Den hÀr genusvetenskapliga uppsatsen Àr en undersökning av hur tvÄ HBTQ-organisationer iIsrael/Palestina konstruerar sig sjÀlva och sina motstÄndsstrategier, utifrÄn förestÀllningar omhomosexualitet, etnicitet och nationalitet, men ocksÄ utifrÄn hur organisationerna förhÄller sig tilloch anvÀnder sig av ett förestÀllt ?VÀst?. UtgÄngspunkten för min undersökning Àr de respektiveorganisationernas engelsksprÄkiga hemsidor. Med idéanalys som metod nÀrmar jag mig mittmaterial utifrÄn nÄgra av de teoretiska diskussioner som förts inom den vÀsterlÀndska akademinkring homosexualitet i Mellanöstern. I resultatet diskuterar jag betydelsen av ett förestÀllt ?VÀst?för de respektive organisationernas sÀtt att skriva fram sina mÄl och verksamheter.

En av huvuddelarna i manöverkrigföringen, som Försvarsmakten nyttjar, Àr indirekt och direkt metod. Men dÄ Sverige inte har varit i krig pÄ vÀldigt lÀnge sÄ beslöt jag att skriva denna uppsats i syfte att skapa ett underlag för en ökad förstÄelse för nyttjandet av indirekt och direkt metod vid manöverkrigföring. För att göra detta sÄ försökte jag svara pÄ följande frÄga:Hur ser fördelningen mellan indirekt och direkt metod ut vid flyginsatser i krig under 1990-talet?För att fÄ ett svar pÄ frÄgan sÄ gjorde jag en fallstudie pÄ Operation Desert Storm dÀr jag först analyserade vilken metod de allierade styrkorna anvÀnde mot de olika anfallsmÄlen. Efter detta gjorde jag en undersökning i hur mÄnga anfall och uppdrag som genomfördes mot varje mÄl.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur lÀrare i gymnasieskolan arbetar med fiktioner av olika slag och om arbetssÀtten skiljer sig Ät beroende pÄ om undervisningen sker i ett yrkesförberedande program eller ett högskoleförberedande program. Fyra verksamma lÀrare intervjuades utifrÄn en halvstrukturerad intervjuguide. Resultatet visar att lÀrarna har frÄngÄtt de gamla traditionella arbetssÀtten dÀr man ofta arbetade i kronologisk ordning och dÀr eleverna fick skriva recensioner. Idag lÀggs fokus pÄ att hitta teman, koppla fiktioner till samhÀllets utveckling och elevernas egna liv och erfarenheter samt att analysera fiktioner via gruppdiskussioner alternativt helklassdiskussioner. Filmens roll i skolan har fÄtt högre status och filmens sprÄk har tagit plats i undervisningen.

Att ta tag i problemet anga?ende klimatfo?ra?ndringarna och den fo?rva?ntade globala temperaturho?jningen ga?r inte la?ngre att skjuta upp utan ma?ste a?tga?rdas i dagens la?ge fo?r att jorden slutligen ska na? ett ha?llbart klimat. Genom att visa omva?rlden att det ga?r att ha en fungerande storstad med kraftiga reduceringar i biltrafik och ett stort utbud av kollektivtrafik kan Stockholm visa framfo?tterna och vara en inspiration till o?vriga sta?der. Klimatfo?ra?ndringarna a?r ett globalt problem och det kra?vs da?rfo?r ett agerande pa? global niva?.

Den 31 mars 2006 genomfördes en av de största rÀttsliga reformerna pÄ flera decennier. I samband med att en ny utlÀnningslag trÀdde i kraft infördes en ny instans- och processordning i utlÀnnings- och medborgarskapsÀrenden. Den nya ordningen innebÀr att överprövning av Migrationsverkets beslut kan ske till migrationsdomstolar. En av de viktigare delarna i den nya ordningen var att inslaget av muntlig förhandling skulle bli större Àn vad som hade gÀllt tidigare. I utlÀnningslagen föreskrivs att muntlig förhandling ska hÄllas om en utlÀnning som för talan i mÄlet begÀr det och förhandlingen inte Àr obehövlig.

