Syftet med följande arbete Àr att ta reda pÄ hur det sÀrskilda stödet i matematik ser ut i tvÄ olika kommuner. Vi vill Àven ta reda pÄ hur matematikundervisningen ser ut i förhÄllande till de förmÄgor som undervisningen i matematik ska fokuseras pÄ att utveckla, enligt kursplanen i matematik. Studien baseras pÄ totalt sex fallbeskrivningar dÀr observation och intervju Àr metoderna vi anvÀnder för att fÄ fram ett resultat. Arbetet ger en översikt över vad tidigare forskning kommit fram till nÀr det gÀller matematikundervisning. De teorier vi lyfter fram i arbetet Àr Griffins (2007) teorier om de tre vÀrldarna ? vÀrlden av verkliga kvantiteter, vÀrlden att rÀkna och vÀrlden av formella symboler, samt Vygotskys (1986) teorier om den proximala zonen, sprÄket som ett meriderande verktyg och att intellektuell utveckling sker i social samvaro med andra.

Den psykiska oha?lsan bland unga tjejer i Sverige o?kar kraftigt. Studier visar pa? att interaktioner som, fo?r individerna, upplevs som negativa kan skapa en negativ kroppsuppfattning hos dessa. Syftet med studien a?r, utifra?n ett interaktionistiskt perspektiv, att underso?ka hur en grupp unga tjejers kroppsuppfattning kommer till uttryck i samtal kring kost.

BAKGRUND: För att utveckla en skapande verkstadsverksamhet dÀr barnet stÄr i centrum, i egenskap av en kompetent individ, mÄste ledarskap och grupprocesser kritiskt granskas. Genom pedagogisk dokumentation synliggörs problemomrÄden att förÀndra och utveckla. Reggio Emilia-filosofin bidrar med den pedagogiska grunden och synen pÄ barnets rÀtt till sin egen kreativa process.SYFTE: Att ta reda pÄ hur en verkstadsverksamhet för barn, dÀr samma barngrupper sÀllan Äterkommer, kan utvecklas med hjÀlp av pedagogisk dokumentation.METOD: Studien baseras pÄ aktionslÀrande som metod, dÄ uppstart och utveckling av verksamheten Àr i fokus.RESULTAT: Resultatet visar att miljön i vilken barnen vistas antingen kan skapa förutsÀttningar eller hinder för dem. Genom ett kritiskt förhÄllningssÀtt gentemot miljön och genom att vÀlja att förÀndra den har vi Àven möjlighet att förÀndra barnens agerande i miljön. Genom att anvÀnda oss av deltagande observationer i konstverkstaden har vi fÄtt kunskap om vÄr egen verksamhet och vÄrt pedagogiska ledarskap..

Examensarbetet utgörs av en omfattande analys samt bakgrundsmaterial som redogör för planerings-förutsĂ€ttningar samt problematik för planomrĂ„det. Analyserna och bakgrundsmaterialet mynnar sedan ut i ett planförslag som vĂ€gt ihop alla tillgĂ€ngliga fakta och skapat en fungerande och attraktiv helhet. I huvudsak bestĂ„r planförslaget av följande delar: Arbetet tar upp ett översiktligt förslag till ett nytt resecentrum byggt utifrĂ„n den befintliga stationsbyggnaden. Även nĂ€romrĂ„det kring resecentrumet utvecklas för att skapa en attraktiv helhet som passar in i staden. LĂ€ngs med Tullkammarkajen utvecklas ett nytt bostadsomrĂ„de med vattennĂ€ra bebyggelse.

Vi har med denna undersökning tagit del av hur sex lÀrare i Ärskurs 1-3 planerar undervisning ur ett individuellt perspektiv med fokus pÄ matematiskt starka elever. Med begreppet matematiskt starka elever menar vi de elever som ligger lÀngre fram i kunskapsutvecklingen Àn genomsnittet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÄ vi valt att göra intervjuer som dÀrefter analyserats och tolkats. Undersökningen  har avgrÀnsats genom att vi har tagit del av sex lÀrares syn pÄ matematiskt starka elever frÄn olika skolor. LÀrarna har valts genom ett bekvÀmlighetsurval dÄ vi har haft begrÀnsat med tid och det handlar om en mindre undersökning.

