Syftet med min praktikresa till en skola pÄ Nya Zeeland var att observera deras undervisningssystem för lÀs- och skrivinlÀrning och dÄ framför allt specialmodellen Reading Recovery. UtifrÄn delar av deras metod skulle jag utforma ett förslag pÄ arbetsmodell, som kunde anvÀndas i den svenska skolan för att hjÀlpa lÀssvaga elever. Praktiktiden delades mellan klasserna 1-3 bestÄende av elever mellan 5 och 7 Är samt med dagliga lektioner i Reading Recovery. Jag gjorde intervjuer med bÄde elever, lÀrare och förÀldrar med erfarenhet av Reading Recovery. Under mina observationer har jag funnit att den nya zeelÀndska skolan har en vÀl utvecklad och fungerande metod för lÀs och skrivinlÀrning och utifrÄn detta har jag utarbetat ett förslag pÄ metoder som jag funnit anvÀndbara.

Den hÀr uppsatsen handlar om elever i skolÄr 8 och 9, samt elever pÄ gymnasiet. Fokus Àr pÄ deras lÀrande, deras tankar och sprÄk i uppgiften litteraturlÀsning och recensionsskrivande. I skolan arbetar elever ofta med att lÀsa litteratur samt skriva recensioner, dÀrför Àr det intressant att utröna vilken lÀrandepotentialen kan vara i denna uppgift. Till vÄr hjÀlp har vi tagit en kvalitativ textanalys i ljuset av den fenomenografiska ansatsen för att kunna se den variation av uppfattningar som finns. I studien har vi analyserat 38 bokrecensioner av elever i skolÄr 8 och 9 samt gymnasiet.

AnvÀndning av Informations- och kommunikationsteknik (IKT) Àr idag ett naturligt inslag i mÄnga mÀnniskors vardag. Samtidigt uppmÀrksammas risken med digitala klyftor av flera samhÀllsinstanser. I detta sammanhang nÀmns Àldre som en av de grupper som riskerar att hamna efter, vilket i förlÀngningen kan leda till ett utanförskap frÄn den demokratiska processen pÄ grund av bristande tillgÄng till eller kunskap om datorer och Internet. Studiens syfte Àr att belysa Àldres upplevelser och erfarenheter av datorer och IT och sin delaktighet i IT-samhÀllet idag. Studien Àr inspirerad av etnografisk metod och har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv dÀr Älder kan förstÄs som en skapad social kategori.

Denna studie fokuserar pÄ konflikthantering och dess egenskaper. Jag har fördjupat mig i praktiska och teoretiska kunskaper i konflikthantering med eleverna. I denna studie kommer jag att intervjua fyra pedagoger, tvÄ erfarna lÀrare och tvÄ nyexaminerade pedagoger. Jag kommer ocksÄ att förklara vilka kÀnslor har för roll i konfliktlösning. Varför jag har valt att skriva om konflikten Àr pÄ grund av min osÀkerhet nÀr det gÀller att lösa konflikter med elever sÄ jag har valt att intervjua tvÄ erfarna pedagoger.

Syftet med uppsatsen Àr att ge en översikt över hur textilslöjdslÀrare bemöter det faktum att sÄ mÄnga elever behöver hjÀlp samtidigt under lektionerna. Jag har studerat frÄgan utifrÄn tre aspekter, nÀmligen  hur turordningen bildas, hur lÀrarna ger instruktioner och slutligen hur lÀrarens och elevens sociala samspel ser ut. För att samla mitt material har jag anvÀnt bÄde intervjuer och observationer. PÄ sÄ sÀtt fick jag bÄde en egen bild av hur lÀrarna gjorde samtidigt som jag fick höra deras tankar bakom deras val av handlingar. Att den undersökta frÄgan Àr ett problem i slöjdsalen bekrÀftas av samtliga lÀrare i studien. I mitt resultat kommer jag fram till att det finns variationer i lÀrarnas tillvÀgagÄngssÀtt pÄ alla de infallsvinklar jag valt att belysa i studien. Om man ser till turtagningen, kunde jag urskilja fyra olika mönster för hur den bildades.

