Syftet med denna studie är att undersöka vilka attityder sistaårselever på gymnasiet har till etnisk diskriminering på arbetsmarknaden samt hur de ser på olika metoders möjligheter att motverka den. Jag har utgått från följande frågeställningar:? Vilka attityder finns det bland sistaårselever på gymnasiet till etnisk diskriminering på arbetsmarknaden?? Hur ser eleverna på de olika metoderna avidentifierade ansökningshandlingar, positiv särbehandling och kvotering när det gäller användning och genomförbarhet?? Hur ser eleverna på metodernas möjligheter att motverka etnisk diskriminering på arbetsmarknaden?Jag har använt mig av en kvantitativ metod i form av enkätundersökning, vilken har gjorts på en gymnasieskola i en mellanstor stad med 100 elever. Jag har använt mig av statistikprogrammet SPSS för att analysera mina empiriska data. Jag har sedan jämfört resultaten med tidigare forskning och teorier.Resultaten visar att ungdomarna är medvetna om att etnisk diskriminering på arbetsmarknaden är ett problem och att eleverna tror att det finns sätt att motverka etnisk diskriminering på.

Purpose: The purpose of this thesis is to describe the change at Myndigheten and analyze its implementation to identify the employees' attitudes towards the change. The survey of attitudes is important to provide indicators of how they may affect the continued implementation of the process-oriented approach.Research methodology: This thesis is based on both quantitative and qualitative method. Surveys have been implemented on co-workers/employees and an interview has been implemented on a project participant.Theoretical framework: This thesis uses theories of organizations, organizational changes and attitudes.Conclusions: Both positive and negative attitudes are found for the employees and these attitudes are mainly weak. If Myndigheten makes interventions, it can help to minimize the negative consequences that the attitudes may lead to. By doing this the commitment for the change will increase, which is critical for the change to succeed..

Syster Gudruns fullskalelab i Blekinge för IT i vård och omsorg (SGF) initierade inom området hälso- sjukvård och omsorg aktiviteten vårdplanering på distans. Två hemtjänstgrupper i Karlskrona kommun medverkar i projektet och ska med videokonferensteknik genomföra vårdplanering på distans. Hemtjänstpersonalens deltagande i vårdplaneringsmötet ska öka tryggheten genom att de utgör ett välkänt ansikte för vårdtagarna. Studiens syfte är att belysa hur hemtjänstpersonalen upplever vårdplanering på distans genom att identifiera deras attityder till aktiviteten. Därtill är syftet att uppmärksamma deras tidigare erfarenheter av IT-stöd för att tillföra mer substans till de framkomna attityderna.

Fetma ökar i samhället och specifika omvårdnadsinterventioner finns för att behandla och förebygga fetma. Omvårdnadsinterventioner som stöd till beteendeförändring, kostråd och råd till fysisk aktivitet är de som denna studie tar upp. Personer med fetma stigmatiseras även på olika sätt ute i samhället och även inom vården. Syftet var att beskriva erfarenheter av omvårdnadsinterventioner för att uppnå livsstilsförändring bland vuxna med fetma. I studien ingick även att beskriva vårdpersonalens attityder till fetma.

SammandragHuvudsyftet med denna studie är att undersöka lärares och flerspråkiga elevers attityder till flerspråkighet. Studien går ut på att jämföra unga och vuxna flerspråkiga elever och lärare vid två olika skolformer i den svenska skolan. Undersökningen består av intervjuer med lärare och elever. Studien omfattar fyra elever och en lärare från grundskolans senare år och fyra elever och en lärare från den kommunala vuxenutbildningen.Vår undersökning visar på att det inte är några större skillnader mellan attityderna hos elever i grundskolans senare år och hos elever i den kommunala vuxenutbildningen. Attityderna skiljer sig inte heller mellan de olika lärarna..

