BAKGRUND: År 2009 uppskattade man att över 33 miljoner människor levde med hiv. Personer som lever med hiv omges av fördomar och riskerar att bli stigmatiserade av samhället och av denna anledning är det intressant att undersöka vilka attityder och uppfattningar sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter har till dessa personer. SYFTE: Att belysa sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder och uppfattningar av personer med hiv/aids och till att vårda dessa personer. METOD: Litteraturstudien baseras på 14 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar, publicerade mellan år 1991 - 2011. Artiklarna har klassificerats och kvalitetsvärderats.

Denna studies syfte är att undersöka elevers och vårdnadshavares attityder till naturvetenskap och i vilken utsträckning eleverna speglar vårdnadshavarnas attityder. Vi har också undersökt i vilken utsträckning eleverna finner förebilder inom naturvetenskapen i samhället. Elever i skolår 6 och deras vårdnadshavare ingick i undersökningen. Efter en utskickad förfrågan fick vi nio par (elev/vårdnadshavare) som var villiga att ställa upp i undersökningen. Eleverna och vårdnadshavarna intervjuades.

Bakgrund: Andelen personer som lever med demenssjukdom har ?kat de senaste ?ren. De drabbas ofta av beteendem?ssiga och psykiska symptom vid demenssjukdom (BPSD). Symptomen p?verkar individen negativt och kan f?rs?mra livskvalit?n. L?kemedelsbehandling ?r en vanlig strategi f?r hantering av dessa symptom men detta bidrar ofta till biverkningar. Rekommendationerna f?r omv?rdnad vid demenssjukdom ?r i f?rsta hand icke-farmakologiska omv?rdnads?tg?rder. Syfte: Syftet ?r att identifiera icke-farmakologiska omv?rdnads?tg?rder som kan lindra de beteendem?ssiga symptomen hos personer med demenssjukdom. Metod: Denna litteratur?versikt baserades p? s?kningar i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.

The aim of this study was to illuminate how patients with mental illness experience encounters with the nurse in psychiatric care, in order to acquire increased understanding for the patients needs. A litterature study was used to analyse previously published scientific articles within psychiatric nursing care. Content analysis inspired by Graneheim and Lundman was used to perform the analysis. The result showed that the patients recovery depended on the relationship with the nurse. If the relationship was good, the patient was moore likely to regain his mental health, than if the relationship with the nurse was poor.

Gruppbehandling för personer med social ångest har under 5 år bedrivits på en öppenvårdspsykiatrisk mottagning. Sammanlagt har 10 grupper med totalt 50 deltagare behandlats. Gruppbehandlingen bygger på Clarks & Wells KBT modell. Social ångest och socialt undvikande minskade signifikant från för- till eftermätning, vid uppföljningen sjönk värdena ytterligare. Graden av depression minskade på motsvarande sätt.

Bakgrund: En god hälsa kräver ett psykiskt så väl som fysiskt välbefinnande. De goda fysiologiska effekterna av fysisk aktivitet har länge uppmärksammats och ny forskning pekar även på flertalet psykologiska vinster. Det är dessutom allmänt känt att en stillasittande livsstil kan leda till en rad olika sjukdomar och försämrat hälsotillstånd. Patienter med psykisk ohälsa som vårdas under tvång har begränsade möjligheter till aktivitet och ett minskat självbestämmande gällande upprätthållandet av en god fysisk hälsostatus.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka yrkesverksamma sjuksköterskors erfarenheter av fysisk aktivitet för patienter som vårdas inom psykiatrisk tvångsvård. Metod: Designen var en empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats.

Att drabbas av bipolär sjukdom innebär att leva med ett kroniskt sjukdomstillstånd som kännetecknas av en fluktuerande affektiv symtombild. Den drabbar 1.5-2 procent av Europas befolkning och ses som den sjätte ledande orsaken till folklig ohälsa i världen. Bipolär typ 1 kännetecknas av affektiva stämningslägen där individen pendlar mellan två motpoler, mani och depression. Ett maniskt skov varar vanligtvis mellan två till sju månader och har en symtombild som kännetecknas av förhöjd självkänsla, minskat sömnbehov och gränslöst beteende. Det förhöjda stämningsläget leder till att den drabbade individen förr eller senare tappar kontrollen över sin livssituation vilket i de flesta fall kräver professionellt omhändertagande inom den psykiatriska slutenvården Att bilda allians med denna patientgrupp är en utmaning för vårdpersonal då de ofta vårdas med tvång och saknar förståelse för sin sjukdom.

Tillgången till evidensbaserad psykologisk behandling i svensk psykiatri är begränsad, särskilt i den akuta heldygnsvården. Vid de enheter där psykologiska insatser finns tillgängliga överbryggar de mycket sällan det kritiska glappet mellan heldygnsvård och öppenvård. Syftet med denna studie var att undersöka om Beteendeaktivering (BA) var mer effektivt än kontrollbetingelsen Stödterapi (ST) som behandlingstillägg i psykiatrisk vård avseende utfall på depressionssymptom, allmänna symptom och funktionsnivå, grad av aktivering samt total förbättring efter avslutad terapi. Både BA och ST påbörjades i heldygnsvård och fortsatte ut i öppenvård. Totalt randomiserades 29 deltagare; 13 till ST och 16 till BA.