Denna reflekterande text behandlar utvecklingen av ett spel som har skapats för att spelas med en delaktig industrirobot. Verket Àr en digital prototyp som har skapats efter ett antal krav och förutsÀttningar som ett fysiskt spel till en robot har och fungerar som en hjÀlp, för att visa hur ett spel till en robot kan utvecklas. MÄlet har varit att skapa ett underhÄllande spel till casual gamers och har under spelets utveckling testats i viss omfattning för att se hur det har tagits emot av mÄlgruppen.InnehÄllet i denna text beskriver verkets syfte och mÄl samt problemstÀllning. Sedan följer information om vad casual games Àr och en reflekterande text om de olika delarna i bÄde det fysiska spelet och den digitala prototypen. Den gÄr Àven igen utvecklingsprocessen och testningen som utfördes till spelet.Resultatet Àr ett digitalt spel som har tagit emot relativt vÀl av mÄlgruppen och de flesta ansÄg det vara underhÄllande.

Min undersökning Àr gjord, pÄ vad man i min kommun kallar SAM-grupper. Dessa SAMgrupper Àr ett samarbete mellan sÀrskolan och grundskolan.Mitt syfte var att ta reda pÄ hur klasslÀrare och förÀldrar upplever att SAM-gruppseleverna utvecklas bÄde kunskapsmÀssigt och socialt. Genom att intervjua personal och förÀldrar fick jag svar pÄ hur de upplever detta. Jag har jÀmfört nÄgra av frÄgorna och bÄde klasslÀrare och förÀldrar har liktydiga svar. Resultatet av min undersökning Àr att samarbetet mellan sÀrskolan och grundskolan gör att eleverna utvecklas vÀl efter var och ens förutsÀttningar.I min analys kan man Àven se att skolan fortfarande har det traditionella sociala synsÀttet.

Stockholm Àr en vÀxande stad och för att bemöta det behov av bostÀder som expansionen medför, krÀvs att befintliga fastigheter utvecklas och fÄr nya, bÀttre anpassade ÀndamÄl. Det Àr framförallt viktigt att utveckla de fastigheter som Àr belÀgna i attraktiva omrÄden med pÄgÄende stadsutveckling eller goda möjligheter för ny stadsutveckling.Denna rapport behandlar utvecklingen av Vandenbergh 9, ett kontorskomplex frÄn tidigt 1970-tal till ett modernt bostadshus. Rapporten resulterar i förslagshandlingar över hur den invÀndiga gestaltningen kan komma att se ut. Förslaget följer alla de lagar, stadgar och rekommendationer som idag stÀlls för byggnation i Sverige.Detta resulterade i sex individuella plan, men för att frÀmja hÄllbart och rationellt byggande har ett stort fokus lagts pÄ modulbyggande. Rapporten redogör för hur en fastighet i en stor skala kan utvecklas och erhÄlla ett nytt syfte..

Syftet med studien var att skapa ett underlag för hur en organisations hÀlsofrÀmjande arbete kan utvecklas samt vilka eventuella möjligheter som finns till en framtida integrering med andra omrÄden inom organisationen. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer och omfattade sex strategiskt utvalda informanter, fyra mÀn och tvÄ kvinnor, pÄ ledande positioner inom Peab. Resultatet visade att den hÀlsofrÀmjande verksamheten som bedrivs inom konceptet Peab Fritid upplevdes positiv, men det förekom vissa önskemÄl om utveckling, bland annat vad gÀller aktivitetsutbud kopplat till mer vardagliga omrÄden. Vidare framkom att uppfattningen kring en framtida integrering med övriga verksamhetsomrÄden skilde sig Ät mellan informanterna. De menade att det faktum att de hÀlsofrÀmjande insatserna Àr förlagda till fritiden, och inte till arbetstid, kunde försvÄra ett möjliggörande av en integrering.

Matematik Àr sÄ mycket mer Àn att bara rÀkna tal och siffror. Det kan till exempel vara mönster, jÀmförelser, fÀrg och form, tid, problemlösning och rumsuppfattning med mera. Syftet med denna studie Àr att fÄ en bild över hur de yngsta barnen i förskolan lÀr sig matematik enligt utvald litteratur, Àven pedagogens roll i matematikinlÀrningen studeras. Fyra utvalda böcker har studerats för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna. DÀrefter har en komparativ analys gjorts, en jÀmförelse mellan de olika böckerna för att se likheter och skillnader.

