Alla elever bör fÄ samma chans att lyckas i skolan, det Àr viktigt att skapa positiva förvÀntningar i syfte att skapa motivation hos vÄra elever. Positiva förvÀntingar pÄ livet, sig sjÀlv och dem man möter Àr en förutsÀttning för att utvecklas och mÄ vÀl som mÀnniska. Det handlar om mÀnniskans frihet att fÄ vÀxa upp, trygg i den man Àr och utvecklas till, skolan har hÀr ett stort ansvar att lÄta barn och ungdomar vÀxa upp  i en vÀrld dÀr positiva förvÀntningar rÄder och en tro pÄ allt fantastiskt som livet har att erbjuda. Syftet med studien Àr att undersöka elevers och lÀrares uppfattningar kring förvÀntningar. Ett annat syfte Àr att synliggöra hur förvÀntningar kan komma till uttryck genom den respons och Äterkoppling som lÀrare ger elever och och kanske bidra till fortsatta pedagogiska diskussioner kring formativ bedömning i den verksamhet jag arbetar.    För att besvara studiens frÄgestÀllningar har en kvalitativ metod i form av observationer och  samtal genomförts och som ett komplement har en textanalys utförts. I en kvalitativ forskningsmetod utgÄr man ifrÄn att verkligheten Àr subjektiv och tolkas med hjÀlp kÀnslor, tankar och uppfattningar. Resultatet visar att elevers och lÀrare uppfattningar kan se likvÀrdiga ut nÀr man definierar innebörden av begreppen respons och Äterkoppling, med det finns ocksÄ skillnader.

Det intellektuella kapitalets betydelse har ökat under de senaste Ären vilket de flesta affÀrsmÀn Àr medvetna om. Intellektuellt kapital handlar om att vÀrdera ett företags framtida kapacitet istÀllet för att fokusera pÄ historiska hÀndelser. Problemet Àr dock att intellektuellt kapital Àr ett relativt nytt begrepp och mÄnga definitioner fluktuerar pÄ marknaden, vilket försvÄrar en enhetlig redovisning och bedömning av företag. Vi har studerat IT-företag och IT-analytikers syn pÄ det intellektuella kapitalet samt studerat vilken information som gÄr att finna i IT-företagens Ärsredovisningar. Resultatet av undersökningen visar att det gÄr att urskilja tvÄ typologier av begreppets innebörd.

PÄ SSAB EMEA i LuleÄ tillverkas stÄl baserat pÄ pellets frÄn LKAB i Malmberget och i mindre utstrÀckning LKAB i Kiruna. I framtiden Àndras förhÄllandet och Kiruna blir den större leverantören. Pellets frÄn Kiruna skiljer sig frÄn motsvarigheten i Malmberget genom en högre fosforhalt, Àven kolpulver och koks som anvÀnds vid nedsmÀltning av pellets kommer att ha en högre fosforhalt. Detta kommer att leda till en stigande fosforhalt i rÄjÀrn vilket i sin tur medför ett försvÄrande av fosforreningen pÄ SSAB. Verket har för nÀrvarande ingen praxis för hantering av de ökade mÀngderna fosfor.

Examensarbetet undersöker kroppens lÀrande, hur det kan gÄ till nÀr man lÀr in/ut drejning och vilket utrymme det finns att arbeta med drejning inom skolans ramar. FrÄgestÀllningen lyfter vilka förmÄgor som utvecklas vid drejning och hur kunskapen kan lÀras ut. Med en fenomenologisk tolkningsram undersöks det sinnliga och kroppsliga lÀrandet utifrÄn aspekter som tid, rum, kropp och relationer till andra. Skolverkets styrdokument och tvÄ skolverksamheter, en grundskola och ett gymnasium, som arbetar efter dessa undersöks.Det designpedagogiska projektet har utförts vid olika tillfÀllen med mÀnniskor bÄde i och utanför skolan i olika sammanhang. Deltagarna har varit allt frÄn skolbarn till pensionÀrer och de har fÄtt lÀra sig grunderna i drejningsteknik.