Ett av arbetsterapeutens verksamhetsområden är psykiatrin, där klienterna har olika psykiska funktionshinder. Arbetsterapeutens uppgift är att med olika medel få klienterna till att utföra aktiviteter. Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters arbete med motivation i relation till personer med psykiska funktionshinder och hur detta möjliggör aktivitet. Fyra arbetsterapeuter deltog i studien. Fokusgrupp användes som metod, där interaktion och diskussion undersökningspersonerna emellan beaktas.

Introduktion: Patienter med HIV/AIDS upplever diskriminering och stigmatisering i sjukvården. Att mötas av diskriminering och stigmatisering påverkar livet för de smittade i form av att de upplever social isolering, depression och post traumatisk stress. Stigmatisering och attityder har ett samband. Sjuksköterskans attityder kan påverka patienten negativt i form av diskriminering och stigmatisering. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med HIV/AIDS och även att beskriva vad som orsakar dessa attityder.

Introduktion: Suicidala patienter är en patientgrupp som väckte känslomässigt engagemang hos vårdpersonalen.  För att kedjan av vårdinsatser mellan den somatiska och psykiatriska vården skulle fungera optimalt behövdes ett väl utvecklat samarbete. Syfte: Syftet med studien är att belysa vårdpersonalens upplevelse av att vårda en patient som utfört en suicidal handling samt samarbetet mellan psykiatrisk och intensivvårdsavdelning vid vård av dessa patienter. Metod: Studien gjordes med en kvalitativ metod med intervjuer i fem fokusgrupper där resultatet tolkades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultat: Studien visade att vårdpersonalen upplevde den suicidala patienten som en komplext och resurskrävande patientgrupp. Resultatet visade även att man önskade ett mer utarbetat samarbete runt dessa patienter mellan intensivvården och psykiatrin.

Syftet med detta arbete var att undersöka ungdomars attityder till hastighetshållning i trafiken. Tidigare forskning har visat att män oftast löper en större risk i trafiken och att de oftare är in-blandade i olyckor med dödlig utgång genom sitt riskfyllda körsätt. Semistrukturerade intervju-er genomfördes med fem kvinnor och fyra män i åldrarna 17-25 år där svar söktes på följande frågeställningar: Vad har ungdomar för attityder till att hålla hastigheten i trafiken, Finns det omgivande faktorer som påverkar attityderna gentemot hastighetshållning och Vilka attityder fanns det bland unga män och kvinnor. Resultaten visade att de manliga intervjupersonerna i denna undersökning hade en stark tro på den egna förmågan, medan kvinnorna inte hade det. Det kanske mest intressanta resultatet var att ungefär hälften av deltagarna ansåg att det är mindre riskabelt att köra för fort om nätterna..

BAKGRUND: År 2009 uppskattade man att över 33 miljoner människor levde med hiv. Personer som lever med hiv omges av fördomar och riskerar att bli stigmatiserade av samhället och av denna anledning är det intressant att undersöka vilka attityder och uppfattningar sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter har till dessa personer. SYFTE: Att belysa sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder och uppfattningar av personer med hiv/aids och till att vårda dessa personer. METOD: Litteraturstudien baseras på 14 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar, publicerade mellan år 1991 - 2011. Artiklarna har klassificerats och kvalitetsvärderats.

 Bakgrund: I ett samhälle där heteronormativiteten är en norm kan homosexuella personer vara mer eller mindre öppna med sin sexuella läggning och negativa erfarenheter av tidigare vård kan leda till att vård söks i mindre utsträckning. Syfte: Syftet var att belysa attityder i sjukvården gentemot homosexuella, bisexuella och transpersoner. Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes som inkluderade 15 vetenskapliga artiklar. Materialet har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier och fem subkategorier identifierades.

En ny tvångsvårdslag trädde i kraft 2008 som gjorde det möjligt för psykiatrin att ställa särskilda villkor till patienter som vårdats i psykiatrisk slutenvård för att få bli utskrivna. Detta öppnade upp möjligheten för att patienter kan få villkor ställda till att ta emot kommunal hälso-och sjukvård samt kommunala insatser. Tvångsvård får enligt lag enbart bedrivas inom sluten psykiatrisk vård och kommunen får i hemmet enbart bedriva frivilliga insatser. Syftet med denna undersökning är att belysa hur psykiatrisjuksköterskorna i den kommunala hälso-och sjukvården upplever att vårda utifrån en frivillighet, som är beslutad utifrån en tvångsvårdslag. Undersökningen är genomförd utifrån en kvalitativ metod, med intervjuer av psykiatrisjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård.