs utifrĂ„n ett diskursivt fĂ€lt bestĂ„ende av forskning, planeringsprofession och en lokal stadspolitisk praktik dĂ€r Östhammar, HöganĂ€s och Ystad kommun utgör studieobjekt. Analysen belyser den innebörd som flaggskeppsbyggnader ges för ekonomisk utveckling och hur det prĂ€glar stadspolitiken, nĂ„got som inte Ă€r oproblematisk bland annat sett till en offentlig-privat samverkan.

<- FöregÄende sida 32 NÀsta sida ->