AbstraktBakgrund: Sveriges största handelspartner i Asien Àr Kina och samarbetet har ökat dÄ allt fler svenska företag etablerar sig pÄ den kinesiska marknaden. Detta har lett till ett ökat samarbete mellan svenska och kinesiska företag dÀr allt fler affÀrsrelationer etableras. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur affÀrskulturella skillnader pÄverkar affÀrsrelationen mellan svenska och kinesiska företag. Studiens syfte ska ocksÄ leda till svar om hur guanxi pÄverkar affÀrsrelationen.   Teori: Den teoretiska referensramen utgÄr frÄn teorier kring kulturella dimensioner, AffÀrskulturella dimensioner, Svensk och Kinesisk affÀrskultur.Metod: Vi har i studien utgÄtt frÄn en deduktiv ansats och anvÀnt oss utav en kvalitativ forskningsmetod. I metodavsnittet utvecklas senare i en beskrivning av vÄra andra metodval.Slutsats: Enligt studien har vi kunnat identifiera att det finns ett flertal affÀrskulturella skillnader mellan Sverige och Kina.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.

I arbetet analyseras Tysklands blixtkrig under andra vÀrldskriget för att ta fram fyra jÀmförelsedimensioner som kan sÀgas Àr det som karaktÀriserar blixtkrig. Dessa jÀmförelsedimensioner anvÀnds sedan i fallstudier för att lyfta fram förfarande för blixtkrig. Jag gör tvÄ fallstudier i mitt arbete pÄ Israels och USA:s krigföring i Sexdagarskriget 1967 och Irakkriget 2003.I andra vÀrldskriget uppnÄdde tyskarna stora framgÄngar i början av kriget tack vare att de anvÀnde sig av blixtkrig. Efter andra vÀrldskriget kan man fundera kring om blixtkrig fortfarande Àr genomförbart och vilka förutsÀttningar som krÀvs för detta. Syftet med mitt arbete Àr dÀrför att granska de viktigaste förutsÀttningarna för blixtkrig efter andra vÀrldskriget.Metoden jag har anvÀnt mig av i mitt arbete Àr kvalitativ textanalys, med utgÄngspunkt i tidigare forskning kring blixtkriget.

Bakgrund: MÄlet med förÀldrastöd i grupp Àr att det ska vara en stödjande miljö, att förÀldrarna finner trygghet och utvecklar kunskap, fÄr möjlighet till socialt nÀtverk och att alla har möjlighet till ett likvÀrdigt stöd. I Göteborg utvecklades Är 2008 ett kursmaterial till stöd i förÀldragrupp som innehÄller en powerpointpresentation med olika Àmnen, film, bilder och underlag till diskussion. Syfte: Syftet med studien var att utvÀrdera förÀldrarnas uppfattning av stöd i förÀldragrupp. Syftet var Àven att analysera hur nuvarande powerpointpresentation och stödet i förÀldragrupp kan utvecklas. Metod: Metoden som anvÀnts var kvantitativ och kvalitativ analys av enkÀtdata.

Att beskriva en byggnad som tidlös Àr bland det finaste en kan sÀga. NÄgra av vÀrldens mest uppskattade byggnader har beskriv- its som just det, tidlösa. Hur kommer det sig att en av den finaste komplimangen och erkÀnnandet en byggnad kan fÄ, egentligen Àr intetsÀgande? Tiden gÄr stÀndigt och det finns ingenting nÄgon kan göra för att Àndra det. MÀnniskor, djur och Àven byggnader utvecklas och Äldras.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr samspel Àr betydelsefullt för lÀrande, fÄ en ökad kunskap om hur barns skrivaktiviteter pÄ förskolan kan se ut och utvecklas i den fria leken genom att studera vad som sker nÀr pedagoger deltar i barns skrivaktivitet under den fria leken samt om barns fria lek övergÄr till styrd vid pedagogers deltagande. Studien utgick frÄn en kvalitativ inomhusstudie pÄ en förskola dÀr videoobservationer anvÀndes för samla in vÄrt empiriska material. Studien utgick frÄn de tvÄ frÄgestÀllningarna: Vad hÀnder nÀr pedagogerna deltar i barnens skrivaktivitet under den fria leken och övergÄr barns fria lek till att bli styrd vid pedagogers deltagande. Studien visade pÄ att pedagogerna Ä ena sidan Àr medvetna om sin roll i den fria leken och pÄ sÄ sÀtt blir som ett stöd för barnen men Ä andra sidan kan vi se att pedagogerna försökte locka barnen vidare mer Àn vad det fanns intresse för. I dessa fall anser vi att den fria leken övergÄr till en styrd aktivitet.