Syftet med det hÀr arbetet var att gestalta fem olika kÀnslor inom genren symphonic metal. DÀrigenom ville jag avgöra vilka verktyg jag kunde ha nytta av i framtiden för att gestalta kÀnslor musikaliskt och vilka skillnader som finns mellan att gestalta olika kÀnslor. För att göra detta anvÀnde jag mig av referenslyssning av tio lÄtar plus nÄgra orkestrala stycken per kÀnsla. Resultatet av lyssningen, tillsammans med olika lÄtskrivningstekniker, litteratur, Kirnbergers intervallkaraktÀristik och Matthesons tonartskaraktÀristik, anvÀndes till att skriva och arrangera mina fem lÄtar. Resultatet blev att jag hade lyckats skildra kÀnslorna bra med den metod jag hade anvÀnt, men att intervallkaraktÀristiken och tonartskaraktÀristiken var onödiga; det skulle rÀcka med mina kunskaper som jag hade förvÀrvat under utbildningen, referenslyssning och min kÀnsla som lÄtskrivare. Jag kunde inte heller urskilja nÄgra skillnader mellan att gestalta de olika kÀnslorna; metoden var universellt tillÀmplig..

Syftet med detta arbete Àr att utifrÄn skrivtest och enkÀter undersöka elevernas skrivförmÄga, nÀmligen hur arabisktalande elever klarar att anvÀnda standardarabiska vid skrivning med hÀnsyn till fonologisk medvetenhet och vokalisering.De viktigaste resultaten av vÄrt arbete Àr att vi fann stora brister hos eleverna gÀllande skrivning pÄ standardarabiska (MSA). Fonologiska stavningsfel var mer vanliga Àn andra stavningsfel bland eleverna. Resultaten har ocksÄ visat att majoriteten av de testade eleverna inte kan differentiera nÀr de skriver enkla satsdelar, sÄsom subjekt och direkt objekt. De i undersökningen deltagande modersmÄlslÀrarna hÄller med om betydelsen av anvÀndandet av MSA som bas i modersmÄlsundervisningen för utveckling av skriftsprÄket hos eleverna. Genom testen och enkÀterna fick vi fram intressanta resultat om skrivundervisningen i modersmÄlundervisningen i arabiska och vi fick fler tankar om hur man kan utveckla undervisningen..

Syftet med detta examensarbete Àr att ta fram en prototyp för en IT-baserad mobilapplikation för reseledare pÄ resebolaget Rollin?Snow AB. Prototypen har tagits fram med hjÀlp av en anvÀndarstudie som följts upp med en utvÀrdering.En anvÀndarstudie görs för att systemet ska vara anvÀndarvÀnligt för anvÀndaren sÄ att denne kan pÄ ett effektivt och tillfredstÀllande sÀtt utföra specifika uppgifter. VÄr anvÀndarstudie bestod av intervjuer med reseledare frÄn Rollin?Snow.

I denna rapport undersöks om röstskÄdespel i interaktiva medier kan bidra till att karaktÀrer upplevs mer verklighetstrogna samt hur repliker kan skrivas för att bidra till detta. Undersökningen Àr baserad pÄ forskning inom psykologi och lingvistik. Genom att anvÀnda ett ?Choose-your-own-adventure?-scenario i fyra varianter samt tvÄ protokoll undersöks hur testpersonerna uppfattar deras karaktÀr och vilken skillnad röstskÄdespel gjorde pÄ denna uppfattning. Testpersonerna beskriver Àven hur de upplever röstskÄdespel i dagens spel samt vilken pÄverkan röstskÄdespelarna har pÄ deras upplevelse och lockelse till spel.

Alla elever borde fÄ möta en positiv matematikundervisning, en undervisning som bÄde Àr lÀrorik och rolig pÄ samma gÄng. Under min tid i grundskolans tidigare Är (Ärskurs 1-3) upplevde jag matematiken som ett vÀldigt roligt Àmne, men nÄgonting hÀnde, i Ärskurs fyra försvann den glÀdje jag förknippat med matematik och jag fann Àmnet mer och mer trist. De allra flesta svaren fick jag utifrÄn att titta i facit, och lÀraren verkade aldrig se att mitt intresse för matematiken försvann. Genom detta examensarbete ville jag se om det gick att förbÀttra matematikundervisningen genom att Àndra innehÄllet till mer lekfull matematik, eftersom jag aldrig varit i kontakt med det under min tid i grundskolan. I detta examensarbete redogör jag för nÄgra olika matematiklekar som lÀraren kan ta in i sin undervisning för att underlÀtta lÀrandet för eleverna.

