Hälften av alla utannonserade jobb tillsätts via bemanningsföretag i dagsläget. Det är en sektor som ökat den senaste tiden och stigande del av befolkningen är visstids- eller timanställda. Syftet med denna uppsats är att studera denna sektors rekryterings- och bedömningsprocess för att försöka svara på frågan vilka personliga egenskaper som anses åtråvärda på dagens arbetsmarknad. Det empiriska materialet består av tematiska intervjuer med rekryterare anställda på bemanningsföretag och analyseras med hjälp av olika teorier om anställningsbarhet, för att söka svar inledningsvis på hur en arbetssökande bedöms men också om det krävs vissa förutsättningar som rör en persons personlighet och personliga egenskaper som inte är kopplade till formell utbildning eller verifierbar arbetslivserfarenhet. Resultatet visar att samtliga informanter använde sig av en i huvudsak en traditionell rekryteringsmodell men lämnade utrymme för subjektiva bedömningar. Resultatet tyder på att rekryterare inte alltid är överens om de personliga egenskapernas definition men anser att det finns vissa egenskaper som är viktiga.

Förtätning är ett av ledorden i dagens stadsplaneringstradition och i många av landets miljonprogramsområden föreslås inslag av bebyggelseförtätning. Denna uppsats söker svar på vad det är man vill uppnå med dessa förtätningsplaner. Är det så att det finns generella problem i miljonprogrammens fysiska struktur, på vilka förtätning skulle kunna ha en positiv inverkan? Samtidigt som det funktionalistiska miljonprogrammet får utstå en hel del kritik anses de ändå ha en rad egenskaper som bidrar till en god boendemiljö, såsom stora grönytor och bilfria bostadsmiljöer. Hur beaktas dessa aspekter när områdena nu står inför förtätningsplaner? Genom litteraturstudier samt fallstudier av tre miljonprogramsområden i olika delar av Sverige studeras fenomenet förtätning av miljonprogramsområden. I och med de skift ande förutsättningarna i de tre studieområdena är det olika mål som önskas uppnås med förtätningen.

Handelshögskolan vid Umeå universitetInstitutionen för FöretagsekonomiUmeå universitet90187 UmeåDatum: 2007-04-10Författare: Görel ErikssonNivå/utbildning: Master thesis, FöretagsekonomiHandledare: Kifle HamdeTitel: Sportmarknadsföring & damfotboll - Vad klubblag i damallsvenskan kan göra för att marknadsföra sin produktProblem: "Vad kan klubblag i damallsvenskan göra för att attrahera publik till sina matcher, göra dem nöjda och se till att de kommer tillbaka?Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva det arbete som bedrivs för att marknadsföra de damallsvenska klubbmatcherna i damfotboll.Metod: Jag har utgått från en kvalitativ metod då mitt syfte är att undersöka och beskriva det arbete som bedrivs. Mitt angreppssätt är abduktivt och min omfattande förförståelse i ämnet ligger som bas för min hermeneutiska kunskapssyn. Jag har i studien genomfört 7 stycken intervjuer med totalt sex olika damallsvenska klubblag. Jag har haft ett marknadsföringsperspektiv och analyserat mitt empiriska resultat genom en diskursanalys då jag har en kritisk inställning till självklar kunskap.Resultat/slutsatser: I min slutsats kommer jag fram till att det finns behov och möjligheter av att professionalisera och utveckla de damallsvenska klubbarnas marknadsföringsarbete.

I dagens samhälle har kunskap och erfarenhet blivit av allt mer central betydelse. Kunskap genereras av människor, vilket gjort företagen allt mer beroende av att rekrytera rätt medarbetare samt att behålla och utveckla sin personal för att uppnå sina övergripande mål. För att få de anställda att prestera så bör företagen motivera de anställda till rätt beteende. Belöningssystemet är ett av de mest effektiva verktygen som företaget har för att motivera de anställda. Syftet med denna uppsats är att behandla utformningen av belöningar för chefer på mellannivå.

Ett ökat användande av sociala medier har möjliggjort en ny arena för HR-funktioner och deras arbete med HR-frågor. Då det idag finns ytterst lite forskning inom området upplevde vi det intressant att studera hur sociala medier används inom HR-funktioner samt eventuella egenskaper som påverkar arbete med olika HR-processer. Vi valde att konstruera en webbankät med syftet att kartlägga användandet och erfarenheter bland HR-funktioner. Enkäten skickades ut till 113 HR-funktioner runt om i Sverige och vi erhöll 42 svar. Respondenternas samlade svar visade att ungefär lika många använde respektive använde inte sociala medier i sitt HR-arbete.

