Detta examensarbete syftar till att undersöka och synliggöra hur det arbetas med tvÄdimensionellt bildskapande. Vi har för avsikt att utforska vad barn och pedagoger sÀger om bildskapandet pÄ förskolan. Med utgÄngpunkt i Reggio Emilias pedagogisk filosofi och Vygotskijs teorier om skapande och utveckling vill vi fÄ förstÄelse för vad skapande innebÀr i förskolan. Med hjÀlp av intervjuer med bÄde pedagoger och barn visar vi hur tvÄ förskolor utan uttalad specifik pedagogisk inriktning arbetar med bildskapande. Resultatet av intervjuerna behandlats utifrÄn tre olika omrÄden; bildskapande, material och utveckling.

Diskussionerna om att ersÀtta flygplan 37 ?Viggen? startade 1980, mitt under det kalla kriget. Det nya flygplanssystemet skulle ha förmÄga att kunna verka i de tre rollerna, jakt, attack och spaning. Efter utvÀrderingar och studier beslutade man 1982 att ?Viggen? systemet skulle ersÀttas med ett svenskt JAS 39 system.

BakgrundBarns möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan Àr nÄgot som ska genomsyra verksamheten. Begreppen förtydligas i olika styrdokument för förskolan som skollagen, förskolans lÀroplan och barnkonventionen. I litteratur och forskning vi lÀst Àr det tydligt att för att barn ska kunna utvecklas och förstÄ demokrati och dess vÀrderingar behöver de ha inflytande och vara delaktiga i förskolans verksamhet. Det var dÀrför viktigt för oss att undersöka hur förskollÀrare arbetar och diskuterar kring begreppen inflytande och delaktighet.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare tolkar begreppen inflytande och delaktighet och hur de i diskussion med andra förskollÀrare beskriver att de arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolan.MetodVi beslutade oss för att anvÀnda kvalitativ metod, med fokusgruppssamtal som redskap. Vi genomförde tvÄ fokusgruppssamtal med sju förskollÀrare och en barnskötare totalt.

Placeringar i familjehem Àr allt mer vanligt förekommande i samhÀllet. Studier visar att barnoch ungdomar som varit placerade i familjehem (tidigare benÀmnt fosterhem) riskerar i störreutstrÀckning negativa omstÀndigheter som kan prÀgla deras resterande liv. Studiens syfte Àr attbelysa och sammanstÀlla aktuell forskning om konsekvenser och möjliga orsaker till att barnoch ungdomar som har erfarenhet av familjehem i högre grad upplever problem i det vuxnalivet. En forskningsöversikt genomfördes, och totalt ingick 11vetenskapliga artiklar, somanalyserades med tematisk innehÄllsanalys. Resultatet visade att bland annat psykisk ohÀlsa,arbetslöshet och beteendeproblematik Àr konsekvent vanligare i denna grupp jÀmfört mednormalbefolkningen.

ProblemomrÄde: Idag har Internet blivit var mans egendom. Detta innebÀr tyvÀrr en hel del problem. Det tydligaste vi stÄr inför idag Àr att IP-adresserna hÄller pÄ att ta slut. För att bli av med problemet anvÀnds olika temporÀra lösningar ("lappningsteknik") men Àven en permanent lösning utvecklas, nÀmligen Ipv6 (Internet Protocol version 6).Det nya protokollet löser adressbristen men har Àven mÄnga andra funktioner sÄ som sÀkerhet och bÀttre routinglösningar. Vi stÀllde oss dÄ frÄgan varför har ingen övergÄng skett trots dessa fördelar. FrÄgestÀllning: Var i övergÄngen mellan IPv4 och IPv6 stÄr vi idag? Varför har inte övergÄngen mellan IPv4 och IPv6 redan skett? Vilka Àr de största anledningarna och vilka fler möjliga finns det? Slutsats: Arbetet visar att tiden för en övergÄng Ànnu inte Àr inne.

