Studiens syfte är att undersöka huruvida ungdomar har en mer tolerant syn på våld i fall där de bevittnat och/eller blivit utsatta för våld. Syftet är även att undersöka hur vanligt det är med våld bland ungdomar samt att undersöka ungdomarnas attityder till våld, exempelvis: ?var går gränsen för en våldsam handling? och ? finns det tillfällen då en person förtjänar att bli slagen??I studien har följande frågeställningar stått centrala:? Hur vanligt är det med våld bland ungdomar?? Vad har ungdomar för attityder till våld? ? Har ungdomar en mer tolerant syn på våld i de fall då de bevittnat och/eller blivit utsatta för våld?Studien är utförd bland 131 ungdomar i årskurs tre på en gymnasieskola i väst Sverige där respondenterna kom att bestå av 95 manliga elever.Av resultatet framgår att en stor del av de ungdomar som själva blivit utsatta för våld också själva utövat våld vid flertalet tillfällen. Tydligt framgår även att få av de ungdomar som inte vare sig bevittnat våld eller utsatts för våld inte heller utövat våld. Gällande ungdomarnas attityder till våld visar föreliggande studie att i stort sett alla respondenter anser att det inte är ok för en förälder att slå sina barn, vilket tyder på att dagens ungdomar är mindre toleranta mot aga än vad ungdomar förr i tiden var.

Sammandrag Vår uppfattning är att barns spontana lekfulla musikutforskande i sin ljudliga form inte alltid får utrymme och gehör hos oss vuxna. För att utveckla mer kunskap om detta vill vi i en institutionell kontext studera och analysera processen från barns utforskande och spontana musikproducerande till en produkt som kan reproduceras genom musikvideoskapande. Studiens bärande stolpar är inspirationskällor, aktörskap samt möjliggörande. Under arbetets gång har vi sett olika inspirationskällor som kunnat påverka barnen i deras skapande process av en musikvideo. Vi har huvudsakligen utgått från Bjørkvolds (2005) teori om spontansång när vi analyserat barnens musikskapande.

Studiens syfte är att undersöka pojkars attityder till läsning av skönlitteratur. Vi vill med våra frågeställningar ta reda på vilka faktorer som påverkar deras läsning av skönlitteratur. Arbetet syftar till att undersöka vad pojkarna läser samt vad de anser att de får ut av sin läsning. Vi har använt oss av enkätundersökningar och kvalitativa intervjusamtal för att uppnå studiens syfte. Resultatet visar sammanfattningsvis att pojkarna i urvalet sällan uppger har läsning som ett prioriterat intresse.

Efter alla larmrapporter kring att klamydia ökar bland ungdomar ville vi ta reda på hur ungdomarnas attityd gentemot kondomanvändning ser ut och om de är medvetna om hur olika STD smittar. Vi ville också ta reda på vem och/eller vad som har stort inflytande på ungdomarnas kondomanvändning. En enkätundersökning genomfördes våren 2008 på en skola i södra Sverige. De elever som deltog i undersökningen gick tredje året på teoretiska program på gymnasiet. Det visade sig att elever har positiva attityder gentemot att använda kondom och att de överlag har goda kunskaper om hur STD smittar.

This paper aims to examine how, and if, music is being used integrated in other subjects thanmusic in school. The study is based on qualitative interviews and I haveinterviewed fourteachers, regardless of whether they use music a lot or not.The questions the study is basedon are if there might be a connection between theteachers' own feelings for music andwhether they use music inschool or not, how music is being used and does the use of musicgive any effects?The result of this study shows that there can be a connection between the teachers ownsfeelings for music and the fact if they use music when they teach or not. One of the teachersI?ve interviewed had bad music experiences and didnot use music in her teaching.

Detta arbete handlar om hur man kan integrera estetiska ämnen i undervisningen och vi har valt att lägga huvudfokus på musik. Vi vill se hur man kan använda sig av denna integrering för att stimulera barns lärande och se vilka reaktioner man får av att undervisa på detta sätt. Genom ett sådant arbetssätt vill vi skapa en bredare syn och fler inkörsportar till kunskap samt att vi vill kunna nå ut till fler elever och genom det finna ett mer gynnsamt arbetssätt för olika elever. Vi har båda läst vid läraprogrammet med en inriktning mot skapande skola. Syftet med skapande skola r att ge elever en möjlighet till att finna kunskap på ett annat sätt än bara genom teoretisk undervisning.Vår undersökning gjordes i en år ett där vi på olika sätt integrerade musiken i ämnen som till exempel matematik oh svenska.

Denna uppsats är en kvalitativ studie av gymnasielärares grammatikundervisning. Uppsatsens syfte är att studera gymnasielärares inställning och attityder till grammatik och grammatikundervisning samt en fördjupning i hur lärarna praktiskt går till väga med uppgiften att utbilda eleverna i grammatik. Studien är grundad på kvalitativa forskningsintervjuer med gymnasielärare av varierande kön och ålder. Respondenternas svar analyserades i syfte att dels finna likheter och skillnader mellan lärarnas undervisning i grammatik och dels för att tydliggöra lärarnas uppfattning om och attityder till grammatik och grammatikundervisning. Studien visade på många likheter, speciellt i hur det blir allt vanligare att minska ner på grammatikundervisningen och främst utgå från elevernas egna texter.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem. Ett av de största hindren för att främja och uppnå psykisk hälsa är stigmatisering, negativa attityder och diskriminering av människor som lider av psykisk ohälsa. Sjuksköterskan har en viktig uppgift att arbeta förebyggande och hälsofrämjande och har därför en central roll i att tidigt uppmärksamma, fånga upp och informera patienter med symptom på psykisk ohälsa. Sjuksköterskans attityd och inställning till patienter, psykisk ohälsa, arbetet och sig själv som vårdare är av stor vikt för en god kvalitet av omvårdnaden. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestudenters attityd till psykisk ohälsa och personer med psykisk sjukdom, samt undersöka om det fanns någon skillnad i attityd mellan studenter i termin ett och termin sex på ett sjuksköterskeprogram i Mellansverige.

