Oskuldsnormen är ett begrepp som står för att bevara sin oskuld fram till äktenskapet och är ett överordnad värde inom hederstraditioner. Vissa motsägelser och föreställningar har kretsat kring strukturen av mödomshinnan. I denna studie ville man undersöka svenska gymnasieelevers attityd till oskuldsnormen och sambandet mellan mödomshinnans struktur. Deltagarna bestod av 93 gymnasieelever i åldrarna 17-21. En enkätundersökning genomfördes, där attityden till oskuldskraven och föräldrars förväntningar på oskuldsnormen tillfrågades även kunskapsnivån om mödomshinnans struktur.

Syftet med uppsatsen är att identifiera de mest betydande anledningarna till att vissa hushåll väljer att tacka nej till ODR och att granska huruvida en negativ attityd till ODR påverkar attityden till annan reklam. Uppsatsen har en analytisk ansats som utgångspunkt. Metoden är kvalitativ, med insamling av primärdata genom öppna individuella intervjuer med femton hushåll som tackar nej till reklam. Sekundärdata har hämtats ur undersökningar och artiklar. Kognitiv behaviorism, reactance theory, exponeringsfrekvens, kommunikationsbrus, uses and gratifications research.

Denna studie syftar till att undersöka gymnasieelevers attityder till huruvida grammatikkunskaper är nödvändigt för att lära sig engelska. Studien baseras på intervjuer med 18 elever som alla läser den obligatoriska kursen Engelska 5. Med utgångspunkt i motivationsteorier har studien vidare analyserat förhållandet mellan elevers attityd till grammatikens nödvändighet och deras motivation att lära sig engelska.Resultatet visar att eleverna anser att grammatik är nödvändigt för att lära sig engelska. Generellt visar resultatet även på en negativ attityd till grammatikmomentet.  Möjligtvis kan denna attityd förklaras genom den motivation eleverna uppvisar för att lära sig engelska. Här har det visat sig att elever med en så kallad instrumentell motivation, det vill säga att man lär sig för ha nytta av det i framtiden, i större utsträckning har en negativ attityd.

Syftet med denna undersökning är att studera gymnasieelevers attityd till ämnena svenska och svenska som andraspråk. Om dessa elever tycker att ämnena är jämlika studeras också. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät där eleverna besvarade frågor om attityd och inställning till påståenden som berörde de båda ämnena. Studies resultat visar att eleverna har en relativt positiv attityd till det egna ämnet, trots att många av eleverna vill se ett gemensamt svenskämne för alla elever oavsett modersmål. Vidare speglar resultatet att majoriteten av informanterna inte anser ämnena svenska och svenska som andraspråk vara jämlika..

Trenden i samhället idag är att det tillbringas kortare tid i arbetslivet samtidigt som det finns ett hot om en framtida arbetskraftsbrist. Syftet med studien var att undersöka faktorer som är av betydelse för äldre medarbetares beslut om tidpunkt för pensionering. Variablerna krav, kontroll, stöd, ekonomisk situation, hälsa och attityd till pension undersöktes genom ett frågeformulär. 117 assistenter i Örebro kommun deltog i undersökningen. Resultatet visade att attityd till pension hade ett negativt samband med hälsa, civilstånd samt ålder.

I detta arbete undersöktes och jämfördes begreppskoherens och attityd till fysik bland elever på fysik- respektive naturvetenskapsprogrammet vid gymnasieskolan Polhemskolan i Lund. Begreppskoherensen undersöktes med Force Concept Inventory som är ett omdiskuterat flervalstest från USA som ska mäta studenters begreppskoherens för kraftbegreppet inom den klassiska mekaniken. Eftersom många undersökningar visar att intresset för fysik minskar undersöktes också elevernas attityd till fysik med ett svenskt test av Likertmodell. Undersökningarna gjordes på elever som precis börjat åk 1 och på äldre elever som läst kursen Fysik A inom båda programmen. Resultatet av undersökningarna är att eleverna på fysikprogrammet har större begreppskoherens för kraftbegreppet än eleverna på naturvetenskapsprogrammet och att begreppskoherensen höjs efter Fysik A. Attityden till fysik är dessutom mer positiv på fysikprogrammet men eleverna på naturvetenskapsprogrammet har större spridning i attityd.

Jag har i denna uppsats försökt med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning ge en bild av högstadieelevers attityd till religionsämnet. Enkäten innehåller 14 strukturerade (med fasta svarsalternativ) attitydfrågor kopp-lade till religionskunskap. Uppsatsen innehåller dessutom en översiktlig presentation av religionsämnets ut-veckling under 1900-talet samt en kort genomgång av några böcker och uppsatser som skrivits om elevers at-tityd till religion och religionsämnet. Elevernas svarsresultat visar att religionsämnet inte anses som viktigt. Yngre elever och främst pojkarhar gene-rellt en mer negativ attityd till såväl religionskunskap som religion.