Syftet med undersökningen var stt se om den grafritande miniräknaren bidrar till en ökad förståelse för matematik och om denna ökade förståelsen kan påverka elevers attityd till matematikämnet.Vi har gjort en litteraturstudie där vi studerat vad attityder och uppfattningar beror på, vilka attityder som finns hos både lärare och elever idag. Vi har dessutom studerat läroplaner för att se vad de säger om tekniska hjälpmedel i undervisningen. Genom att ta del av tidigare forskning inom området har vi fått en bild av de olika forskningsresultat som tidigare framkommit. Bland annat att matematiken i skolan uppfattas olika av elever och lärare. Lärarna framhäver problemlösning, förståelse och det logiska tänkandet, medan elever inte nämner de två sistnämda utan fokuserar på det logiska tänkandet, medan elever inte nämer de två sistnämda utan fokuserar på att matematik är mest räkning, regler och formler.Vår undersökning bestod av intervjuer med matematiklärare på en gymnasiskola.

Medarbetarsamtal i grupp är ett relativt nytt och outforskat ämne. Den här uppsatsen undersöker fenomenet medarbetarsamtal i grupp, och bygger på en fallstudie gjord på Pilkington i Halmstad. Syftet var att med utgångspunkt i medarbetarnas upplevelser analysera vilka förutsättningar för individens utveckling som skapas i medarbetarsamtal i grupp. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex medarbetare som alla hade haft medarbetarsamtal i grupp.Resultaten pekar mot att de förutsättningar som ges för individens utveckling i medarbetarsamtal i grupp på Pilkington i många avseenden inte lever upp till förväntningarna. Det visade sig att feedback, reflektion, målsättning, attityder och uppriktighet på olika sätt bildar förutsättningar för individens utveckling i medarbetarsamtal i grupp.

Bakgrund: Antalet personer med fetma ökar i Sverige. Fetma ökar risken för flera sjukdomar. Forskning kring hur patienter med fetma bemöts inom vården är bristfällig i Sverige. Syfte: att beskriva attityder och bemötandet av patienter med fetma inom hälso- och sjukvården, utifrån sjuksköterskestudenters upplevelser. Metod: Deskriptiv och empirisk med en kvalitativ ansats.

Denna studie genomfördes genom ettspråksociologiskt perspektiv som bland annat studerar språk i ett socialtperspektiv. Tankar till studien grundades sig i att det verkar råda en hel delengelska lånord i svenskan och det finns delade meningar om hur pass mycket detpåverkar det svenska språket och hotar det. I ?Mål i mun-handlingsplan för det svenska språket? menar man att detska räcka med svenska men trots det verkar de engelska lånorden få en alltstörre plats i det svenska språket. Denna studie syftade därför att undersökavilka allmänna attityder 10 stycken informanter har till engelska lånord.Strävan var även att undersöka hur pass medveten vi är i användandet av lånordsamt om där fanns vissa lånord som föredras.

Syftet med examensarbetet är att skapa en förståelse för om och i så fall varför det finns enskillnad mellan styrdokument och praxis gällande ämnesintegrering på gymnasiet, och dettagenom att undersöka gymnasielärares attityder till ämnesintegrering. Att samarbeta mellanämnena är någonting som jag anser förekommer oftare på grundskolan vilket är anledningentill att jag önskade studera huruvida arbetssättet tillämpas på gymnasiet. I och med införandetav GY11 (Skolverket, 2011) ska varje elev ges möjligheten att arbeta ämnesintegrerat.Undersökningen är baserad två kvalitativa gruppintervjuer med totalt sex lärare från tvåhögskoleförberedande program/arbetslag på en gymnasieskola i södra Sverige. Det insamladematerialet analyseras utifrån den fenomenografiska forskningstraditionen medutgångspunkten att urskilja olika attityder kring ett fenomen, i detta fall ämnesintegrering.Vidare diskuteras också resultatet utifrån Lennart Lundquist (1992) teori om implementeringutifrån begreppen förstå, kan och vill med det teoretiska antagandet att implementering enbartär möjligt då aktören förstår, kan och vill implementera det nya arbetssättet.Resultatet fastställer att informanterna i grupp A och B har relativt likvärdiga attityder tillämnesintegrering och att majoriteten av dem är positiva till arbetssättet i allmänhet. Denstörsta skillnaden är i huvudsak att arbetslag A mer frekvent tillämpar ett ämnessamarbete tillskillnad mot arbetslag B där det råder en viss tvetydighet kring tillämpningen av arbetssättet.Orsaken till detta grundas i att arbetslag A både förstår, kan och vill (Lundquist, 1992)implementera ämnesintegrering medan ingen av informanterna i grupp B besitter någon av detre egenskaperna.