Syfte: Syfte med arbetet är att undersöka vilken attityd studenterna har till snabbmat och att därutöver klarlägga om det råder någon varumärkeslojalitet hos de svenska studenterna inom snabbmatsbranschen. Uppsatsen ska ge en ökad förståelse för vilken roll ett varumärke spelar hos de svenska studenterna och se om det kan generera kundlojalitet. Den ska också medföra ökad förståelse för vilken attityd studenter har mot den i dagsläget mycket omdebatterade snabbmaten. Förutom det nyss nämnda syftar arbetet även till att förklara vilka faktorer som verkar vara viktiga för lojalitetsskapandet bland gruppen som studeras. Resultatet av undersökningen kan ge intressant och relevant information till företag och alla andra intressenter inom snabbmatsbranschen som kan ha nytta av uppsatsen för att lättare förstå studenter som en kundgrupp men även i skapandet av olika lojalitetsprogram som kan attrahera studenter.

Demografiska förändringar i form av en åldrande befolkning kommer att medföra att andelen arbetande minskar samtidigt som andelen icke arbetande ökar vilket leder till en arbetskraftsbrist i Sverige. Ett sätt att lösa bristen är att öka arbetskraftsinvandringen. Arbetsgivare har redan nu svårt att hitta den kompetens de letar efter inom landets gränser, men till deras hjälp finns nätverket Eures vars uppdrag är att underlätta för matchningen av arbetskraft inom EU/EES och Schweiz. Då konkurrensen om arbetskraft är hög krävs att organisationerna anpassar sin kompetensförsörjning för att kunna attrahera arbetskraft. Studien syftar till att undersöka hur organisationer anpassar sin kompetensförsörjning genom att utlandsrekrytera samt utreda vilken roll Eures spelar för organisationerna.Syftet undersöktes genom kvalitativ metod där sex intervjuer genomfördes med personer som utlandsrekryterat.

Begreppet employer branding handlar om en arbetsgivares attraktivitet utifrån olika faktorer så som lön, förmåner, utveckling, arbetsmiljö etc. Begreppet har under de senaste 10 åren utvecklat ett starkt fäste i organisationers strategiska prioriteringar.Norrbottens läns landsting står inför en av deras största utmaningar för att säkra den framtida kompetensförsörjningen. Landstinget står inför ett stort generationsskifte med många pensionsavgångar och måste lyckas attrahera nya medarbetare att söka sig till organisationen. Ett starkt arbetsgivarmärke kan vara avgörande för hur levande en organisation blir, människan är en av de främsta resurserna i en organisation och medarbetarna är en viktig ambassadör.I Norrbottens läns landstings medarbetarundersökning från 2014 signalerar medarbetarna ett missnöje gentemot arbetsgivaren. Denna studie, som är en master uppsats i Human Resource Management med utgångspunkt i Sociologin, avser att genom kvalitativa intervjuer med anställda inom hälso- och sjukvården undersöka medarbetarnas upplevelser av arbetsgivaren för att identifiera vad missnöjet kan bero på.Resultatet visar att medarbetarna är nöjda med sin arbetsplats, med sina arbetsuppgifter och med sina kollegor.

Vi har valt att undersöka hur Sveriges fyra storbanker arbetar för att skapa lojalitet till privatkunden. Vi har utfört studien med hjälp av fyra telefonintervjuer riktat mot lämpliga representanter inom varje bank. Bankerna vi har valt att undersöka är Swedbank, SEB, Nordea samt Handelsbanken. Utifrån den datainsamling vi fått fram har vi evaluerat faktorer såsom kundnöjdhet, lojalitet och lönsamhet och deras påverkan på kundlojalitet. Tanken med arbetet har varit att ge en insikt till hur banker arbetar kring dessa faktorer samt vad som initierar dem.Kundlojalitet har alltid varit ett välkänt begrepp.

Employer Branding är ett managementkoncept vars primära syfte är att attrahera och behålla personal. Nyinstitutionell teori redogör däremot för att organisationers motiv att översätta samt tillämpa ett managementrecept så som Employer Branding är att framstå som socialt legitima och bra arbetsplatser. Studiens syfte är att undersöka hur Employer Branding implementerats vid ett kontor inom Swedbank AB och vad det betyder i praktiken. Med nyinstitutionell teori som referensram kommer studien undersöka hur Swedbank AB har översatt, tillämpat och kommunicerat konceptet. För att besvara syftet har kvalitativ metod använts genom tre semi-strukturerade intervjuer utifrån ett selektivt urval.

