Med utgÄngspunkt frÄn hur pedagoger upplever sin yrkesvardag, Àr syftet med denna studie att belysa pedagogers behov av handledning.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning gÀllande handledningen som begrepp och dess syfte. LikasÄ presenteras lÀrarrollens komplexa uppdrag. De teoretiska perspektiven för studien stÄr frÀmst att finna i teorin om KASAM, vilken innebÀr att kÀnslan av sammanhang Àr avgörande för att mÀnniskor ska utvecklas positivt, samt i systemteorin vilken talar om att vi ingÄr i ett stÀndigt samskapande, i ett cirkulerande vÀxelspel dÀr en del i systemet ger effekt i andra delar av systemet. DÀrtill presenteras det socialkonstruktivistiska perspektivet, vilket utgÄr ifrÄn att vi skapar och konstruerar vÄr verklighet utifrÄn sociala konstruktioner i mötet med andra.Pedagogers behov av handledning belystes med hjÀlp av data frÄn tio pedagogers utsagor, utifrÄn semistrukturerade intervjuer. Undersökningen visar att den handledning pedagogerna efterfrÄgar, ska innehÄlla konkret rÄdgivning av nÄgon som kan tillföra merkunskap, i syfte att hjÀlpa eleverna att nÄ mÄlen.

Forskningen om familjeföretag Àr relativt omfattande. Men det finns fortfarande mÄnga frÄgor som Àr obesvarade. En viktig frÄga som berör familjeföretags utveckling Àr viljan att ta in extern kompetens inom ekonomiomrÄdet. Det kan röra sig om tjÀnster sÄsom ekonomichef, controller eller redovisningekonom. I detta arbete har vi försökt besvara frÄgan om varför ledningen i familjeföretag vÀljer att ta in extern kompetens inom ekonomi.

Licensjakt pÄ brunbjörn har varit tillÄten i GÀvleborgs lÀn i mer Àn ett decenium, samtidigt kan jakt pÄverka populationstillvÀxten stark eftersom björnar har en naturligt lÄg dödlighet. Detta gör det viktigt att förstÄ hur kön och Älder hos de fÀllda björnarna pÄverkar populationens framtida tillvÀxt. Syftet med denna studie var att studera befintlig littertur om björn i GÀvleborgs lÀn, analysera data om björnar fÀllda genom licensjakt och att, med hjÀlp av populationsmodell, ta reda pÄ hur populationen utvecklas vid olika jakttryck. Senare anvÀndes en populationsmodell för att ta reda pÄ hur populationen utvecklas vid olika jakttryck. PÄ grund av att honor har större pÄverkan pÄ populationers överlevnad tog modellen enbart hÀnsyn till björnhonor och deras Älder, reproduktion och överlevnad över tid. Resultaten i studien har tagits fram genom olika scenarion som skapats i modellen. Könsfördelningen hos fÀllda björnar under perioden 2001-2012 var jÀmn och flest honor (28,7%) hade fÀllts vid tvÄ till tre Ärs Älder.

Forskning visar att lek Àr grunden till allt lÀrande. Det Àr i lek barn utvecklas och bearbetar sina upplevelser. I lek fÄr de utlopp för sina kÀnslor, positiva som negativa.I vÄr studie redogörs för lekteorier historiskt och hur forskning ser pÄ barns lek idag. VÄrt metodval föll pÄ kvalitativa intervjuer med ett fÄtal förskollÀrare för att fÄ en djupare insikt i hur de tÀnker kring styrd lek som stöd för barns lÀrande och utveckling. VÄr studies syfte Àr att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ lek och dÄ framför allt styrd lek i verksamheten.

Bakgrund och problem: Med den ökande efterfrÄgan pÄ vÄrd men med begrÀnsade möjligheter att utöka sjukvÄrdens resurser finns ett stort behov av förbÀttringskunskap inom vÄrden. Det Àr allt vanligare att sjukvÄrden hÀmtar inspiration till förbÀttringsarbete frÄn industrin i syfte att öka effektiviteten och hÄlla en hög kvalitet.Syfte: Studiens syfte Àr att beskriva och analysera hur intensivvÄrdsavdelningen (IVA) pÄ Danderyds sjukhus arbetar med löpande förbÀttringsarbete samt att baserat pÄ analysen ge rekommendationer om hur detta arbete kan utvecklas. Ett bisyfte Àr att inom ramen för IVA:s förbÀttringsarbete undersöka det stöd frÄn kvalitet- och verksamhetsutvecklingsfunktionen pÄ Danderyds sjukhus som IVA kan nyttja och att ge förslag pÄ hur detta stöd kan utvecklas.Metod: Denna kvalitativa fallstudie genomfördes pÄ intensivvÄrdsavdelningen (IVA) vid Danderyds sjukhus. Datainsamlingsmetoderna som anvÀndes Àr semi-strukturerade intervjuer, dokumentstudier och observation. Analysen skedde genom mönsterjÀmförelse.Resultat: Det frÀmsta förbÀttringsarbetet som genomfördes pÄ IVA var genom förbÀttringsteam med ansvar över att utveckla vissa omrÄden inom vÄrden.