Studien söker hur pedagoger upplever att datorn med dess mjukvara och kommunikativa möjliheter fĂ€rgar den pedagogiska situationen, vilken kan bestĂ„ i datorĂ€mnet sjĂ€lvt eller i samarbetande undervisning med andra Ă€mnen. ÄmnesomrĂ„det Ă€r en överblick pĂ„ hur IKT (informations och kommunikationsteknik) utvecklas inom gymnasieskolan. Vad har datorĂ€mnen (datorkunskap, programhantering, datorkommunikation, operativsystem, persondatorer, programmering a, Webbdesign.) och kĂ€rnĂ€mnen (Svenska, engelska, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhĂ€llskunskap, estetisk verksamhet och idrott och hĂ€lsa) för inflytande pĂ„ varandra, och vad kĂ€rnĂ€mnes- respektive datorĂ€mneslĂ€rare anser om IKT och skolutveckling. Undersökningen belyser Ă€ven utvecklingstrender utifrĂ„n gymnasieskolans styrdokument och utvecklingsdokument. Undersökningens omfattning Ă€r en kvalitativ studie bestĂ„ende av intervjusammanstĂ€llning och litteraturstudie.

I den hÀr undersökningen ville jag fÄ reda pÄ hur det gÄr till att undervisa, handleda och att studera Àmnet bild via internet och datorn, i vad som kallas distansutbildning. Mina undersökningsomrÄden var en distansgrundskola i Sverige samt en skola utomlands dÀr de bedriver distansutbildning genom att fÄ utbildningsmaterial frÄn distansgrundskolan i Sverige.Jag intervjuade en distanslÀrare i bild pÄ distansgrundskolan i Sverige, samt mailintervjuade en handledare och tvÄ distanselever som befinner sig utomlands. Eleverna studerar pÄ en skola utomlands dÀr de fÄr distansutbildning frÄn Sverige. De studerar Àmnet bild genom att fÄ bild-uppgifter via internet av bildlÀraren i Sverige. En handledare finns till hjÀlp för distanseleverna pÄ skolan utomlands för att de ska klara av distansstudierna.Den hÀr undersökningen gjordes utifrÄn mitt eget intresse för distansstudier.

ITses som en naturlig och betydelsefull del i samhÀllet. För att kunna mötasamhÀllet krÀvs idag att skolan följer med i IT-utvecklingen. Skolan mÄsteimplementera och utveckla anvÀndande av IT vilket stÀller krav pÄ tekniken, skolan och lÀrarna som handskas med tekniken. Syftet med studien var att nÄförstÄelse om hur lÀrare upplever att anvÀnda IT i skolan, med en hermeneutiskansats. För att kunna nÄ förstÄelse om det samlades det empiriska materialet invia intervjuer med fyra lÀrare som arbetar pÄ en kommunal grundskola som hartillgÄng till IT-artefakter och dÀr lÀrarna efter sin förmÄga i kompetens ochtillgÄng till teknik anvÀnder IT i sin undervisning.

Ett vattentanksystem och tillhörande styrelektronik utvecklades pÄ Rubico AB i LuleÄ under sommaren 2011. Detta andra ordningens reglersystem bestÄr kortfattat av tvÄ vattentankar med individuella nivÄgivare, en pump och en störflödeskran. I dagslÀget anvÀnds utrustningen vid laborationer pÄ LuleÄ tekniska universitet i en grundkurs i reglerteknik. AvlÀsning av nivÄgivare och styrning av pump i det existerande systemet sker analogt via ett externt DAC-kort kopplat mellan reglersystem och persondator. Regleringen sker pÄ datorn med hjÀlp av mjukvaran RegSim.

Syftet med studien var att undersöka vilken uppfattning nÄgra yrkesverksamma förskollÀrare hade om hur de sjÀlva arbetade mot förskolans lÀroplans strÀvansmÄl rörande barns begynnande lÀsande och skrivande. Studien har ocksÄ gjorts med anledning av den politiska satsningen pÄ att kompetensutveckla förskollÀrare med förskolelyftets kurs Barns litteracitet och matematiska gestaltande. Sex förskollÀrare i södra Norrland har intervjuats om deras interaktion med förskolebarnen. Av dem har tre lÀst kursen och tre har inte lÀst kursen. Detta gjordes för att se om det gÄr att avlÀsa nÄgon skillnad mellan grupperna i förestÀllningen om förskollÀrarens roll i barns intresse för skriftsprÄket.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka metoder tre gymnasielÀrare anvÀnder sig av för att frÀmja en god litterÀr lÀsförstÄelse och jÀmföra detta med metoderna loggbok, lÀslogg och litteratursamtal som forskning bland annat föresprÄkar. Vidare Àr syftet att undersöka hur fyra gymnasielever uppfattar sin litteraturundervisning och litterÀra lÀsförstÄelseutveckling. Metoderna som har anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer med tre gymnasielÀrare och fyra gymnasieelever samt en enkÀtundersökning med 51 elever.De huvudsakliga resultaten visar att tidsbristen i undervisningen Àr ett stort problem för lÀrare som vill ha mer tid till att föra litteratursamtal med sina elever och variera sina metoder mer. Eleverna vill ocksÄ samtala mer om sin lÀsning med lÀraren nÀrvarande i samtalet. Enskilda skriftliga inlÀmningar Àr vanliga metoder men att skriva lÀsloggar och loggböcker Àr ovanligt och detta till stor del pÄ grund av tidsbrist och att loggar Àr en svÄrmotiverad metod för eleverna..

