Arbetets syfte var att undersöka hur mycket och till vad grafräknaren användes av lärare och elever i matematikundervisningen i gymnasiet. Jag tittade även på lärarens attityd till grafräknaren och vad den hade för påverkan på elevernas kunnande och egna attityder till grafräknaren. Undersökningen omfattade drygt 600 elever och ett 50-tal lärare..

Att smittas och vara smittad av HIV kan innebära ett stort lidande för individen och det är viktigt för vårdpersonal att få förståelse för hur de signaler de sänder ut påverkar individen. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om vårdpersonals attityder till personer med HIV/AIDS. Nitton kvantitativa och kvalitativa studier analyserades enligt integrerad översiktsmetod. Det resulterade i tre områden som svarade på litteraturstudiens frågeställningar vilka var attityder till personer med HIV/AIDS, faktorer som kan påverka till person med HIV/AIDS och påverkan på person med HIV/AIDS. Attityderna var överlag positiva, men något negativare för attityder till homosexuella och missbrukare med HIV/AIDS.

Specialarbete, 15 hp Svenska språket, LSV410Höstterminen 2012Handledare: Kirsti Hansen.

Målet med vårt arbete är att undersöka vilka attityder elever i grundskolan har till matematik och hur dessa eventuellt förändras genom skolåren. Vidare är syftet att utreda om flickor och pojkar har samma attityder eller om deras åsikter skiljer sig åt. För att undersöka detta utformade vi en enkät vilken samtliga elever på en skola (år 1-9) i södra Sverige fick besvara. Sammanlagt besvarade 512 elever enkäten. Resultatet visade att attityderna eleverna har till matematik var övervägande positiva men att intresset för matematik avtar något med stigande ålder.

Syftet med studien var att underso?ka hur kla?desaffa?rer kan skapa en mer positiv syn pa? second hand kla?der bland konsumenter. Underso?kningen utfo?rdes genom att anva?nda Tricomponent Attitude modellen och erka?nda strategier fo?r attitydfo?ra?ndring. Tricomponent Attitude modellen utgo?rs av den kognitiva, affektiva samt konativa delen medan attitydstrategierna utgo?rs av tillva?gaga?ngssa?tt fo?r att fo?ra?ndra attityden.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Sjuksköterskor och läkare spelar en stor roll i vården av överviktiga patienter och att denna patientgrupp får samma vård på samma villkor som patienter som inte är överviktiga. Inom hälso- och sjukvård kan det finnas negativa attityder om att patienter med ett högt BMI är lata och odisciplinerade. Vårt syfte var tudelat. Det första delsyftet var att beskriva om det finns negativa attityder från vårdpersonal gentemot överviktiga patienter. Den andra delen av syftet var att beskriva den överviktiga patientens egna upplevelser av vårdpersonalens attityder.

Attityder bland människor är ett vanligt beteende och dess uttrycksform ter sig på olika sätt bland annat genom fördomar mot sådant som är främmande. Syftet med detta examensarbete var att undersöka svenska ungdomars attityder till invandrarungdomar på två skolor i Skellefteå kommun och ta reda på om och i så fall hur lärare arbetar med förebyggande frågor som rör olika attityder mot invandrarungdomar. Vi valde att på två skolor göra en relativt stor enkätundersökning i årskurs 8 och 9 med sammanlagt 165 elever, för att få en bredare syn på vad de svenska ungdomarna har för inställning till invandrarungdomarna. Förutom detta gjorde vi även två intervjuer med lärare i Skellefteå kommun och en tredje intervju med en lärare i Uppsala kommun. Studien visar att det fanns mycket blandade attityder bland de svenska högstadieungdomarna.

Denna magisteruppsats undersöker vilka attityder, värderingar och beteenden som arbetsgivare och yrkesarbetare i den svenska byggbranschen har då det gäller användningen av personlig skyddsutrustning..

I denna rapport kartläggs attityder angående skolmedling på en mellanstadieskola i Norrbotten och då främst bland elever men också bland föräldrar och skolpersonal. Tyngdpunkten ligger på skolmedlingens funktion och betydelse för den enskilda eleven i termer av empowerment, recognition och socialt klimat..