Arbetet har som ambition att försöka belysa lärarnas, elevernas och föräldrarnas attityder till åldersintegrerad undervisning, år 4-6, vid Hagaskolan. Syftet är också att visa på hur skolan arbetar med åldersintegrering. Resultatet visar att föräldrar till barn i år 4, både flickor och pojkar, samt föräldrar till flickor i år 6 är mer kritiska till åldersintegrering som organisationsform än övriga. Föräldrarnas delvis negativa attityd till åldersintegrering behöver inte föranleda att man samtidigt värderar det pedagogiska arbetet lågt. Eleverna i år 4 och i år 5 är mer positiva till åldersintegrering än eleverna i år 6 som gärna vill gå i en klass med jämnåriga.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på hur ungdomar uppfattar sina egna erfarenheter av alkohol och vad de har för attityder kring det. Vi vill också göra en jämförelse mellan killar och tjejer samt mellan en större (Malmö) och en mindre stad (Karlskrona). För att ta reda på detta gjorde vi en kvantitativ undersökning i form av enkäter. Utöver detta sökte vi litteratur inom ämnet som vi kunde knyta an svaren på våra enkäter till. Vi kom fram till att majoriteten av ungdomarna dricker både relativt ofta och mycket alkohol och hälften känner sig berusade nästan varje gång.

Denna C-uppsats undersöker om tittarens attityder till marknadsföring på webb-TV kan förändras av en interaktiv tjänst som ger möjligheten att välja de reklamfilmer som ska presenteras. För att skaffa information använde vi oss av en empirisk studie som involverade fokusgruppsintervjuer med erfarna deltagare. Studien är därför baserad på respondenternas tidigare kunskap av webb-TV för att kunna jämföra dessa mot den nya experimentella implementerade tjänsten. Efter studien har vi funnit att attitydförändringar verkar har inträffat: Majoriteten av tittarna tycker att en valbar reklamtjänst skulle öka tittarupplevelsen till det bättre. Dock tycker en minoritet att valet leder till ett ytterligare moment som bedöms vara för tidskrävande..

Att ha en stark organisationskultur framha?lls idag av ma?nga forskare som en nyckel till framga?ng. Tidigare forskning visar pa? att en stark organisationskultur kan gynna fo?retag pa? flera olika sa?tt och det har ocksa? visat sig vara en av de fa? gemensamma na?mnarna mellan olika framga?ngsrika fo?retag. Bemanningsbranschen a?r en bransch som vuxit mycket snabbt i Sverige under de senaste 20 a?ren och som spa?s fortsa?tta att va?xa ytterligare.

I vårt examensarbete undersöker vi användningen av musik som didaktiskt medel i språkundervisningen med hjälp av en blogg, samt hur musiken påverkar språkinlärningen hos gymnasieelever. Vårt syfte är att ta reda på om musiken och bloggen som didaktiska medel kan göra språkundervisningen mer motiverande och lustfylld för ungdomar och på så vis bidra till en fördjupad kunskap inom ämnet. Våra frågeställningar är: ? Hur kan musiken bidra till att motivera eleverna att vilja lära sig ett främmande språk? ? På vilket sätt kan musiken bidra till elevernas språkinlärning? För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av olika teorier om andraspråksinlärning, samt av sociokulturella teorier. Vid val av metod har vi inspirerats av aktionsforskning.

Denna uppsats hade till syfte att undersöka hur attityder inför en hälsointervention ser ut hos anställda på ett företag där de anställda stod inför en kommande hälsointervention. Genom arbetet har författarna använt sig av tolkningar lutade på hermeneutiska principer. Författarna till denna uppsats skaffade sig ett kunskapsunderlag genom att genomföra kvalitativa intervjuer med fem stycken anställda på ett företag som stod inför en hälsointervention. I uppsatsens resultat och analysdel redovisar författarna bland annat intervjudeltagarnas kognitiva, intentionella samt affektiva attityder och tolkar kring dessa. Vidare behandlas informanternas kunskap om den kommande interventionen, samt eventuella bakomliggande faktorer till de uppvisade attityderna.

Detta arbete belyser hur grundskolans tidigare år pedagoger (Gt) kan integrera rytmik i sin dagliga undervisning. Frågeställningarna handlar om vad Gt pedagogerna anser sig behöva för att kunna integrera rytmik i grundskolans dagliga undervisning, samt vad rytmikpedagoger (Ry) anser att Gt pedagoger behöver för att kunna integrera rytmik i grundskolans dagliga undervisning. För att få fram svar på frågeställningarna togs kontakt med tio pedagoger, fem rytmik- och fem Gt pedagoger, som intervjuades och vars svar sedan sammanställdes till resultatet i detta arbete. Fortbildning anser båda pedagoggrupperna att de behöver för att rytmik ska kunna integreras i undervisningen. Andra saker som kan vara avgörande för integreringen är material, intresse, tid och yta. Nyckelord: Rytmik, undervisning, integrering, rörelse, musik och pedagoger..