Idag har vi helt annan syn pÄ utbildning och arbete Àn tidigare, mÀnniskan förvÀntas att vara aktiv inom utbildning, lÀrande och fÀrdighetsutveckling under hela sitt liv. Individer utvecklar social kompetens i samvaro med andra mÀnniskor, olika mÀnniskor bidrar pÄ olika sÀtt till omvandling av individens identitet. Mitt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur vuxenutbildning bidrar till utveckling av individens sociala kompetens och förmÄgan till reflexivitet. FrÄgestÀllningar som besvarades Àr: · Hur gestaltar sig medvetenhet om social kompetens hos lÀrare och elever vid vuxenutbildningen? · Hur arbetar man med utveckling av social kompetens och förmÄgan till reflexivitet hos deltagare inom vuxenutbildningen? · Hur utvecklas individens identitet av deltagande i utbildningen? · PÄ vilket sÀtt kan man förbÀttra vuxenutbildning, sÄ att den i större omfattning medverkar till utveckling av social kompetens? För att besvara frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av den kvalitativa metoden.

VÄrt syfte Àr att undersöka hur representanter frÄn lÀnsstyrelserna i Sverige beskriver sitt arbete och samverkan med strategisk kriskommunikation samt hur de beskriver kommunikationen i digitala kanaler i det arbetet.LÀnsstyrelsen Àr en svensk nationell myndighet som kan bli berörd av en mÀngd olika kriser. Deras roll i samhÀllet Àr att vara vÀl förberedda nÀr en kris intrÀffar och agera spindeln i nÀtet för att upprÀtthÄlla viktiga samhÀllsfunktioner tillsammans med andra krishanterande myndigheter genom att informera, samverka och fördela resurser. Sociala medier har Àndrat förutsÀttningarna för kommunikation och möjliggör en direktkontakt och interaktion mellan aktörer och allmÀnheten ? vilket kan ha Àndrat förutsÀttningarna för kriskommunikationen.Det empiriska materialet Àr insamlat genom en mix av kvalitativa och kvantitativa metoder. Det kvantitativa materialet har samlats in genom 17 enkÀtundersökningar, genomförda via telefon.

Segmentering av Àldre konsumenter kan vara svÄrt att genomföra. MÄnga författare pÄpekar att detta Àr en grupp som ökar i antal och att segmentering av denna grupp mÄste utvecklas. Vi valde att göra tvÄ fallstudier för att fÄ mer förstÄelse hur företag segmenterar grupper av Àldre konsumenter. För att genomföra dessa fallstudier gjorde vi tvÄ intervjuer pÄ tvÄ olika företag. Efter ha gjort dessa studier kom vi fram till att företag anvÀnder sig mest av psykografisk och beteendemÀssig segmentering mot denna grupp av kunder, men inte rikigt sÄ djup som vi trodde och som författarna pÄstÄr..

Palmgren, Veronica (2010). Barns inflytande. Malmö, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med studien Àr att undersöka hur sex pedagoger resonerar kring barns inflytande i verksamheten, pÄ tvÄ förskoleavdelningar. Den ena avdelningen driver en Reggio Emilia inspirerad verksamhet och den andra avdelningen arbetar inte efter nÄgon uttalad pedagogik eller filosofi.

Denna studie Àmnar att gÄ igenom lÀrande pÄ arbetsplatsen och hur det situerade lÀrandet frÄn en tjÀnst kan anvÀndas i andra tjÀnster. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frÄgor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande, dÀr tÀnkandet och handlandet hos oss mÀnniskor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lÀrandet ytterligare anvÀnds begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstÄ hur lÀrandet kan frÀmjas. Studien baseras pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med Ätta kvinnor som innehar en HR-tjÀnst idag.