Detta arbete har som syfte att undersöka hur en pedagog kan anvÀnda sig av musik och rörelse i lÀs och skrivundervisningen. I förskolans vÀrld Àr musik och rörelse vanligt förekommande i sprÄkutvecklande syfte, men nÀr barnen börjar skolan försvinner mycket av musiken i undervisningen och det sprÄkutvecklande arbetet gÄr mycket ut pÄ att lÀra sig lÀsa och skriva. Oftast genomförs detta arbete med ren trÀning i lÀsning respektive skrivning. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer. Jag valde att intervjua fyra pedagoger, en rytmikpedagog, en arbetade efter Steiners Eurytmi som Àr en del av Waldorfpedagogiken, en Montessoripedagog och en som arbetade pÄ en vanlig kommunal skola utan sÀrskild pedagogisk profil.

Den hÀr uppsatsen Àr en undersökning av Svenska Dagbladets musikbevakning under 30 Är, frÄn 1980 till 2010. I en inledande kvantitativ delstudie undersöktes Svenska Dagbladets innehÄll tvÄ veckor vart tionde Är för att fÄ svar pÄ frÄgor som hur mycket det skrivits om olika musikstilar genom Ären och hur bevakningen utvecklats och förÀndrats. Erfarenheter frÄn den kvantitativa delstudien lÄg sedan till grund för en uppföljande kvalitativ delstudie dÀr musikjournalister med lÄng erfarenhet av att arbeta pÄ tidningen intervjuades. Det samlade resultatet visar att musikbevakningen i Svenska Dagbladet förÀndrats frÄn att tidigare frÀmst ha fokuserat pÄ den klassiska musiken, till att i allt större utstrÀckning handla om modern populÀrmusik. Detta kan förklaras av ett sÀmre ekonomiskt lÀge för Svenska Dagbladet, en pÄgÄende trend i tidningsvÀrlden att skriva alltmer om populÀrkultur, en generationsvÀxling bland skribenterna och ett uppluckrande av tidningens tidigare kulturella identitet..

Syftet med den hÀr uppsatsen var att jÀmföra hur gymnasieelever kan tÀnka kring ondska i förhÄllande till nÄgra vÀlkÀnda filosofernas sÀtt att tÀnka kring ondska. För att kunna ta reda pÄ detta sÄ gjorde vi en undersökningen pÄ tvÄ gymnasieskolor, i tvÄ olika klasser i Ärskurs 3. Metoden som anvÀnds var en kvalitativ undersökningsmetod, dÀr eleverna fick skriva smÄ uppsatser utifrÄn ett frÄgeformulÀr med öppna frÄgor. Resultaten nÄddes genom analyser av dessa uppsatser, och som analysverktyg anvÀndes olika filosofiska tÀnkares syn pÄ ondska. Resultaten visade att flertalet av eleverna inte hade varit med om nÄgot som de skulle vilja kalla för ondska.

Mellan 1935 och 1975 tvÄngssteriliserades cirka 63 000 svenskar av den svenska staten enligt gÀllande lagstiftning. Denna period i svensk historia kom Äter att uppmÀrksammas bÄde i Sverige och internationellt i augusti 1997 efter att Maciej Zaremba, kulturjournalist pÄ Dagens Nyheter, publicerat flera artiklar om tvÄngssteriliseringarna. Detta resulterade i att staten ocksÄ tillsatte en utredning i frÄgan vilket Àven gav steriliseringsoffren rÀtt till ekonomisk ersÀttning. Flertalet skrifter har publicerats i detta Àmne, de flesta utgivna pÄ 1990-talet. Men hur har dessa skrifter framstÀllts? Tar författaren stÀllning i steriliseringsfrÄgan? I denna uppsats analyseras tre författares framstÀllningar av tvÄngssteriliseringarna, vilka alla Àr utgivna under debatten som startade 1997.