Cykeln har pÄ senare Är fÄtt en allt större roll inom transportpolitiska sammanhang. Det finns ett intresse att öka anvÀndningen av cykel, framförallt av miljö- och hÀlsoskÀl. DÀrmed finns det ocksÄ ett intresse för att kartlÀgga cykelvÀgar pÄ samma sÀtt bilvÀgar Àr kartlagda. Om Sveriges cykelvÀgar fanns samlade i en databas skulle utveckling och underhÄll förenklas. Det skulle Àven vara möjligt att ta fram informationstjÀnster som t.ex.

AnvÀndning av Informations- och kommunikationsteknik (IKT) Àr idag ett naturligt inslag i mÄnga mÀnniskors vardag. Samtidigt uppmÀrksammas risken med digitala klyftor av flera samhÀllsinstanser. I detta sammanhang nÀmns Àldre som en av de grupper som riskerar att hamna efter, vilket i förlÀngningen kan leda till ett utanförskap frÄn den demokratiska processen pÄ grund av bristande tillgÄng till eller kunskap om datorer och Internet. Studiens syfte Àr att belysa Àldres upplevelser och erfarenheter av datorer och IT och sin delaktighet i IT-samhÀllet idag. Studien Àr inspirerad av etnografisk metod och har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv dÀr Älder kan förstÄs som en skapad social kategori.

Vid borrning av hÄl i berg för sprÀngning kan sprickor i berget och bergets övriga kvalitetsskillnader göra att det verkliga hÄlet avviker frÄn det teoretiska. Enligt Arbetsmiljöverkets Författningssamling frÄn 2003 sÄ mÄste de tvÄ första hÄlraderna vid bergkanten ovan jord, dÀr pallhöjden överstiger tio meter mÀtas in och dokumenteras. Detta för att kunna avgöra att försÀttningen Àr tillrÀcklig och dÀrmed fÄ en god sÀkerhet vid sprÀngning.Skanska införskaffade i början av 2005 utrustning för att sjÀlva kunna mÀta in borrhÄl. Fram till dess har Skanska köpt in denna tjÀnst. Rapporten syftar till att utvÀrdera den utrustning som anvÀnds vid inmÀtning.

Titel: LÀsarnyheten ? i mediernas kontroll: En studie om hur lÀsarnyheten kan bidra till interaktiviteten pÄ nÀttidningarFörfattare: Moa VennergrundUppdragsgivare: DagspresskollegietKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: VÄrterminen 2010Handledare: Jonas OhlssonSidantal: 60 inklusive bilagorSyfte: PÄ vilket sÀtt bidrar lÀsarnyheten till interaktivitet pÄ svenska nÀttidningar?Metod: Kvantitativ innehÄllsanalysMaterial: Svenska nÀttidningar 2010Huvudresultat: Mina resultat visar att lÀsarnyhetsfunktionen skapar liten interaktion pÄ nÀttidningar. LÀsarnas deltagande i att lÀsa och skriva försvÄras genom att lÀsarnyhetsfunktionen Àr svÄr att hitta. För att delta med sin nyhet stÀlls krav pÄ lÀsaren och pÄ sÄ sÀtt kontrollerar nÀttidningarna lÀsaren i sin interaktion. FÄ nÀttidningar som har lÀsarnyhetsfunktionen har kommentarfunktioner kopplade till lÀsarnyheten vilket gör att tvÄvÀgskommunikation försvÄras.

Uppsatsen undersöker hur elevernas medievanor pÄ fritiden avspeglas i deras skrivna texter i skolan. Studien Àr gjord i en Ärskurs 4 i en sydsvensk stad. Vid ett lektionstillfÀlle fick eleverna i uppgift att skriva en egen text utifrÄn rubriken ?Min önskedag?. Texterna har dÀrefter analyserats med hjÀlp av textanalytiska metoder, med fokus pÄ tema, attityd och vÀrderingar.