Employer branding, eller arbetsgivarvarumÀrke som det heter pÄ svenska, handlar om att rÀtt mÀnniskor ska attraheras, rekryteras och vilja stanna kvar i ett företag. Ett starkt employer brand Àr nÄgot som har blivit allt viktigare för företagen i kampen om vÀrdefulla andelar pÄ marknaden.  Studier har visat att anstÀllda som Àr engagerade och trivs pÄ sitt arbete ocksÄ presterar bÀttre, vilket leder till ökad produktion och lönsamhetsfördelar. MÄnga företag Àr inte medvetna om eller uppdaterade vad gÀller sitt arbetsgivarerbjudande, det vill sÀga den anledning som arbetsgivaren ger till nuvarande och potentiella anstÀllda att arbeta för denne. Det kan vara svÄrt att faststÀlla vilka omrÄden som behöver utvecklas i företaget och vilka mÄlgrupper som bör prioriteras. TillgÀngliga mÀtmetoder för att fÄ klarhet gÀllande nuvarande employer brand saknas, vilket har bidragit till studiens syfte att skapa ett mÀtverktyg för att utvÀrdera ett företags arbetsgivarvarumÀrke gentemot nuvarande anstÀllda.

Det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar elevernas sjÀlvuppfattning. Vi som lÀrare har ett stort ansvar för att pÄ bÀsta sÀtt hjÀlpa eleverna att skapa en personlighet de kan vara stolta över. Vi har sett att motivationen har en central roll i hur elever presterar. Genom att skapa ett klimat i klassrummet som frÀmjar elevernas lust att lÀra och som motverkar stress och prestationskrav fÄr eleverna en positivare sjÀluppfattning. Det Àr viktigt att lÄta eleverna göra fel sÄ att de inser att det Àr av sina misstag de utvecklas..

Antologins gemensamma tema Àr livsvillkor och identitetsskapande vilket kommer att belysas ur sex olika perspektiv Vi Àmnar undersöka hur informanterna pÄverkas och förÀndrar sin sjÀlvbild utifrÄn sina livsvillkor. Studierna bygger pÄ informanternas egna upplevelser och erfarenheter av sina liv och levnadsvillkor. Det första bidraget handlar om huruvida sexualdebuten har betydelse för den process som skapar sexuell identitet i tonÄren. Den andra delen Àr en studie om hur kvinnor skapar sin identitet som mamma. Tredje undersökningen behandlar hur före detta missbrukare har fÄtt omskapa sina identiteter och livsvillkor, frÄn att vara beroende till att leva ett drogfritt liv.

Vi vill med denna studie skapa förstÄelse för hur teckenkommunikation, Tecken Som Stöd (TSS) och Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) kan inverka i barn med sprÄksvÄrigheters kamratsocialisation samt hur dessa barn uttrycker sig i den kommunikativa processen. FortsÀttningsvis kommer förkortningarna för dessa begrepp att anvÀndas genom hela rapporten. TSS och TAKK Àr bÄda kommunikationsformer som anvÀnds som stöd till talet dÀr de bÀrande orden i innehÄllet tecknas. Kamratsocialisation bland barn i förskolan har en central roll och en stor betydelse i barns vardag i förskoleverksamheten. För att undersöka denna process anvÀnde vi oss av kvalitativa observationer, intervju och fokusgrupp dÀr tvÄ förskolor deltog.

Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att undersöka vilka inre faktorer som pÄverkar och söka presentera en teoretisk modell av förÀndring av jaget. De frÄgestÀllningar som besvaras Àr ?Vilka faktorer pÄverkar en individs förmÄga att förÀndra sig sjÀlv med hÀnsyn till utveckling och personlighet? ? och ?Hur gÄr en individ tillvÀga för att, pÄ egen hand, förÀndra jaget??. Att utvecklas innebÀr att klara av nya situationer, Àven om det inte Àr sjÀlvklart vilka situationer individen stÀlls inför. Utveckling sker genom aktivitet, en individ gör nÄgot och genom att se resultatet av handlingen skaffar sig han eller hon nya kunskaper som individen sedan kan anvÀnda i nya situationer.

