Datorer och teknik har blivit allt viktigare verktyg i vårt samhälle och behovet av programmerings-undervisning i grundskolemiljö har på senare tid diskuterats. I denna studie utfördes därför en programmeringsintervention för att undersöka mellanstadieelevers Attityd till och uppfattade egenförmåga (eng. ?self-efficacy?) i att lära sig programmera. 63 stycken elever i Årskurs 6 fick prova på att programmera vid fyra tillfällen.

SammanfattningSyftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans kunskap samt Attityd tillbarn med postoperativ smärta. Metoden som författarna använt sig utav var sökningari databaserna Academic Search Elite, Med Line samt manuellt.Till litteraturstudien användes 14 vetenskapliga förgranskade vetenskapliga artiklar.Med hjälp utav Benner och Wrubels omvårdnads teori tydliggörs sjuksköterskans roll.Resultatet visade att sjuksköterskans kunskap, Attityd samt smärtlindring till barn medpostoperativ smärta var undermålig samt bristfällig. Även kommunikationen mellansjuksköterska samt förälder var bristfällig. Smärtskattningsinstrument existerar menendast en liten del av sjuksköterskorna hade kunskap, god Attityd eller tid till attanvända dem Författarna anser att föreliggande studie är av betydelse för att skapa endebatt samt föra upp ämnet i ljuset. .

Det här arbetets syfte är att ge den intresserade en del information om Utbildningsradion eller UR. Vad är UR? Vad kan Utbildningsradion erbjuda lärare i årskurs 4-9 och vad har denna yrkesgrupp för Attityd till UR?Jag anser att det material som UR distribuerar i media har ett viktigt syfte och jag har haft för avsikt att påvisa att det både är kvalitativt och pedagogiskt. Resultatet av undersökningen visar att lärare har en positiv Attityd till Utbildningsradion..

Syftet med denna undersökning är att studera gymnasieelevers Attityd till ämnena svenska och svenska som andraspråk. Om dessa elever tycker att ämnena är jämlika studeras också. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät där eleverna besvarade frågor om Attityd och inställning till påståenden som berörde de båda ämnena. Studies resultat visar att eleverna har en relativt positiv Attityd till det egna ämnet, trots att många av eleverna vill se ett gemensamt svenskämne för alla elever oavsett modersmål. Vidare speglar resultatet att majoriteten av informanterna inte anser ämnena svenska och svenska som andraspråk vara jämlika..

Målet med vårt examensarbete var att ta reda på vad elever i grundskolans tidigare år har för Attityd till matematik. Vi ville även veta varför och hur Attityden förändras, om den förändras genom åren. Som bakgrund till undersökningen har vi använt oss av litte-ratur som handlar om elevers Attityd och motivation till matematik. För att ta reda på vår problemställning besökte vi två olika skolor i södra Sverige där vi gjorde observationer och eleverna fick besvara enkäter. När vi sedan sammanställde resultaten och analyse-rade dem jämförde vi de svaren vi fått in genom våra enkäter med det vi såg när vi ob-serverade, samt de teorier vi använt oss av.

Sedan 1980-talets början har fler än 35 miljoner människor avlidit i sviterna av Humant immunbristvirus (HIV) och virusets spridning visar inga tecken på att avta. Viruset upptäcktes först i samband med den initialt hastiga spridningen bland homosexuella män. Men idag överförs viruset i över hälften av fallen genom sexuell kontakt i heterosexuella relationer. Syftet med denna studie var att kartlägga sjuksköterskestudenters Attityd till vård av patienter med HIV. Metoden som använts är en litteraturöversikt på majoriteten av forskningen som publicerats mellan år 2000 och 2014.

Denna rapport har söker finna vad Attityden till IT är hos flickor i åk 9, och huruvida en positiv Attityd gör att flickor känner lägre motstånd till att söka en naturvetenskaplig utbildning på gymnasiet.Relevant litteratur för problemställningen har studerats. I uppsatsen presenteras teorier, åsikter och tidigare forskning från närliggande ämnesdiscipliner, såsom t ex systemvetenskap och sociologi.Såväl kvantitativ- som kvalitativ vetenskaplig metodik har tillämpats i undersökningen.I undersökningen bedömer jag att en god insikt i flickors Attityd till IT har erhållits. Någon generellt giltig slutsats rörande ett samband mellan en positiv IT-Attityd och att söka naturvetenskaplig utbildning kan ej dras. Materialet i uppsatsen antyder visserligen svagt att så är fallet, men en allmän generalisering är såväl felaktig som ogiltig..

Syftet med studien har varit att undersöka om det finns skillnader i Attityder hos de arbetsgivare som har anställt personer med funktionshinder, jämfört med de arbetsgivare som tog emot personer med funktionshinder som praktikanter, i grupperna över sex månader och under sex månader, samt om arbetsgivarens Attityd har påverkat längden på praktiken? Metoden var kvalitativa intervjuer med sex arbetsgivare som varit i kontakt med Misas dagliga verksamhet. Resultatet visade framförallt att störst skillnad i Attityd, mellan intervjupersonerna som anställt personer med funktionshinder och dem som tog emot praktikanter med funktionshinder. Arbetsgivare som anställde personer med funktionshinder hade mer tillit och förtroende för personen och ansåg att personer med funktionshinder kunde uppfylla deras krav, samt att lönebidrag var största anledningen att anställa personer med funktionshinder. Arbetsgivarna som tog emot praktikanter med funktionshinder trodde däremot inte att personer med funktionshinder kunde uppfylla arbetskraven samt fungera väl utifrån alla faktorer som är viktiga på arbetsplatsen.