Helsingborg Àr en dynamisk stad som utvecklas och expanderar enormt. Befolkningen ökar stÀndigt, handeln blomstrar och mÄnga har en positiv uppfattning av staden. Den har en mÀngd bra egenskaper och ett rikt nöjesutbud. Helsingborg kan emellertid upplevas som en hemlig stad eftersom det i princip bara Àr de boende som kÀnner till vad som erbjuds. För mÄnga andra kan stadens egenskaper förbli dolda.

SammanfattningSyftet med vÄr studie var att öka kunskapen om hur nÄgra verksamma lÀrare anvÀnder skönlitteratur i undervisning i Är 1-3. Vi ville ta reda pÄ lÀrarnas uppfattningar om skönlitteraturens betydelse för barnens utveckling. VÄrt syfte var Àven att undersöka hur lÀrare skapar en god lÀsmiljö, hur han/hon vÀcker lÀslust hos sina elever samt hur lÀrare och elever samtalar om böcker som de har lÀst.I vÄr studie anvÀnde vi oss av sociokulturell teori. Stödet för det hÀmtade vi hos flera kÀnda forskare med Vygotskij i spetsen. En central tanke i sociokulturell teori Àr att barnet utvecklas och lÀr sig i samspel med andra och framför allt med vuxnas hjÀlp.

I nordvÀstra Uppsala ligger stadsdelen LibrobÀck. Stadsdelen hÄller pÄ att omvandlas frÄn ett industriomrÄde till ett omrÄde med mycket bostÀder. För att denna stadsdelsomvandling skall lyckas krÀvs ocksÄ att omrÄdets grönomrÄden utvecklas. Med anledning av detta görs hÀr ett gestaltningsarbete göras som visar hur en utvald grönyta kan utvecklas.Arbetet gÄr ut pÄ att inventera och analysera en plats för att ta fram en vision för hur omrÄdet skall kunna utvecklas med hÀnsyn till platsens förutsÀttningar.Genom att inventera och analysera platsens olika delomrÄden framkom vilka ytor som lÀmpas sÀrskilt bra för att bli vistelseytor nÀr platsen skall omgestaltas. Dessa ytor valdes i gestaltningen ut som vistelseytor med karaktÀrer, funktioner och storlekar, passande för respektive yta.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrare och barnskötares uppfattningar om betydelsen av barngruppens storlek för den pedagogiska verksamheten i förskolan. Studien bygger pÄ intervjuer av sju förskollÀrare och fem barnskötare i fem olika kommuner i SkÄne. Teoretiskt utgÄr studien frÄn ett sociokulturellt perspektiv, avsett att skapa en tydlig bild av hur förskollÀrare och barnskötare tÀnker kring arbetet i större barngrupper och hur barnen fÄr möjlighet att utvecklas enskilt och i samspel med andra. Resultatet visar pÄ att barngruppens storlek inte Àr det enda som har betydelse i den pedagogiska verksamheten utan att det Àr flera bakomliggande faktorer som spelar roll i hur arbetet fungerar. Vidare visar ocksÄ resultatet pÄ att det inte har nÄgon betydelse för vilken utbildning en person har vad gÀller att kunna svara pÄ frÄgor kring den pedagogiska verksamheten..

Den motoriska utvecklingen Àr en viktig del i barns utveckling.  För att den ska bli sÄ bra som möjligt mÄste de lÀra kÀnna sin kropp för att kunna utvecklas. DÀrför mÄste det finnas tillgÄngar till olika men samtidigt bra möjligheter för lek och lÀrande. LÀroplanen för förskolan (Lpfö98, s.5) tar upp att verksamheten ska vara stimulerande och utmanande för barnens lÀrande och det Àr en del av pedagogernas uppgifter. Syftet med denna undersökning Àr att se hur pedagogerna arbetar med att stimulera barns grovmotorik till största delen i den vardagliga verksamheten, medan finmotoriken inte Àr fokus för oss. Vi genomförde Ätta semistrukturerade intervjuer och studerade förskolornas veckoplaneringar, pÄ Ätta olika förskolor för att undersöka detta.

Sara Salman och Maida Gredic (2011). En kvalitativ studie om sprÄkutvecklingen i en förberedelseklass och dess olika undervisningsmetoder. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Denna studie handlar om vilka undervisningsmetoder som Àr mest lÀmpliga för elever i en förberedelseklass för att utvecklas i det svenska sprÄket pÄ bÀsta möjliga sÀtt. Syftet Àr att lyfta fram tvÄ pedagogers sÀtt att arbeta med barn i en förberedelseklass. Samtidigt vill vi lyfta fram barnperspektivet.

