SammanfattningVilka prioriteringar gör redovisningsstudenter vid val av arbetsgivare och vet de personalansvariga vad studenter anser är viktigt? Inom de närmsta åren kommer samhället att undergå ett stort generationsskifte, p.g.a. att en stor grupp människor uppnår pensionsålder ? ett faktum som ställer höga krav på arbetsgivarnas förmåga att lyckas marknadsföra sin arbetsplats som attraktiv för att i framtiden kunna rekrytera kompetent arbetskraft. Samtidigt kommer allt fler högutbildade människor att förenas med arbetslivet under de kommande åren, vilket kan ses som en anledning till att högskolestudenter ställer höga krav på sin blivande arbetsgivare. Genom användningen av tidigare studier prövar vi om redovisningsstudenterna har samma preferenser som andra studenter när de kommer till att välja arbetsgivare.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring hur medarbetarna på det undersökta Företaget använder sig av samt värderar anställningsförmåner beroende av generationstillhörighet och könsskillnader. Vi har även undersökt hur medarbetarna upplever att erbjudandet av förmåner påverkar deras inställning till Företaget som attraktiv arbetsgivare. Värderandet av anställningsförmåner har i tidigare forskning undersökts i mycket liten omfattning. Studien har en kvantitativ ansats och vi har valt enkäter som datainsamlingsmetod. Enkäten distribuerades till 214 personer på Företaget, och gav en svarsfrekvens på 71,5 %.

Datum: Juni 2011 Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp  Författare: Nathalie Johansson, Michaela Toth och Linda Westin Handledare: Esbjörn Segelod Titel: Belöningssystem- en fallstudie på Volvo CE om vad de anställda anser om företagets förmåner samt vilka faktorer som motiverar dem. Nyckelord: Belöningssystem, motivation, inre belöningar, yttre belöningar, förmåner & behovsteorier Problem: Företagen har idag blivit allt mer beroende av sina anställda för att kunna drivas effektivt och överleva på lång sikt. Det är viktigt att de anställda arbetar mot verksamhetens mål men det är även viktigt att de anställda ser företaget som en attraktiv arbetsgivare, dels för att få behålla medarbetare och dels för att kunna rekrytera. För att säkerställa att det sker använder sig företag av belöningssystem. Inom belöningsbegreppet ingår olika sorters belöningar som fungerar som verktyg till företagen så att de ska kunna uppfylla sitt syfte. Individer motiveras av olika faktorer vilket gör det komplicerat för företag att veta vilka belöningar som är de optimala.

Hur kan ett område utvecklas till att bli en attraktiv plats att bo på? I examensarbetet besvaras denna fråga bland annat utifrån intervjuer med personer som på olika sätt har varit inblandade i de olika projekt och projekteringsplaner som diskuteras/berörs i arbetet och utifrån enkäter genomförda bland anställda på IKEA. Enkätstudien genomfördes ursprungligen med syfte att utreda anställdas inställning till IKEA och Älmhult. Bland dem som fyllt i den finns både sådana som redan bor i Älmhult och sådana som i dagsläget pendlar in till Älmhult.En förutsättning för arbetet var att ett nytt område för exploatering skulle kunna utvecklas i form av en bomässa och därför har även en kartläggning av och jämförelse mellan ett antal tidigare bomässor genomförts. Frågor som behandlas är vad som har varit utmärkande för dessa bomässor och vad som har gett dem genomslagskraft.

Vår C-uppsats handlar om hur de anställda på Transports avdelning Y upplever sin arbetsplats och hur dem anser att deras arbetsmiljö är och vad dem gör för att få en god arbetsmiljö. Uppsatsen har en inriktning på arbetsgruppens trygghet och trivsel samt vad det är arbetsgruppen gör för att få en bra arbetsmiljö, hur dem upplever sin arbetsmiljö och vilka inställningar och upplevelser av arbetsmiljön har dem på sin arbetsplats? Syftet med uppsatsen är att försöka förstå en arbetsplats arbetsmiljö som i detta fall en specifik avdelning på transportmedarbetar förbundet. Vi syftar till att undersöka hur just denna arbetsplats och arbetsgrupp ska kunna utvecklas för att kunna få en ännu bättre psykosocial arbetsmiljö. Men även för att försöka förstå vad det är som kan göra att de anställd har en bra arbetsmiljö.

Det finns flera studier idag som beskriver hur ohälsan inom vården har ökat. Fokus har länge legat på att lyfta fram de faktorer som bidrar till ohälsa i arbetslivet. Istället för att enbart tänka preventivt är det även av betydelse att fokusera på friskfaktorerna och det som gör att människor bibehåller en god hälsa och vill stanna kvar på sin arbetsplats. Arbete och hälsa hänger ihop då människor tillbringar stor del av sina liv på sin arbetsplats. För att utvecklas på både det organisatoriska och individuella planet krävs det att arbetsplatsen bidrar till stödjande miljöer, delaktighet, socialt stöd, gott ledarskap och kunskapsutveckling.

Revisionsprofessionen images a?r sedan la?nge ett omdiskuterat fenomen. Genom denna studie o?nskades det att kartla?gga hur images pa?verkar uppfattningar om professionen och dennes attraktivitet. Syftet med studien var att underso?ka revisionsprofessionens images samt hur dessa images pa?verkar nya intra?dandes uppfattningar om professionen.