Syftet med detta arbete var att undersöka elevers Attityder till läsning samt att titta på skillnader och/eller likheter i Attityd i förhållande till ålder och kön. Vår studie byggde på en kvantitativ undersökning och resultatet baserades på en enkätundersökning som genomfördes i två skolor i en kommun i Norrlands inland under hösten 2006. Från varje skola valdes en klass i skolår 6 och en klass i skolår 8 ut. Resultatet visade på att det fanns en viss skillnad i Attityd mellan pojkar och flickor samt mellan skolår 6 och skolår 8 eftersom pojkar i skolår 8 hade en något mer negativ Attityd till läsning än de övriga urvalsgrupperna..

Syftet med denna undersökning var att göra en studie om kunskaper och Attityder om hiv/aids hos svenska niondeklassare. Dessutom ville vi undersöka vilka eventuella skillnader det finns avseende genus samt svensk respektive utländsk bakgrund kopplat till elevernas kunskaper och Attityder. Detta intresseområde har vi undersökt med hjälp av en kvantitativ enkätstudie på två olika skolor. Vi kan i vår undersökning se en tendens att flickor med utländsk bakgrund inom undersökningsgruppen har sämre kunskaper än övriga elever. Beträffande Attityderna inom undersökningsgruppen fanns generellt sett en positiv Attityd gentemot hivsmittade.

Syftet med denna undersökning är att studera gymnasieelevers Attityd till ämnena svenska och svenska som andraspråk. Om dessa elever tycker att ämnena är jämlika studeras också. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät där eleverna besvarade frågor om Attityd och inställning till påståenden som berörde de båda ämnena. Studies resultat visar att eleverna har en relativt positiv Attityd till det egna ämnet, trots att många av eleverna vill se ett gemensamt svenskämne för alla elever oavsett modersmål. Vidare speglar resultatet att majoriteten av informanterna inte anser ämnena svenska och svenska som andraspråk vara jämlika..

I detta arbete undersöktes och jämfördes begreppskoherens och Attityd till fysik bland elever på fysik- respektive naturvetenskapsprogrammet vid gymnasieskolan Polhemskolan i Lund. Begreppskoherensen undersöktes med Force Concept Inventory som är ett omdiskuterat flervalstest från USA som ska mäta studenters begreppskoherens för kraftbegreppet inom den klassiska mekaniken. Eftersom många undersökningar visar att intresset för fysik minskar undersöktes också elevernas Attityd till fysik med ett svenskt test av Likertmodell. Undersökningarna gjordes på elever som precis börjat åk 1 och på äldre elever som läst kursen Fysik A inom båda programmen. Resultatet av undersökningarna är att eleverna på fysikprogrammet har större begreppskoherens för kraftbegreppet än eleverna på naturvetenskapsprogrammet och att begreppskoherensen höjs efter Fysik A. Attityden till fysik är dessutom mer positiv på fysikprogrammet men eleverna på naturvetenskapsprogrammet har större spridning i Attityd.

Denna studie utgörs av ett explorativt experiment. Det som har legat i fokus för denna studie har varit att mäta Attityd gentemot varumärkes produkter. Eftersom det har skett genom experiment har det centrala varit att se hur Attityden påverkas. Studien använder sig av vissa teorier kring varumärken som råd och tips i upplägget av experimentet. En av hypoteserna som ställdes i studien var att positiv beskrivning av varumärkes produkter ger högre utfall i värderandet och viljan att äga produkten än neutral beskrivning.

Syftet med arbetet är att ta reda på vilken Attityd lärare har till utomhuspedagogik generellt och specifikt, samt vilket syfte lärare har med ett besök på ett Science Center i detta fall SEA-U. Syftet är också att ta reda på vilken Attityd pedagogerna på SEA-U har till utomhuspedagogik, samt vilket syfte de har med sin verksamhet. Det är en kvalitativ undersökning med intervju och observation som metod. Resultatet är analyserat med hjälp av fenomenografiska ansatser. Under studien kom det fram att SEA-U pedagogerna Pär och Martin anser att platsens och sinnenas betydelse för lärande är av stor vikt i utomhuspedagogik.

Avsikten med det här arbetet är att undersöka vad elever i skolår 4-6 har för Attityd till skolämnet geografi och vad de intresserar sig för inom ämnet. Därtill vill jag jämföra detta med lärares innehållsval i ämnesundervisningen av geografi för dessa elever. Med en kvantitativ undersökning genom enkäter kom jag fram till att Attityder till geografi formas av många faktorer där lärarens Attityd till geografiämnet, inställning till hållbar utveckling, val av arbetsmetod och innehåll kan avgöra hur en hel skolklass förhåller sig till ämnet. När lärare känner att styrdokumenten inte ger tillräckliga direktiv för lektionsplaneringen tycker de att det är behändigt att använda läromedel som en snabböversikt av läroplanens innehåll..