Företagens omvärld blir alltmer komplex och föränderlig, i takt med att konkurrenssituationen hårdnar. Kundernas krav ökar och företagen måste bli allt bättre på att kunna möta upp dessa, genom att vara mer flexibla, effektiva och kundmedvetna. Detta kräver många gånger en större decentralisering inom organisationerna, där de anställda arbetar mer självständigt inom satta grundramar. Företagets värde har dessutom tidigare legat i de mer reella tillgångarna, som exempelvis maskiner och råvaror, men har gått över mer och mer till de immateriella tillgångarna, som exempelvis kompetens, kundrelationer och innovationsförmåga. För att kunna utvärdera och styra organisationen på ett framgångsrikt sätt, skapas ett behov av att kunna mäta dessa resursers aktuella och framtida värde, inte enbart utifrån ett finansiellt perspektiv.

The purpose of this study was to investigate the relationship between locus of control and behavior in a work group. The investigation was performed using two methods, self-report and observation, which were used in order to provide a description of how the individuals experienced their own behavior in a group context as well as of how they actually could be observed to behave. The 31 participants were divided into five groups. During the procedure each group received a task, which was to be discussed and solved by the group members together. Observations were carried out using IPA.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Att vårdgivaren ska gör patienten delaktig är något som är lagstadgat ochefterfrågas från patienten. För fysioterapeuten är det till stor vinst om patienten kanengageras i sin behandling.Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett beteendemedicinskt perspektiv, med densocialkognitiva teorin som referensram, beskriva patienters upplevelse av delaktighet imötet med fysioterapeut vid nybesök inom primärvård.Metod: Sex patienter rekryterades som varit på nybesök hos fysioterapeut.Semistrukturella intervjuer genomfördes och materialet analyserades med kvalitativinnehållsanalys.Resultat: De deltagande patienterna hade olika syn på begreppet delaktighet och vadsom påverkade deras upplevelse. Fysioterapeutens förmåga att få patienten delaktigbetonades men även patientens egen roll, tidigare erfarenheter och samspelet mellanpatient och fysioterapeut.Diskussion: Resultatet tolkades utifrån social kognitiv teori. Patientens delaktighetbetraktades som ett beteende och patientens upplevelse av sin delaktighet som enkonsekvens av detta beteende. Patientens upplevelse av delaktighet påverkades avomgivningen och individfaktorer.Slutsats: Fysioterapeuten var central i deltagarnas upplevelse av delaktighet men äventidsaspekter var avgörande.

SammanfattningART-metoden har i denna undersökning använts som en multimodal metod. ART-metoden utvecklades från början för barn som uppvisade ett aggressivt beteende. Där dess grundare Goldstein, Glick och Gibbs (2001) menade att ett aggressivt beteende var ett komplext socialt inlärt beteende och således inget barn föddes med. Detta resonemang resulterade i att beteendet enligt dem kunde läras om. Den mesta av forskningen som gjorts om ART-metoden innefattade barn som redan utvecklat svåra uppförandeproblem.

Gatukontoret i Malmö planerar att börja tillhandahålla ekonomiskt förmånligaparkeringsmöjligheter för miljöbilar, i syfte att stimulera användningen av dylikafordon. Detta examensarbete utgör en förstudie som Gatukontoret i Malmögenomför inför denna åtgärd, vilket i viss mån har påverkat både studiens ochuppsatsens utformning..

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur föräldrars livsstil och matvanor bidrar till övervikt hos barn. Den design som användes var deskriptiv och data samlades in via databaserna Medline/PubMed och Cinahl. Tretton artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet delades in i två huvudrubriker, matvanor och livsstil. Resultatet visade att maten som barn konsumerar är associerat med föräldrars beteende, uppfostran, attityder och intag av ohälsosamma matvanor.

Stereotypt beteende, det vill säga ett beteende som upprepas utan variation och som saknar tydligt mål eller funktion, är ett problem hos vissa hästar. Utvecklingen av stereotypa beteenden bedöms vara kopplad till exponering för en ?suboptimal? miljö, och genom att förstå de bakomliggande orsakerna till beteendet kan man minska förekomsten av stereotypier. Stereotypier kan alltså ses som en följd av psykisk stress hos hästen, och många faktorer i hästens miljö har identifierats som bidragande faktorer. Förutom detta kan även fysiska problem, såsom magsår, kolik och viktnedgång, uppkomma. Mekaniska metoder som använts tidigare för att förhindra utförandet av stereotypa beteenden behandlar inte den bakomliggande orsaken, utan motivationen att utföra beteendet kvarstår. Istället försöker man nu identifiera orsakerna och förändra faktorerna i miljön för att tillfredsställa hästens behov. Olika studier har tittat på effekten av förändringar i utfodring, boxdesign, uppstallningssystem och speglar i boxen på förekomsten av stereotypier.

Vår examensuppsats handlar om det utagerande barnet i förskolan och skolans yngre år. Trots att vi är medvetna om att undersökningen är i liten skala är det ändå vårt syfte att göra en jämförelse mellan pedagogens bemötande av barnet med ett utagerande beteende i förskolan och skolan samt kunna se om det finns skillnader mellan pedagogens bemötande i förskolan och skolan av detta barn. I den empiriska delen beskrivs tillvägagångssättet i vår kvalitativa undersökning, som består av semistrukturerade intervjuer. Efter den empiriska delen kommer en resultatredovisning. Där fick vi fram informanternas syn på det utagerande barnet samt hur de bemöter detta barn i förskolan och skolan.