Den sexuella hälsan är ofta betydelsefull för människans välbefinnande. Studier visar att det också gäller för äldre människor även om sexualiteten kan ta sig andra uttryck med åren. Forskning motbevisar stereotyper om en asexuell ålderdom och synen på äldre som en homogen grupp. Det är ofta inte åldern i sig, utan andra livs- och hälsorelaterade faktorer som påverkar upplevelsen av sexuell hälsa. Ett viktigt arbetssätt för distriktssköterskan är att kommunicera med patienter genom vårdande samtal utifrån ett helhetsperspektiv.

Alla bör ha möjligheten att utöva, för dem, meningsfulla aktiviteter. Detta förutsätter att miljön där aktiviteten äger rum är tillgänglig, även för de med funktionshinder. Syftet med denna studie var att beskriva synskadades erfarenheter av tillgänglighet till aktiviteter i samhället tillsammans med sin ledarhund. Till datainsamling valdes en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 11 informanter, samtliga synskadade med ledarhund.

Inledning/bakgrund: Mellan raderna i historiska skrifter kan man skönja tecken på symptom som kan tyda på att människor haft schizofreni redan i förhistorisk tid, än idag är dess etiologi inte helt klarlagd. Sjukdomen är mycket stigmatiserande och har genom tiderna präglats av olika förklaringsmodeller. Syfte: Syftet med den här studien är att beskriva och jämföra vilka attityder sjuksköterskor inom psykiatrisk- respektive somatisk vård har till personer med diagnosen schizofreni samt vilka faktorer som påverkar dessa grupper.Metod: En litteraturstudie baserad på studier som sökts fram i olika databaser. Elva studier valdes ut och granskades induktivt enligt Philip Burnards analysmetod. Resultat: Våld och aggression var ett återkommande tema i alla studier.

Katten är idag ett av våra vanligaste husdjur. Kastration av både hon- och handjur har blivit ett tämligen rutinmässigt ingrepp för att både hindra fortplantning och hantera beteendeproblem, vilka oftast är naturligt förekommande beteenden, men av sina ägare identifierade som oönskade. Förväntningarna på effekten av kastration förefaller bygga på allmän uppfattning snarare än vetenskaplig kunskap och inte heller veterinärer kan alltid ge välgrundade besked i frågan. Denna litteraturöversikt avser belysa vilken kunskapsbas som finns vad gäller beteendeförändringar efter kastration av katt. Vad händer rent beteendemässigt vid kastration? Vilka eventuella beteenden slocknar och vilka uppkommer? Vilka av de vanligaste beteendeproblemen ändras inte vid kastration? Hur påverkar beteendeförändringar kattens sociala interaktion? Det finns studier där man har undersökt olika faktorer som skulle kunna påverka kastrationens effekt på beteendeförändringar.

Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka om, och i så fall hur, unga vuxnas erfarenheter av separation och vårdnadstvist mellan föräldrarna under barndomen inverkat när det gäller inställning till samlevnadsfrågor. Mer konkret är avsikten att söka svar på frågor som beaktar principen om barnets bästa, attityder gentemot relationer, separationer och giftermål liksom dagens relation till föräldrarna. Tolkningsramen som användes för att tolka och förstå uppsatsens empiriska material baseras på de inledande bestämmelserna enligt 6 kap. föräldrabalken, några risker med socialarbetarens förhållningssätt, barnets känsla av ansvar, lojalitet och hemlighållande, barnets överlevnadsstrategier och kognitiv dissonansteori. Dessa tolkningsredskap var effektiva för att belysa unga vuxnas erfarenheter från barndomen och deras attityder till samlevnadsfrågor.