De flesta sÄvÀl praktiker som teoretiker Àr nog överens om att utvecklingen av stÀder mÄste vara hÄllbar, men hur uppnÄs en hÄllbar stadsutveckling? Denna uppsats handlar om arbetet med hÄllbar stadsutveckling i praktiken och hÄllbar stadsutveckling som en lÀrandeprocess. FrÄn det att hÄllbar utveckling etablerades med Brundtlandrapporten 1987 och det dÀrpÄ följande begreppet hÄllbar stadsutveckling, har mÄnga tolkningar gjorts av innebörden till begreppen. TillvÀgagÄngssÀtten för att generera hÄllbar utveckling och hÄllbar stadsutveckling har ocksÄ visat sig vara otaliga, det finns ingen allmÀngiltig metod att följa och det kan vara problematiskt att gÄ frÄn policy- till genomförandenivÄ. Det innebÀr att begreppen Àr under utveckling och det pÄgÄr stÀndigt lÀrande om hur det skall uppnÄs. Den röda trÄden genom uppsatsen har varit att studera hÄllbar stadsutveckling som en lÀrandeprocess genom att studera hur kunskap utvecklas för hur hÄllbar stadsutveckling kan genomföras i praktiken och hur begreppet implementeras och operationaliseras. Uppsatsen bygger pÄ djupintervjuer med olika aktörer i SkÄne representerande olika projekt och verksamheter med fokus pÄ hÄllbar stadsutveckling.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka förekomsten av vÀrden och vÀrderingar i matematiklÀroböcker för gymnasieskolans kurs Matematik A. En modell som tidigare anvÀnts vid analys av vÀrden i matematiklÀroböcker i Singapore och Australien ligger till grund för granskningen. Modellen utvecklas och tillÀmpas för analys av sammanlagt 472 övningsuppgifter i tre kapitel i tre utvalda matematiklÀroböcker. De utvalda kapitlen behandlar omrÄdet algebra. Modellen visade sig vara tillÀmpbar i en svensk utbildningskontext.

Denna studie handlar om de barn som tycker att skolan Àr vÀldigt lÀtt och om deras rÀtt att fÄ stimuleras och utvecklas utifrÄn deras behov. Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur pedagoger uppfattar dessa begÄvade elever och hur de arbetar för att stötta dem pÄ ett pedagogiskt utvecklande sÀtt. Efter att ha gÄtt igenom relevant litteratur inom mitt omrÄde sÄ anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer för att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar och genomförde intervjuer med tre verksamma pedagoger.Mina slutsatser blev att begÄvade barn inte Àr nÄgot som det pratas mycket om och att det kanske Àr lÀtt att det fokuseras för lite pÄ denna elevgrupp. Mina respondenter hade svÄrt att skilja pÄ begÄvade och högpresterande barn men menade att ett begÄvat barn Àr ett barn som lÀr sig vÀldigt snabbt utan nÄgra hinder. Alla mina intervjupersoner visade dock en medvetenhet kring vikten av att möta varje individ dÀr hen befinner sig och de menade att man tillsammans med eleven mÄste finna vad just den eleven behöver arbeta med för att fortsÀtta utvecklas.

I lÀroplanen betonas vikten av att förskolan ska strÀva efter att barn med annat modersmÄl ska ges möjlighet att utveckla sin förmÄga att kommunicera pÄ bÄde modersmÄlet och det svenska sprÄket, de ska utveckla en kÀnsla för andra kulturer och kÀnna delaktighet i den egna samt ska de utveckla sin kulturella identitet och uppleva en trygghet i den (Utbildningsdepartementet, 2010).VÄrt syfte med denna studie var att undersöka förskolepersonalens tal och perspektiv angÄende barns modersmÄls-, andrasprÄks- och identitetsutveckling. Dessa tre omrÄden Àr viktiga eftersom vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle dÀr det stÀlls ökande krav pÄ hur förskolelÀrarna bemöter barn med olika bakgrund. Detta Àr en kvalitativ studie dÀr vi genomförde fem fokusgruppsintervjuer med personalen pÄ tre olika förskolor för att fÄ svar pÄ vÄra tre frÄgestÀllningar. Urvalet av de medverkande förskolorna gjorde vi medvetet med utgÄngspunkt att de skulle arbeta aktivt med flersprÄkiga barn.Resultatet av fokusgruppsintervjuerna visade att all personal betonar vikten av interaktion och samspel för att barnet ska utveckla modersmÄlet och andrasprÄket. ModersmÄlet bidrar till ökad sjÀlvkÀnsla och sjÀlvförtroende och den vanligaste situationen Àr att hemmet stÄr för utveckling av modersmÄlet.