HÄllbar utveckling Àr ett brett begrepp som inkluderar miljömÀssiga, sociala och ekonomiska aspekter som kan appliceras inom mÄnga omrÄden. HÄllbar stadsutveckling Àr ett av dessa komplexa omrÄden. Att mÀta hÄllbarhet Àr en svÄr uppgift och pÄ senare tid har certifieringssystem för enskilda byggnader börjat anvÀndas i Sverige för att pÄ ett greppbart sÀtt kunna arbeta med hÄllbarhet. Forskare anser dock att skalan mÄste öka frÄn enskilda byggnader till hela stadsdelar, för att certifieringssystemen ska nÄ sin fulla potential. Det finns i dagslÀget ett antal certifieringssystem för hela stadsdelar utvecklade i andra lÀnder, men dock inget system anpassat efter svenska normer och regler.

"Bostadspolitik i VÀsterÄs kommun 1900-1950" undersöker den kommunala bostadspolitiken i VÀsterÄs under den första halvan av 1900-talet genom att studera hur kommunfullmÀktige diskuterat frÄgan och vilka beslut de tagit. I början av perioden fanns det ingen egentlig bostadspolitik i VÀsterÄs. Senare utvecklas diverse bostadspolitiska lösningar, framförallt för att bemöta bostadsbrist, som leder fram vÀlfÀrdsstatens bostadspolitik under det sena 1900-talet. Undersökningen resulterade i slutsatsen att bostadspolitiken under perioden i mycket stor utstrÀckning karakteriserades av tillfÀlliga ÄtgÀrder riktade mot specifika grupper, t.ex. hyreshjÀlp Ät bostadslösa arbetare.

I Sverige har det skett en ökad invandring under 1900-talets senare hÀlft vilket har lett till ett nu mÄngkulturellt svenskt samhÀlle. Detta har gjort att allt fler barn idag har mer Àn ett sprÄk. Skolan Àr en plattform dÀr alla dessa barn möts för att lÀra och utvecklas tillsammans med andra barn, frÄn andra kulturer och med andra modersmÄl . Dessa barn har alla med sig olika erfarenheter in i skolan och nÀr de möts sker ett lÀrande. DÄ flersprÄkiga barn möter den svenska skolan och dess undervisning möter de den utifrÄn det svenska sprÄket.

Uppsatsen har inriktats pÄ att undersöka vad styrdokumenten, forskare och utredningar belyser nÀr det gÀller vilka förutsÀttningar och hinder det finns mellan förskollÀrare och lÀrare i grundskolan. Andra inriktningar som belysts Àr hur dessa pedagoger ska samverka, varför och för vem de ska samverka.Syftet med uppsatsen var att studera om pedagogerna kan komma nÀrmare varandra i sin samverkan och om styrdokumentens texter om samverkan mellan dem Àr ouppnÄbara. Studien visar att förskollÀrarna och grundskollÀrarna i grundskolan har svÄrt att nÀrma sig i sin samverkan med varandra. För att samverkan mellan dessa pedagoger till fullo ska komma att uppnÄs mÄste de förutsÀttningar, som uppsatsen tar upp, finnas och hindren mÄste övervinnas.Studien visar Àven att bÄde pedagogerna och barnen drar fördel av samarbetet. Pedagogerna för att de utvecklas professionellt och barnen för att de har tillgÄng till alla vuxna och att de fÄr en mjukare övergÄng frÄn förskolan till grundskolan.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur nÄgra pedagoger, som arbetar med barn i autismspekrat, uppfattade hur barnen/ eleverna utvecklades fysiskt, kunskapsmÀssigt och socialt genom relationen till hÀstar och ridning. Fyra pedagoger har intervjuats, en observation som fullstÀndig observatör har genomförts och innehÄllet i tvÄ hÀstböcker har studerats. Dessa hÀstböcker Àr en individuell dokumentation för varje elev och ridtillfÀlle som görs i en speciell bok i ord och bild av medföljande pedagog. De intervjuade pedagogerna uppfattade att deras elever med autism utvecklas positivt genom att vistas i stallet och genom att rida. Mest framtrÀdande Àr att de utvecklas fysiskt men ocksÄ att de utvecklar initiativ och kommunikationsförmÄga. Vidare visar studien att genom att vara i stallet med dess rutiner som skapar en struktur för barnen med autism sÄ mÄr de vÀl och blir harmoniska.