Syftet med den här studien var att undersöka de attityder som lärare och skolledarehar till förändringar som de möter i sitt yrkesliv och att förklara dessa utifrån deerfarenheter som de själva berättade om samt att problematisera dessa attityder irelation till de förändringar som skolutveckling innebär. Datainsamlingen har skettmed semistrukturerade intervjuer. Resultaten visade att tidigare erfarenheter avförändringar kan kopplas till attityderna och att de även har en viss betydelse förskolutvecklingens lyckande eller misslyckande. Slutsatserna jag drog var att läraresattityder delvis beror på förändringarnas karaktär och även vissa andra saker. Därförbör man ta detta i beaktande när man ska bedriva skolutveckling..

Bakgrund: Litteratururvalet med fokus på hedersrelaterat våld och ungdomars attityder har gett mig en ram för arbetet och har varit till hjälp vid analys och bearbetning av resultaten. Hirdmans genusteori och Gemzöes definition av etnicitet och kulturskillnader utgör grunden för min studie.Syfte: Det övergripande syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka attityder ungdomar har samt att ta reda på om det finns några skillnader och i så fall vilka, vad gäller ungdomars attityder till hedersrelaterat våld, utifrån kön och etnisk bakgrund.Metod: För syftet som jag nämnt ovan har jag använt mig av en kvantitativ enkätstudie. Empirin består av 405 enkätsvar från gymnasieungdomar. Enkätstudien är genomförd på två gymnasieskolor i två olika kommuner.Resultat: I mina analys har jag behandlat följande kategorier; Attityder till hedersrelaterat våld som ett viktigt ämne, Attityder kring faktorer som ligger bakom hedersrelaterat våld och attityder till att arbeta och förebygga hedersrelaterat våld. Utifrån de empiriska data har jag dragit slutsatsen att ungdomarna anser att det är allvarligt med hedersrelaterat våld och är något som bör förebyggas.

Bakgrund: Tinnitus och ljudkänslighet är symptom som tycks öka bland ungdomar. En förklaring kan vara att ungdomar tillbringar allt mer och längre tid i bullriga miljöer utan att använda hörselskydd. Syfte: Syftet med studien är att jämföra gymnasieungdomars attityder till stark musik i relation till olika självupplevda hörselsymptom samt med avseende på variablerna norm, risktagande och riskmedvetenhet.Metod: Enkätstudie på 281 gymnasieungdomar i åldrarna 15-19 år, om deras attityder till stark musik. Enkäten bygger bl.a. på frågor och påståenden från Youth Attitude to Noise Scale, Health Belief Model och Theory of Planned Behavior.Resultat: Personer med permanent tinnitus hade mer negativa attityder till stark musik än de som inte hade det.

Syftet med studien var att underso?ka hur kla?desaffa?rer kan skapa en mer positiv syn pa? second hand kla?der bland konsumenter. Underso?kningen utfo?rdes genom att anva?nda Tricomponent Attitude modellen och erka?nda strategier fo?r attitydfo?ra?ndring. Tricomponent Attitude modellen utgo?rs av den kognitiva, affektiva samt konativa delen medan attitydstrategierna utgo?rs av tillva?gaga?ngssa?tt fo?r att fo?ra?ndra attityden.

Den här undersökningen handlar om attityder till modersmålsundervisning bland elever i årskurs 1-7 i en stad i södra Sverige. Undersökningen bygger på intervjuer med 28 barn med utländsk bakgrund som deltar i modersmålsundervisning. Syftet är att ta reda på elevernas attityder till modersmålsundervisningen. Vad anser de att de lär sig av undervisningen? Vilken roll spelar den för elevernas kulturella identitet? Vilken roll har modersmålsläraren för eleverna? Hur tycker eleverna att det är att ha ett extra ämne utöver det vanliga skolschemat? Vilka övriga attityder har eleverna till modersmålsundervisningen? Tidigare undersökningar av attityder till modersmålsundervisning som jag tar upp är en studie byggd på intervjuer med 42 stycken invandrarungdomar (Hill 1996) och två undersökningar från Skolverket (2002:228). Min undersökning visar på starka positiva attityder till modersmålsundervisningen hos eleverna, speciellt betydelsen för skriftspråket, för deras kulturella identitet och för modersmålslärarens roll..