Moralisk stress definieras som traditionella negativa stressymtom som uppkommer när vårdpersonal hamnar i situationer där etiska dilemman uppstår och där de är oförmögna att skydda allas behov och värderingar. Syftet med denna studie var att mäta moralisk stress bland distriktssköterskor inom primärvård och hemsjukvård med ett speciellt fokus på situationer som framkallar moralisk stress och på eventuell skillnad i moralisk stress mellan arbetsplatserna. Metoden som använts var en enkätstudie som skickades ut till 120 distriktssköterskor inom primärvård och hemsjukvård i Norrbotten. Enkäten besvarades av 67 distriktssköterskor. Resultatet visade att distriktssköterskor oavsett arbetsplats upplevde en hög moralisk stress i nästan alla situationer där etiska dilemman fanns beskrivna.

BakgrundVanliga orsaker till att en person får en tarmstomi är bland annat inflammatoriska tarmsjukdomar eller cancer. De två vanligaste typerna av tarmstomier är ileostomi och kolostomi. En tarmstomioperation påverkar kroppsuppfattningen och anpassning till den nya kroppen är en individuell process och kan kräva mycket av patienten och närstående. En tarmstomi kan ge känsla av att vara mindre sexuellt attraktiv och orsaka rädsla för intimitet och sexuella relationer. Fysiska komplikationer till följd av operationen kan påverka sexualiteten negativt.SyfteSyftet var att beskriva om, och i så fall hur tarmstomiopererade personers kroppsbild förändras och påverkar sexualiteten.MetodEn litteraturöversikt valdes för att besvara syftet.

Examensarbetet utgörs av en omfattande analys samt bakgrundsmaterial som redogör för planerings-förutsättningar samt problematik för planområdet. Analyserna och bakgrundsmaterialet mynnar sedan ut i ett planförslag som vägt ihop alla tillgängliga fakta och skapat en fungerande och attraktiv helhet. I huvudsak består planförslaget av följande delar: Arbetet tar upp ett översiktligt förslag till ett nytt resecentrum byggt utifrån den befintliga stationsbyggnaden. Även närområdet kring resecentrumet utvecklas för att skapa en attraktiv helhet som passar in i staden. Längs med Tullkammarkajen utvecklas ett nytt bostadsområde med vattennära bebyggelse.

Då människor befinner sig till stor del av sin vakna tid på arbetsplatsen har denna blivit en viktig arena för hälsofrämjande arbete. Studier visar hur viktigt det är för företag att ha en frisk och välmående personal. Fokus ligger då oftast på företagets behållning av hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var därför att beskriva hur anställda upplevde hälsofrämjande arbete på sin arbetsplats. Kvalitativa intervjuer genomfördes med samtliga anställda på ett litet företag.

Övervikt och fetma är ett ökande problem runtom i samhället, något som visat sig genom ökade kostnader för överviktsrelaterade sjukdomar och sjukskrivingar. Syftet med studien var att genom en litteraturstudie undersöka hur en arbetsplats miljö skall vara för att främja de anställdas hälsa avseende övervikt, fetma, motion och kost. Metoden som användes var en litteraturstudie och datainsamling gjordes genom sökning av vetenskapliga artiklar på databaserna Academic Search Elite samt Highwire Press. Resultat som framkom var att arbetsplatser har goda förutsättningar för att främja den fysiska hälsan för sina anställda. Interventioner som har gjorts har fått goda genomslag och förbättrat både den fysiska aktiviteten samt förbättrat kosthållningen hos sina anställda.

I takt med allt mer ?slimmade? organisationer och ökade ekonomiska krav på företagen ställs det dessutom högre krav på de anställda. De senaste månadernas ekonomiska kriser över världen har dessutom lett till att många sägs upp från sina arbetsplatser, men vad händer med dem som blir kvar på arbetsplatsen? Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om konsekvenserna av uppsägning på grund av arbetsbrist blir ett arbetsmiljöproblem för de anställda som blir kvar på en arbetsplats efter en massuppsägning. Anledningen till att jag har valt att skriva den här uppsatsen är att jag är intresserad av frågor om arbetsmiljö och hur anställda påverkas av en ökad arbetsbelastning och vilka faktorer som påverkar den psykosociala arbetsmiljön.

Grundtanken med individuell lönesättning är att bidra till att göra arbetsplatsen attraktiv och effektiv. Tidigare forskning visar dock att individuella löner under lång tid varit mycket kontroversiella och på flera håll mötts av ointresse eller motstånd. Flera menar att individuell lönesättning kan motverka sitt eget syfte. Utifrån denna bakgrund är syftet med studien att få ökad kunskap och förståelse om vilka konsekvenser individuella löner fört med sig genom att dels undersöka anställdas personliga upplevelser och dels studera lönestatistik. Studiens första del har undersökt brandmäns åsikter på en räddningstjänst där motståndet mot individuell lönesättning är synnerligen starkt.

Arbetet i ett fängelse är annorlunda mot de flesta andra arbetsplatser. Det är en isolerad arbetsplats med lite insyn från det övriga samhället, samt i hög grad styrt av lagar och förordningar. Det framgick i forskning att fängelseanställda har högre arbetsengagemang då de upplever sin arbetsplats som rättvis, och då de får stöd från arbetsledare. Studien ämnade undersöka om det fanns ett samband mellan konflikten mellan arbete och familj och arbetsengagemang, samt om det fanns samband mellan arbetsmiljö (rättvisa, kontroll i arbetet och arbetsbörda) och arbetsengagemang. Undersökningen hade en svarsfrekvens på 15 % vilket påverkade studiens tillförlitlighet.