Dagens stÀder vÀxer alltmer och upptar dÀrmed vÀrdefulla odlingsbara marker runtom staden. I och med detta kommer dÀrför förtÀtning, omvandling och Äteruppbyggnad av stÀder genom exempelvis ÄteranvÀndning av grundkonstruktioner bli en avgörande lösning. I samband med EU-projektet, RuFUS (Reuse of Foundations for Urban Sites), studerades hur olika metoder för ÄteranvÀndning av grundkonstruktioner kan utföras. Detta har genomförts vid relativt mÄnga projekt i andra europeiska lÀnder sÄsom Tyskland och England, men i Sverige Àr ÄteranvÀndning Ànnu ovanligt. MÄlet med arbetet har dÀrför varit att undersöka hur vanligt det Àr med ÄteranvÀndning av grundkonstruktioner i Sverige och hur detta eventuellt kan utvecklas.

I Sverige har sjukskrivningar och kostnader för dessa ökat under senare Är. DÀrmed finns behov av att undersöka om det finns mönster i tid och rum, nÀr det gÀller sjukskrivningar. Geografiska informationssystem, Àr verktyg som kan anvÀndas visa olika mönster som visualiseras och presenteras pÄ en karta. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur en prototyp för ett operationellt GIS kan utvecklas och anvÀndas för denna typ av mönster. FrÄgestÀllningarna var: Hur kan en prototyp i ett operationellt GIS utvecklas? Hur kan geografiska mönster visualiseras i ett GIS? Kunskapssynen i uppsatsen Àr hermeneutisk, med ett tillvÀgagÄngssÀtt som kan liknas vid abduktivt.

Huvudsyftet med studien Àr att ta reda pÄ hur sprÄkbegÄvade barn kan utmanas och utvecklas i engelskundervisningen samt hur undervisningen kan utformas med tanke pÄ just dessa barns behov och kapacitet. I den teoretiska bakgrunden relaterar jag till forskning om bÄde begÄvning och sprÄkbegÄvning. HÀr presenteras vad som kÀnnetecknar ett begÄvat respektive sprÄkbegÄvat barn, vilka behov dessa barn har och vilka betingelser som Àr viktiga att beakta i undervisningen. I denna del integreras Àven kopplingar till skolans styrdokument.I intervjustudien redovisas hur fyra verksamma lÀrare ser pÄ begÄvade barn och hur man kan utmana dem i engelska. I varje del av uppsatsen kretsar resonemanget kring undersökningens övergripande frÄgestÀllningar: BegÄvade barn ? vilka Àr det? Vad behöver de begÄvade barnen? BegÄvade barn i engelskundervisningen ? hur fungerar det? Hur kan man utmana/utveckla begÄvade barn? Hur kan engelskundervisningen utformas sÄ att de begÄvade barnen utmanas? Intervjudeltagarna förmedlar en viss oro kring de begÄvade barnen situation i skolan och i resultatdelen redovisas deras synpunkter pÄ vad som Àr bÀst för de sprÄkbegÄvade barnen samt hur de anser att engelskundervisningen kan utvecklas och förbÀttras.I diskussionen framgÄr att resultatet av intervjustudien inte gÄr helt hand i hand med den forskning och litteratur som Àr relevant för studien.

Det nya bostadsomrĂ„det Annedal ligger pĂ„ gĂ„ngavstĂ„nd frĂ„n Sundbybergs centrum och mĂ„nga barnfamiljer flyttar hit. Centralt i omrĂ„det finns en park och det Ă€r i anslutning till den som den nya skolan ligger. I parkens norra del finns en kulle med trĂ€d. Öster om denna planerar kommunen en marknadsplats. Det Ă€r i denna ?natur?- och ?stads?-sida ­som min skola har sitt ursprung.

Denna studie bestod i att undersöka den rÄdande situationen för LNG som ett alternativt brÀnsle för industri, sjöfart och kraftproduktion. Informationsinsamling och granskning genomfördes i enlighet med en litteraturstudie, och dess resultat gav en övergripande bild av vad som hÀnt pÄ omrÄdet fram till nu. Man fick Àven viss insikt i hur LNG som brÀnslealternativ förvÀntas utvecklas framöver. Syftet med undersökningen var att kunna pÄvisa hur lÄngt utvecklingen har kommit, med avseende pÄ LNG och dess infrastruktur.Slutsatser som kunde dras var att man kommit en bra bit pÄ vÀg, dÀr vissa sektorer hunnit lÀngre Àn andra. Ekonomiska och miljömÀssiga skÀl framstÄr som drivande faktorer för de parter som övervÀger att introducera LNG i sin verksamhet.