Bakgrund och problem: Vikten av att marknadsföra varumärken har länge varit känd menpå senare år har företag även insett att de har att vinna på att marknadsföra sig somarbetsgivare. Det här sättet att marknadsföra sig på och skapa ett arbetsgivarvarumärkekallas i teorin på engelska för Employer Branding och består av tre delar; attrahera,rekrytera och behålla personal. På möten med personalchefen på fallföretaget har detframkommit att företaget upplever att de har svårare att behålla personal än tidigare.Ytterligare en fundering som har kommit fram i våra diskussioner med företaget är hurföretagets produktvarumärken påverkar företagets arbetsgivarvarumärke.Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra det internt och externt upplevdaarbetsgivarvarumärket hos fallföretaget Cloetta Fazer. Vi vill vidare analysera om något iCloetta Fazers arbetsgivarvarumärke skulle kunna vara anledningen till den upplevt högapersonalomsättningen.Avgränsning: Vi har avgränsat oss till ett av koncernens dotterbolag, Cloetta Fazer SverigeAB. Vi har även teoretiskt avgränsat oss till en del av arbetsgivarvarumärkesbyggande, nämligen att behålla personal.Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ fallstudie med ett holistiskt perspektiv och ett hermeneutiskt förhållningssätt.

Regeringens delbetänkande Avskaffande av revisionsplikten för små företag bedömer att revisionsbyråernas marknadsföring får en mer betydelsefull roll efter avskaffandet. Marknadsföring har potential att attrahera bolag till köp av frivillig revision. Tidigare forskning har kommit fram till att om revisionsbyråerna blir bättre på att kommunicera den konkreta kundnyttan, kan det skapa ett intresse för frivillig revision. Den här studiens syfte är att få en djupare förståelse för om relationer och relationsbyggande åtgärder används av revisionsbyråer för att sälja revision och vilken betydelse har revisionspliktens avskaffande i sammanhanget. Studiens forskningsfråga är således Använder revisionsbolag relationer och relationsbyggande åtgärder för att sälja tjänsten revision? Vi kan efter studien konstatera att revisionsbyråer använder relationer och relationsbyggande åtgärder.

Inom ramen för den svenska inkomstskattelagen finns en expertskatt som ger möjlighet för svenska företag att anställa utländska experter som kan beviljas skattelättnader. 2001 infördes en expertskatt för experter, forskare och nyckelpersoner. Syftet med reglerna var att företag skulle kunna attrahera personer med spetskompetens och ge Sverige tillgång till ny teknologi och kunskap.Expertskattereglerna kritiserades för att ha en bristande förutsebarhet, vilket innebar att företag inte visste när reglerna om expertskatt skulle bli tillämpliga. 2012 infördes regler som innebär att personer som tjänar över två prisbasbelopp per månad automatiskt är kvalificerade för expertskatt. Fortsättningsvis finns möjlighet att kvalificera sig för expertskatt enligt reglerna från 2001.

I dagens konsumtionssamhälle är det en tuff konkurrens bland företagen för att attrahera konsumenterna så pass mycket att de köper just deras produkter. För att göra detta måste företagen besitta information om kunderna (Kotler et al., 2002). Syftet med vår uppsats är att beskriva vad det är som påverkar konsumenten till att välja ett varumärke framför ett annat i samma produktkategori. Uppsatsen är konstruerad efter en deduktiv ansats, är kvalitativ och utgår ifrån modellen ?Konsumentens beslutsprocess? (Kotler et al., 2002, s.215).Under teorikapitlet beskrivs symbolisk konsumtion, faktorer som påverkar konsumtionen och konsumentens beslutsprocess närmre.

För att attrahera kompetent personal till högskatteländer finns behov att kunna tillförsäkra dem en viss disponibel inkomst. Avtal om nettolön har därför blivit en vanlig företeelse vid förflyttning av personal utomlands. Arbetsgivaren betalar då den inkomstskatt som belöper på arbetstagarens ersättning. Redan 1977 fastslog Regeringsrätten att nettolön måste räknas om till ett bruttobelopp innan den kan tas upp som skattepliktig intäkt. Hur själva beräkningen ska ske har varit föremål för meningsskiljaktigheter med avseende på huruvida skattemässiga avdrag ska tas med i beräkningen av bruttolönen eller endast dras av efter det att bruttolönen fastställts.