Vi har valt att skriva om tematiskt arbete i förskolan. Tematiskt arbete innebÀr att pedagogen integrerar flera olika Àmnen under ett och samma tema. Grundidén Àr att barnen fÄr möjlighet att utvecklas och lÀra sig om temat pÄ olika sÀtt, bÄde teoretiskt och praktiskt. VÄrt syfte med denna undersökning Àr att belysa tematiskt organiserad verksamhet i förskolan. För att nÄ fram till detta undersökte vi hur en pedagog resonerar kring det tematiska arbetssÀttet samt hur det ter sig i den pedagogiska verksamheten.

Vi har i vÄr studie valt att undersöka hur tvÄ skolor med helt olika förutsÀttningar arbetar med att förebygga vÄldsproblematiken. Den ena skolan ligger i en miljonprogramomrÄde med hög arbetslöshet och utanförskap, men dÀr det ocksÄ finns mÀnniskor som arbetar med stort engagemang för att möjliggöra en positiv utveckling för skolan och dess elever. Den andra skolan Àr en landsortsskola, som har sin egen problematik avseende vÄld och krÀnkningar som ofta förekommer i den tysta digitala vÀrlden och som allt mer blivit elevernas sÀtt att umgÄs pÄ. Skilda former av vÄld Àr ett problem i bÄda skolorna. Det fysiska vÄldet uppstÄr ibland nÀr knuffar och fysisk kontakt trappas upp och urartar.

I va?rt dagliga arbete har vi sett hur barn la?r sig la?sa och skriva med hja?lp av surfplattan. Studiens syfte a?r att underso?ka hur fo?rskolebarns la?s- och skrivinla?rning sker med hja?lp av digitala pedagogiska verktyg, sett utifra?n behavioristiskt, konstruktivistiskt och sociokulturellt la?randeperspektiv. Som metod har vi anva?nt oss av observationer pa? fo?rskolebarn som filmades.

Den hÀr studien utfördes pÄ uppdrag av Cambio Healthcare Systems som utvecklar IT-system till sjukvÄrden. Uppdraget gick ut pÄ att ta reda pÄ vilka behov, med avseende pÄ informationshantering, ett IT-stöd för sjukvÄrdspersonal som gör hembesök mÄste tillgodose. Den specifika grupp som har studerats för detta ÀndamÄl Àr sjukgymnaster och arbetsterapeuter som arbetar tillsammans i hemrehabteam. Den teoretiska ansats som valdes för studien Àr distribuerad kognition. Denna ansats studerar individernas och artefakternas koordination och interaktion med varandra, samt hur information omvandlas och överförs i det kognitiva systemsom individerna och artefakterna utgör.

Informationskoncept om kommunikation och tjÀnster för Stockholm Stadsom skall kunna tas i bruk Är 2010, Äret dÄ Stockholm har som mÄl att varavÀrldens tillgÀngligaste stad. Konceptet bestÄr av "huvudstationer" vid vilkaman kan genom att peka pÄ en dataskÀrm fÄr information om hur man tarsig frÄn en plats till en annan. Stationerna Àr placerade pÄ frekvent besöktaplatser i staden, sÄ som tunnelbanestationer, torg, gallerior, parker mm. PÄplatser dÀr det inte rör sig folk i samma utstrÀckning finns det #mellanstationer#med karta och info om nÀrliggande kommunikationer. För att hittatill respektive #huvudstation# finns Àven markeringar i marken i form av enpil av metall och glas ur vilken det strÄlar ljus.

InformationsmÀngden har i och med Internets utveckling accelererat, vilket pÄverkar klimatet pÄ mÄnga arbetsplatser. Det fenomen som uppstÄr nÀr en individ fÄr svÄrigheter att hantera informationen brukar kallas ?information overload?. SÀrskilt i informationsintensiva miljöer finns en risk att informationsmÀngden kan orsaka information overload. Huvudsyftet med studien var att öka kunskapen om hur informationsmÀngden upplevs, hur den hanteras och hur den pÄverkar arbetsprestationen för individer pÄ ett informationsintensivt företag.