I denna rapport undersöks om röstskÄdespel i interaktiva medier kan bidra till att karaktÀrer upplevs mer verklighetstrogna samt hur repliker kan skrivas för att bidra till detta. Undersökningen Àr baserad pÄ forskning inom psykologi och lingvistik. Genom att anvÀnda ett ?Choose-your-own-adventure?-scenario i fyra varianter samt tvÄ protokoll undersöks hur testpersonerna uppfattar deras karaktÀr och vilken skillnad röstskÄdespel gjorde pÄ denna uppfattning. Testpersonerna beskriver Àven hur de upplever röstskÄdespel i dagens spel samt vilken pÄverkan röstskÄdespelarna har pÄ deras upplevelse och lockelse till spel.

BAKGRUND: SprÄket Àr under stÀndig förÀndring. Enligt aktuell debatt anser mÄnga attpÄgÄende sprÄkförÀndringar Àr nÄgot negativt för det svenska sprÄket. Forskning som gjorts avbland annat HÄrd af Segerstad (2002) visar att IT- revolutionen Àr pÄ vÀg att skapa en storförÀndring i vÄrt förhÄllande till sprÄket. Hon menar att skriftsprÄket och talsprÄket nÀrmar sigvarandra mer och mer i vissa situationer men att det inte Àr nÄgot att motarbeta. FörÀndringarmenar hon Àr nÄgot att vÀlkomna.

Syfte och frÄgestÀllningar: VÄrt syfte Àr att belysa hur nÀttidningarnas makt konkret kommer till uttryck i beskrivningen av romer. Syftet nÄs genom följande forskningsfrÄgor: Hur konstrueras bilden av romer i inrikesnyheter i Aftonbladets och Dagens Nyheters nÀttidning? Hur förhÄller sig nyhetstexterna till romernas utsatta situation? Vilka diskrimineringsmekanismer och maktstrukturer kan identifieras i sÀttet att skriva om romer? Metod och material: Undersökningen bygger pÄ sex inrikesartiklar publicerade i Dagens Nyheters och Aftonbladets nÀttidning under 2014. Dessa artiklar har analyserats med hjÀlp av Teun A. van Dijks kritiska diskursanalysmodell, men Àven Kristina Boréus typologi kring diskursiv diskriminering anvÀnds som ett komplement. Huvudresultat: Studien visar att nÀttidningarna framstÀller romer i negativa sammanhang och konfliktartade situationer dÀr de beskrivs som diskriminerade, oskyldiga offer.

Uppsatsen behandlar systemutvecklingsprocessen med fokusering pÄ utvecklingsarbete och utvÀrdering. Syftet med uppsatsen har varit att genomföra ett systemutvecklingsarbete. För att uppnÄ det har tvÄ förstaversioner av en Java-applikation utvecklats. De tvÄ applikationerna jÀmförs och utvÀrderas sedan för att ge ett svar pÄ vilken som bÀst lÀmpar sig för vidareutveckling.Ett annat syfte med arbetet har varit att utveckla mig sjÀlv och av den anledningen har jag valt att göra tvÄ applikationer pÄ olika sÀtt. DÄ applikationerna hanterar sökning av böcker skrivna av Astrid Lindgren har ett delsyfte inneburit att sprida information om författarens böcker och göra det enklare att fÄ information om dem.Uppsatsen kan anvÀndas som ett praktiskt exempel pÄ hur ett systemutvecklingsarbete kan gÄ till.

Syftet med detta arbete Àr frÀmst att undersöka vilken uppfattning och erfarenheter olika pedagoger inom förskolan har av individuella utvecklingsplaner samt pÄ vilket sÀtt och varför pedagogerna anvÀnder IUP.UtifrÄn vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av litteraturstudier, intervjuer samt genomfört en enkÀtundersökning. Vi har Àven samlat in IUP underlag av pedagogerna vid intervjutillfÀllet.Svaren pÄ intervjuerna och enkÀtundersökningen visar att pedagogerna har börjat skriva IUP av tvÄ olika anledningar, dels utifrÄn eget initiativ och dels utifrÄn beslut som initierats av kommunen. Genom intervjuerna, enkÀterna och IUP underlagen framkom det att pedagogerna anvÀnder IUP som ett sÀtt att lyfta fram och se det enskilda barnet, dess starka sidor och behov. IUP anvÀnds Àven som ett sÀtt för pedagogerna att utveckla sitt pedagogiska arbete och verksamheten. Studien visar ocksÄ att förÀldrarnas delaktighet i det egna barnets utveckling har ökat..