Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur ledningen i den aktuella organisationen arbetar för att marknadsföra sig gentemot sina medarbetare för att vara en attraktiv arbetsgivare. Vidare vill vi beskriva och analysera om medarbetarna uppfattar organisationen som en attraktiv arbetsgivare och vad som bidrar till deras uppfattning. Vi har också för avsikt att beskriva och analysera hur uppfattningarna mellan ledning och medarbetare stämmer överens.För att få svar på vårt syfte och våra frågeställningar genomfördes enintervjustudie med personer ur företagsledningen. Dessutom  genomfördes en enkätstudie bland medarbetarna på den största avdelningen på företaget.Resultaten visar att ledningen indirekt arbetar med intern Employer Branding på olika sätt för att vara en attraktiv arbetsgivare. Detta görs bland annat genom att försöka skapa en gemensam värdegrund, bra arbetsklimat och sociala förutsättningar på arbetsplatsen.

Den här studien undersöker hur kontorets utveckling har sett ut under 1900-talet och går sedan in specifikt på en av de kontorstyper som utvecklingen har mynnat ut i: den aktivitetsbaserade arbetsplatsen. Studien är baserad på fastighetsföretaget Vasakronan, som hösten 2012 bytte till en aktivitetsbaserad arbetsplats på deras kontor Klara Zenit i Stockholm. På kontoret har sex intervjuer genomförts med anställda på företaget, samt en person ur ledningen som var drivande i etablerandet av kontorstypen, i syftet att ta del av de anställdas upplevelser kring förändringsprocessen, åsikter om arbetsplatsen och hur de har förändrat sitt beteende i och med bytet av kontor. Svaren från de anställda har jämförts med svaren från ledningspersonen för att se om företaget har lyckats få de effekter de strävat efter. Det har även undersökts hur det med rummets utformning går att styra och kontrollera anställda utifrån Foucaults teorier om övervakning och disciplin, samt om Klara Zenit utifrån Lars Zanderins arbetsmiljömodell uppfattas som en god arbetsmiljö.

Uppsatsen syftar till att diskutera om Corporate Social Responsibility (CSR) aktiviteter kanpåverka medarbetarnas syn på organisationen som attraktiv arbetsgivare inom etiskt ifrågasattverksamhet. Som teoretisk referensram finns litteratur om CSR, legitimitet och hurorganisationers CSR aktiviteter kan påverka medarbetarna, medarbetarna som är en viktigintressent för organisationen. För att utföra studien har en kvantitativ metod valts då den erbjudermöjligheten att undersöka medarbetarnas inställning, åsikter och attityder i större omfattning.Resultatet av studien indikerar på att medarbetarna tycker att det är viktigt att arbetsgivarenbidrar till samhälls- och miljöinitiativ även i etisk ifrågasatt verksamhet för att uppfattas som enattraktiv arbetsgivare. Studien tyder på att medarbetarna lägger större vikt vid miljö ochjämställdhetsfrågor än andra samhällsinitiativ. Resultatet antyder även att kvinnor tyckerarbetsgivarens engagemang i samtliga CSR aktiviteter är av större vikt än män vid val avarbetsgivare..

Idag finns det ett stort tryck på förtätning i vattennära lägen. Många gamla verksamhetsområden och hamnområden utvecklas till nya stadsdelar. Stora delar av hamnen i Oskarshamn används idag fortfarande aktivt men Inre Hamnen står utan någon direkt användning. Syftet med mitt arbete har varit att utforma ett förslag från oanvänd hamn till attraktiv del av staden, som kopplar ihop Inre Hamnen med stadens centrum, men som även ska öka platsens attraktion. Syftet har även varit att öka viljan att röra och befinna sig i hamnområdet.

Kryssningsindustrin är en dyna-misk bransch som är under ständig förändring och utveckling. Branschens stora problematik är avsaknaden av en färdigproducerad produkt på kryssnings-destinationerna. Alla människor, platser, företag och organisationer som kryssnings-resenären kommer i kontakt med på destinationen är med och påverkar resenärens helhetsintryck. Detta innebär att samverkan mellan olika aktörer är nödvändigt för att skapa en attraktiv och konkurrenskraftig kryssningsdestination. Samverkan genom kluster handlar om att tillsammans nå gemensamt uppsatta mål och visioner, samt att ta tillvara på de olika resurser, människor och relationer som interagerar på en kryssningsdestination.