Syftet med det hÀr arbetet var att gestalta fem olika kÀnslor inom genren symphonic metal. DÀrigenom ville jag avgöra vilka verktyg jag kunde ha nytta av i framtiden för att gestalta kÀnslor musikaliskt och vilka skillnader som finns mellan att gestalta olika kÀnslor. För att göra detta anvÀnde jag mig av referenslyssning av tio lÄtar plus nÄgra orkestrala stycken per kÀnsla. Resultatet av lyssningen, tillsammans med olika lÄtskrivningstekniker, litteratur, Kirnbergers intervallkaraktÀristik och Matthesons tonartskaraktÀristik, anvÀndes till att skriva och arrangera mina fem lÄtar. Resultatet blev att jag hade lyckats skildra kÀnslorna bra med den metod jag hade anvÀnt, men att intervallkaraktÀristiken och tonartskaraktÀristiken var onödiga; det skulle rÀcka med mina kunskaper som jag hade förvÀrvat under utbildningen, referenslyssning och min kÀnsla som lÄtskrivare. Jag kunde inte heller urskilja nÄgra skillnader mellan att gestalta de olika kÀnslorna; metoden var universellt tillÀmplig..

En rad studier som har undersökt syntaktisk priming som fenomen och metod har genomförts framför allt med L1- och L2-engelska. Kan man se effekter av syntaktisk priming inom L2, Àven nÀr L2 Àr svenska? Finns det nÄgon skillnad mellan effekterna av priming i en grupp deltagare med svenska som L2, jÀmfört med effekterna i en grupp deltagare med svenska som L1? Kan man finna samband mellan olika bakgrundsfaktorer som vistelsetid, omfattning av sprÄkanvÀndning respektive sprÄkbehÀrskning och effekter av priming i en grupp svenska som L2-talare? För att finna svar pÄ dessa frÄgor genomfördes ett experiment med syntaktisk priming. Ett fyrtiotal gymnasieelever uppmanades skriva meningar till bilder, sedan de primats med morfologiska passiver. Resultaten av experimentet visar pÄ tydliga primingeffekter i linje med tidigare studier: Det finns primingeffekter bÄde inom L1- och L2-svenska, detta trots att den undersökta grammatiska konstruktionen Àr av annat slag Àn de som legat till grund för tidigare forskning..

Att fÄ text tillgÀnglig Àr en omstÀndighet som pÄverkar lÀrmiljön. Syftet med studien Àr att undersöka hur elever med grav synnedsÀttning fÄr tillgÄng till text i anpassade lÀromedel, hur lÀromedlen anvÀnds och fungerar i skolmiljön.I studien genomfördes sex kvalitativa forskningsintervjuer av lÀrare och resurslÀrare till elever med grav synnedsÀttning frÄn Är sex till Är tvÄ pÄ gymnasiet. DÀrefter bearbetades och analyserades intervjuerna. Studien visar att anpassningar som anvÀnds Àr med stor majoritet i textviewformat och att de flesta lÀser dem via punktskriftsskÀrmen alternativt pÄ datorskÀrmen. Stöd av talsyntesen tar nÄgra av eleverna hjÀlp av, företrÀdesvis de Àldre.Datorn Àr verktyget som gör lÀromedlen tillgÀngliga för eleven.

Mitt examensarbete har gĂ„tt ut pĂ„ att arbeta fram fem texter för Örebro kommun. Syftet med arbetet Ă€r att skriva texter om biogas och miljö för Örebro kommun. Syftet med min rapport Ă€r att undersöka hur man skriver till en bred mĂ„lgrupp med fokus pĂ„ parametrarna begripligt, lĂ€ttlĂ€st och intressant.Min frĂ„gestĂ€llning:Hur bör en kommun utforma begriplig, lĂ€ttlĂ€st och intressant information om biogas och miljö för en bred mĂ„lgrupp?Jag har anvĂ€nt mig av metoderna mĂ„lgruppsanalys, litteraturstudier, komparation, test & utprovning och analys.UtifrĂ„n de tre parametrarna har jag skrivit mina texter och applicerat resultaten av mina utprovningar pĂ„ texterna.Resultatet Ă€r att jag har fĂ„tt fram svar pĂ„ hur mina testpersoner tycker att en begriplig, lĂ€ttlĂ€st och intressant text ska se ut. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt har jag undersökt och kommit fram till hur man skriver begripligt, lĂ€ttlĂ€st och intressant för en bred mĂ„lgrupp.