Den ökade välfärden har lett till en ökad konsumtion och fler valmöjligheter för den enskilde individen. Konsumenten måste idag göra allt flera överväganden med avseende på olika aspekter då en produkt ska köpas. I ljuset av den allt mer globaliserade marknaden med större utbud av utländska produkter har ett särskilt attribut kommit att få större uppmärksamhet, nämligen ursprungsland. Ursprungsland har studerats av forskare sedan 1960-talet men fortfarande finns kunskapsluckor att fylla. Syftet med denna studie är att öka kunskapen för vad som ligger till grund för konsumentens attityd till ursprungsland.

HIV/AIDS är en virus sjukdom som omgärdas av fördomar och kopplas samman med grupper som homosexuella och missbrukare av intravenösa droger. Grupper som av samhället i många fall har blivit fördömda för sitt avvikande levnadssätt. Vi vill med denna litteraturstudie belysa hur sjuksköterskors attityder emot HIV/AIDS patienter ser ut inom slutenvården. I samhället bemöts HIV/AIDS patientgruppen med misstänksamhet, skuldbeläggande och rädsla (Siminoff, 2001). Vilken attityd har sjuksköterskorna inom slutenvården i EU och USA till denna patientgrupp? Vi valde att genomföra en systematisk litteraturstudie för att få svar på studiens frågeställningar.

Syftet var att utreda omvårdnadspersonalens attityd gentemot patienter med ett drogmissbruk och att fastställa demografiska faktorer som kan påverka denna attityd. En litteraturstudie gjordes, där relevant vetenskaplig litteratur insamlades, analyserades och bearbetades. Materialet som användes i denna process var elva vetenskapliga artiklar, som samtliga beskrev resultatet av en genomförd studie. Samtliga artiklar granskades för sin vetenskaplighet enligt kriterier för evidensbaserad omvårdnad. Det finns en allmänt negativ attityd bland omvårdnadspersonal gentemot patienter med drogmissbruk.

Eftersom vi båda har genomgått inriktningen matematik för tidigare år känns det naturligt att valet av examensarbete föll på ämnet matematik. Vi har var sitt barn som går i klass 3 men de är av olika kön detta har förstärkt vår motivation till detta arbete. Vi vill undersöka vad för sorts attityd de olika könen har till ämnet matematik i en klass tre i Piteå kommun. Med attityd menar vi ?en persons inställning till något? (Svenska Akademins Ordlista, 1998).

Eftersom vi båda har genomgått inriktningen matematik för tidigare år känns det naturligt att valet av examensarbete föll på ämnet matematik. Vi har var sitt barn som går i klass 3 men de är av olika kön detta har förstärkt vår motivation till detta arbete. Vi vill undersöka vad för sorts attityd de olika könen har till ämnet matematik i en klass tre i Piteå kommun. Med attityd menar vi "en persons inställning till något" (Svenska Akademins Ordlista, 1998). Undersökningarna har utförts efter vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) våren 2005 men i den tidigare nämnda klassen.

Ur ett chefsperspektiv har studien haft för syfte att undersöka attityden gentemot motivation i ett arbete med medarbetarna, och det som har avsetts att undersöka är den attityd gentemot upplevelsen av behovet som existerar hos chefer. Utifrån ett definierat chefs- kontra ledarskap har teorier rörande Maslows och Hertzbergs motivations- respektive hygienfaktorer rörande tillfredställelse och otillfredställelse på arbetet, människosyn, och hänsyn till olika personligheter hos medarbetarna som noteras hos dessa chefer undersökts. Dessa teorier har legat till grund för studiens syfte, som varit att söka se likheter/olikheter i chefers attityd via en enkätundersökning med varierat slutna, öppna och skalfrågor. Resultat har visat på minimala skillnader olika chefsgrupper i mellan, och visar istället på att attityden till motivation snarare ligger i personlig upplevelse än i chefsrollen och dess funktion. Detta resultat har bringat en större kunskap och insikt inom detta område gällande chefskap och ger på så sätt en ny utgångspunkt och ett gott underlag för fortsatta studier i ämnet..

Vi har uppmärksammat att det finns ett glapp mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken som gör att eleverna ofta känner sig oberörda av den matematiken som undervisas i skolan. Detta i sin tur leder till en dalande motivation och intresse och påverkar elevernas attityd till ämnet matematik på ett negativt sätt. Vi funderade om en integrering av skolmatematiken och vardagsmatematiken kan leda till en förändrad attityd hos eleverna. Detta ligger som grund till vår undersökning..

Som matematiklärare får man ofta höra att ämnet är ett av de tråkigaste som finns. Syftet med detta arbete är därför att undersöka hur attityden till matematik är på den skola jag arbetar, vad som spelar roll för den attityd man har till ämnet och vad man kan göra för att öka motivationen till att lära mer.Med hjälp av en enkätundersökning och intervjuer av ett antal elever i årskurs 7 kom jag fram till att attityden varierar, från dem som anser att matematik är tråkigt och svårt, till dem som tycker det är roligt och lätt. Fler elever än jag hade räknat med var relativt positiva till ämnet, men det finns fortfarande mycket som kan bli bättre.Flera av de intervjuade eleverna kom med förslag på vad de anser behöver ändras i matematikundervisningen för att göra den roligare. Undersökningen visade att läroboken hade styrt matematiken på mellanstadiet och eleverna menade att variation i undervisningen skulla vara positivt för dem och ge dem mer förståelse och lust att lära..