Datum: Juni 2011 Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp  Författare: Nathalie Johansson, Michaela Toth och Linda Westin Handledare: Esbjörn Segelod Titel: Belöningssystem- en fallstudie på Volvo CE om vad de anställda anser om företagets förmåner samt vilka faktorer som motiverar dem. Nyckelord: Belöningssystem, motivation, inre belöningar, yttre belöningar, förmåner & behovsteorier Problem: Företagen har idag blivit allt mer beroende av sina anställda för att kunna drivas effektivt och överleva på lång sikt. Det är viktigt att de anställda arbetar mot verksamhetens mål men det är även viktigt att de anställda ser företaget som en attraktiv arbetsgivare, dels för att få behålla medarbetare och dels för att kunna rekrytera. För att säkerställa att det sker använder sig företag av belöningssystem. Inom belöningsbegreppet ingår olika sorters belöningar som fungerar som verktyg till företagen så att de ska kunna uppfylla sitt syfte. Individer motiveras av olika faktorer vilket gör det komplicerat för företag att veta vilka belöningar som är de optimala.

Kärnkraften ser vi som ett miljövänligt och bra alternativ för framtiden. Därför kändes det intressant att undersöka om vi som blivande sjöingenjörer har en framtid där efter våran karriär till sjöss. Syftet med detta arbete är att få ökad insikt om vilka teoretiska kunskaper, praktiska och personliga egenskaper som gör sjöingenjören attraktiv i ledande befattningar vid kärnkraftsverk. Datainsamlingen skedde med hjälp av en enkätundersökning och en intervju. Undersökningen skickades ut till Sveriges samtliga kärnkraftverk och intervjun gjordes med en anställd på ett utav dem.

Kärnkraften ser vi som ett miljövänligt och bra alternativ för framtiden. Därför kändes det intressant att undersöka om vi som blivande sjöingenjörer har en framtid där efter våran karriär till sjöss. Syftet med detta arbete är att få ökad insikt om vilka teoretiska kunskaper, praktiska och personliga egenskaper som gör sjöingenjören attraktiv i ledande befattningar vid kärnkraftsverk. Datainsamlingen skedde med hjälp av en enkätundersökning och en intervju. Undersökningen skickades ut till Sveriges samtliga kärnkraftverk och intervjun gjordes med en anställd på ett utav dem.

Uppsatsen faller inom ämnesområdet organisation och vår undersökning handlar om kvinnor inom organisationer sett utifrån ett feministiskt perspektiv. Det feministiska perspektivet betraktar samhället som ett könssystem och med det menar vi att de strukturer som finns i samhället, liksom inom organisationer, inte är könsneutrala. Från den ståndpunkten har vi valt att studera socialisation av kvinnor och vad som kan tänkas ligga bakom den processen på en mansdominerad arbetsplats. Valet av mansdominerad arbetsplats beror på att vi tror att den kvinnliga socialisationen där blir tydligare. För att komma fram till socialisationsprocessen har vi analyserat fram arbetsplatsens organisationskultur med de normer, värderingar och ideal som råder.

Arbetet i ett fängelse är annorlunda mot de flesta andra arbetsplatser. Det är en isolerad arbetsplats med lite insyn från det övriga samhället, samt i hög grad styrt av lagar och förordningar. Det framgick i forskning att fängelseanställda har högre arbetsengagemang då de upplever sin arbetsplats som rättvis, och då de får stöd från arbetsledare. Studien ämnade undersöka om det fanns ett samband mellan konflikten mellan arbete och familj och arbetsengagemang, samt om det fanns samband mellan arbetsmiljö (rättvisa, kontroll i arbetet och arbetsbörda) och arbetsengagemang. Undersökningen hade en svarsfrekvens på 15 % vilket påverkade studiens tillförlitlighet.

Samarbete är något som alltid behövs när en grupp vill nå samma mål. Syftet med denna uppsats är att undersöka om individer som är aktiva inom lagidrott upplever att de utvecklar en samarbetsförmåga inom idrotten som de kan ha användning av i arbetslivet. Fem informanter som är aktiva inom lagidrott och har ett arbete som sin huvudsyssla har intervjuats. Resultatet visar att informanterna tyckte att lagidrott utvecklar samarbetsförmåga och att samarbetet fungerar på ett likartat sätt inom lagidrotten och på arbetsplatsen. Att lära känna varandra i en annan miljö var en viktig faktor för att förbättra samarbetet både inom lagidrotten och på arbetsplatsen.