Bakgrund: Triagesystem användes för att bedöma patientens allvarlighetsgrad av sjukdom eller skada på akutmottagningar. Kunskaper som erhölls genom faktakunskap var viktigt i triagebeslutet. Allvarliga påföljder kunde uppstå hos patienten, sjuksköterskan och organisationen vid felaktiga triagebeslut. Sjuksköterskor använde sig av anamnetiska uppgifter och vitalparametrar som underlag i sin bedömning och sitt beslut. Syfte: Att belysa triagearbetet på akutmottagning utifrån ett sjuksköterskeperspektiv.

Dagens dynamiska situation på marknaden sätter spår på den befintliga marknadsfilosofin med fokus på kommunikationen mellan företaget och konsumenten. Den moderna teknologin och Internet har utvecklats och blivit mer tillgängliga, vilket har bidragit till att den moderna konsumenten tillbringar en stor del av sin tid på Internet. De digitala nätverken och kommu-nikationen inom dem förändrar konsumentbeteenden och attityder, främjar konsumenters självständighet samt ger kontroll över köpbesluten. De här trenderna påverkar dagens detalj-handel, där konkurrensen och kampen om kundernas lojalitet ökar. Konventionella marknads-föringsstrategier föråldras snabbt under dagens förlopp och kräver mer kreativitet och enga-gemang av företaget.

Undersökningen visar på att lärare framhåller många faktorer som påverkar elevers kunskapsinhämtning. På högstadiet förändras eleverna i en hög utsträckning och utvecklar förmågor som de inte tidigare haft. De utvecklar sin reflektionsförmåga, abstraktionsförmåga och sin egen livserfarenhet. De kan nu förstå och sätta sig in i andras perspektiv, vilket är en viktigt för att förstå religioner och religiösa personer. Eleverna utvecklar också under högstadiet sin förmåga att relatera olika fakta med varandra och hur det påverkar varandra.    Vid gymnasiet verkar eleverna ha utvecklat många av de förmågor som högstadielärarna tog hänsyn till, detta enligt lärarna själva men också enligt den progressionsdidaktiska teorin.

Barn associerar invasiva ingrepp som till exempel nålstick med stress; smärta och/eller oro. Smärta och rädsla har ett starkt samband genom att smärtan kan göra barnet rädd och rädslan inverkar på smärtan. Att misslyckas med att förebygga eller lindra stickrädsla är skadligt för barn, dels det onödiga lidandet under själva proceduren, dels kan barns minne av smärtsamma upplevelser skapa deras framtida reaktioner på smärtsamma händelser.Syftet var att belysa omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan och föräldrarna kan använda för att förebygga eller lindra barnets rädsla och smärtupplevelse i samband med stick.Forskningsöversikt valdes som metod. Artikelsökning genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Sammanlagt inkluderades 17 artiklar i resultatet.För att få resultatet från de vetenskapliga artiklarna överskådligt delades omvårdnadsåtgärderna in i tre rubriker: beteende hos föräldrar och sjuksköterskan, distraktion och smärtlindring.Distraktion hade överlag en god effekt likaså topikal smärtlindring.

Problem: Övergången från pediatrik till vuxenvård tillfredsställer inte de behov som ungdomar med diabetes har vilket leder till att de känner sig osynliga i vården och osäkra i sin egenvård.Syfte: Syftet var att belysa hur ungdomar med diabetes typ 1 upplever och hanterar sjukdomen i övergången från pediatrik till vuxenvård och processens påverkande faktorer.Metod: Med hjälp av 14 vetenskapliga artiklar och en avhandling formades litteraturstudien.Resultat och konklusion: Att utforska sin identitet och att tänja på gränser är ett naturligt beteende under adolescensen. Detta beteende i kombination med diabetessjukdomen leder till en ökad risk för diabetesrelaterade komplikationer. Övergången mellan pediatrik och vuxenvård upplevdes av ungdomarna som problematisk. Faktorer som försvårade övergången från pediatrik till vuxenvård var klyftan i vårdkultur mellan vårdenheterna. Vuxenvården innebar ett större ansvarstagande från individen, mindre vårdtillgänglighet och mindre delaktighet från föräldrar samt bristande kontinuitet och uppföljning.

Syfte: Var att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans tillämpning av evidensbaserad kunskap om trycksår i omvårdnaden.Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design, utfördes utifrån två kvalitativa, sju kvantitativa samt en vetenskaplig artikel med en kombination av ansatser. Vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2002 till 2012 söktes i databasen Cinahl.Resultat: Sjuksköterskans tillämpning av evidensbaserad kunskap i omvårdanden av trycksår, påverkades av attityder, kunskapsnivå samt den organisatoriska struktur som råder på arbetsplatsen. Sjuksköterskan som medverkat i special utformad utbildning eller som arbetar aktivt med kvalitetsförbättringsarbete har uppvisat en förbättrad kunskapsnivå. Vilket tillsammans med en positiv attityd medför en god förutsättning till en förbättrad följsamhet, gällande tillämpning av evidensbaserad kunskap i omvårdnaden av trycksår. Dock förekommer bristfällig, inadekvat såväl som föråldrad kunskap hos en mindre population sjuksköterskor.

Definitionen av ett kooperativt företag är att företaget ägs, nyttjas och kontrolleras av samma människor. Det betyder att medlemmarna i ett kooperativ har flera olika roller att utöva, såväl den som leverantör eller köpare av ett kooperativs produkter, som ägare av kooperativet och som förmånstagare av kooperativets nytta. I de lantbrukskooperativa företagen i Sverige står medlemmarnas insatskapital ofta för en liten del av företagets totala egenkapital. Enligt agentteori kan man förvänta sig att medlemmarna i ett kooperativ inte kommer att utöva sin kontroll på ledningen om den summa som står på spel är liten. Denna risk finns alltså om insatskapitalet är litet.