Att personer kan få studie- och yrkesvägledning i skolan vet de flesta, men var vänder sig vuxna som redan har ett arbete? Syftet var att undersöka vad personer, som varit anställda på samma arbetsplats i minst 15 år, som har eller haft en önskan om förändring, känner till om vuxenvägledning. Att intervjupersonerna skulle haft denna långa anställningstid på samma arbetsplats var för att vi ville undersöka om de var arbetsplats- eller yrkesinlåsta eller ?stannare? på arbetsmarknaden men också för att säkerställa att de haft tankar på att förändra sin arbetssituation men inte genomfört någon förändring. Utifrån våra frågeställningar och genom kvalitativa intervjuer tar vi del av varför de stannade kvar, vilka upplevelser de hade av vuxenvägledning, vad de skulle behöva stöd i, var och på vilket sätt de tycker att vuxenvägledning ska bedrivas. Resultatet redovisas utifrån tre teman som bygger på vårt syfte och våra frågeställningar.

Flera studier, utredningar och vetenskapliga artiklar pekar på att hälsoinsatser på företag kan ha betydelse för att exempelvis förebygga långtidssjukskrivningar. Företagshälsovården, vars huvuduppgift är att agera utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, har en stor roll i detta arbete. Dock behöver flera olika delar samverka för att brukandet av företagshälsovårdens tjänster ska ha effekt på arbetstagarna. Här spelar information, motivation och kommunikation en viktig roll.Syftet med denna undersökning är att se hur informationen angående företagshälsovårdens tjänster når berörda parter inom en offentlig arbetsplats. det vi vill ta reda på är hur personalen upplever den information de har fått om företagshälsovården.En begränsad fallstudie gjordes på en offentlig arbetsplats där en intervju genomfördes med personalansvarig. Utöver intervjun gjordes en enkätundersökning på 100 personer på arbetsplatsen.

Idag finns det ett stort tryck på förtätning i vattennära lägen. Många gamla verksamhetsområden och hamnområden utvecklas till nya stadsdelar. Stora delar av hamnen i Oskarshamn används idag fortfarande aktivt men Inre Hamnen står utan någon direkt användning. Syftet med mitt arbete har varit att utforma ett förslag från oanvänd hamn till attraktiv del av staden, som kopplar ihop Inre Hamnen med stadens centrum, men som även ska öka platsens attraktion. Syftet har även varit att öka viljan att röra och befinna sig i hamnområdet. Ett problem har varit den upplevda barriärseffekten på Skeppsbron, som sträcker sig längs med en stor del av planområdet. Att få ner skalan på vägen samt minska bilarnas dominans har varit av stor vikt i utformandet av planförslaget. För att få grepp om platsens egenskaper och karaktär har Cullens serial vision använts samt en SWOT-analys (styrkor, svagheter, möjligheter och hot). Hur man skapar en attraktiv stad har genomsyrat arbetet och även legat till grund vid utformningen av frågeställningarna. I arbetet har jag använt mig av tre teoretiker som alla talar om hur attraktivitet uppnås. De teoretiker jag använt mig av är Jan Gehl, Jane Jacobs och Gordon Cullen. Det Jacobs och Gehl förespråkar är att specifika fysiska strukturer gynnar möten mellan människor i städer samt mångfald.

BakgrundVanliga orsaker till att en person får en tarmstomi är bland annat inflammatoriska tarmsjukdomar eller cancer. De två vanligaste typerna av tarmstomier är ileostomi och kolostomi. En tarmstomioperation påverkar kroppsuppfattningen och anpassning till den nya kroppen är en individuell process och kan kräva mycket av patienten och närstående. En tarmstomi kan ge känsla av att vara mindre sexuellt attraktiv och orsaka rädsla för intimitet och sexuella relationer. Fysiska komplikationer till följd av operationen kan påverka sexualiteten negativt.SyfteSyftet var att beskriva om, och i så fall hur tarmstomiopererade personers kroppsbild förändras och påverkar sexualiteten.MetodEn litteraturöversikt valdes för att besvara syftet.