Syftet med detta examensarbete har varit att skriva om förebyggande metoder mot mobbning, som lÀrare ska kunna anvÀnda sig av i skolorna. Jag har lÀst litteratur i Àmnet och intervjuat fyra lÀrare som arbetar med förebyggande metoder mot mobbning i skolan. Det Àr enkla och bra metoder som verkar fungera vÀldigt bra i skolorna. Det rör sig t ex om faddersystem, rastvakter, litteraturarbete och kompissamtal. Det finns Àven mÄnga modeller som lÀrare kan arbeta efter.

Det hÀr utvecklingsarbetet har som syfte att ta fram sprÄkutvecklande aktiviteter som motiverar och vÀcker elevernas nyfikenhet. Aktiviteterna Àr tÀnkta att tilltala flera sinnen. Jag har planerat fem aktiviteter som pÄ olika sÀtt ska bidra till elevernas sprÄkutveckling. Av dessa har jag genomfört tre och observerat tvÄ. Eleverna har bland annat trÀnat pÄ att tala, lyssna, skriva och fantisera.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska ?versiktsartikeln ?r att unders?ka p?verkan av erytritol i j?mf?relse med sackaros p? ad libitum energiintag (energiintag tills behaglig m?ttnad uppn?s) hos vuxna personer. Metod: S?kningar genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus f?r insamling av data. Datainsamlingen innefattade fyra separata s?kblock. De s?korden som anv?ndes var fria s?kord p? olika formuleringar av erytritol, sockerarter, ad libitum energiintag och randomiserade kontrollerade studier (RCT).

Syftet med undersökningen har varit att undersöka om datoranvÀndningen (frÀmst e-postkommunikation) ger upphov till en ökad individualisering och/eller ett ökat kollaborativt lÀrande. De elevgrupper som har fokuserats har lÀst samma Àmnen inom Handels- och Administrationsprogrammet, d v s Projekt och Företagande och Personaladministration. Undersökning har skett genom fallstudier, genom lÀsning av mottagna och skickade mail, textanalyser (dokument, rapporter, protokoll), nÄgra intervjuer, jÀmförelsegrupper och betygsresultat. Resultaten visar att det kollaborativa lÀrandet varken utvecklas sÀmre eller bÀttre i studiemiljöer dÀr man har bÄde lektionsundervisning och handledning pÄ nÀtet. Konflikter i grupper uppstÄr och blir synliga Àven pÄ nÀtet genom att en del elever blir överaktiva, d v s skriver och skickar mÄnga mail, andra Àr eller blir helt tysta.

Att leva med flera kulturella identiteter kan vara en rikedom för en mÀnniska men kan ocksÄ skapa en inre konflikt nÀr det inte genomsyrar alla delar i dennes liv. Syftet med detta arbete Àr att studera sÀtt att skriva lÄtar och sjunga i mötet mellan min amerikanska musikidentitet och min samisk/svenska kulturtillhörighet. Jag vill undersöka vad som hÀnder om jag i mitt musikskapande försöker anvÀnda mig av mina identiteter, eller rÀttare sagt, hela min identitet pÄ olika sÀtt. Projektet bestÄr av lÄtskrivande som resulterat i sju lÄtar vilka i samarbete med en producent arrangerats, gjorts demoinspelningar pÄ och slutligen spelats live vid en konsert. Under processens gÄng har jag analyserat huruvida och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt det hörs att jag försökt att ta med hela identiteten i lÄtskrivandet och arrangemangen.

Mitt examensarbete har frÀmst bestÄtt av inhÀmtande av kunskap om EU-bidrag. Om möjligheter / förutsÀttningar för att söka bidrag för ett internationellt samarbete, med tvÄ skolor, i tvÄ olika Europeiska lÀnder. Det viktigaste Àr att göra de olika momenten i rÀtt ordning. Till min hjÀlp har jag haft kommunens internationella sekreterare, Karin Wessman, som kan det hÀr pÄ sina fem fingrar. Samtidigt som jag inhÀmtat informationen, har jag jobbat med att vÄr skola ska starta upp ett internationellt samarbete med andra europeiska skolor.

Vi har valt att skriva om lÀrares syn pÄ samtal i klassrummet, och hur samtalet kan anvÀndas som en metod i undervisningen. Vi tar Àven upp varför lÀrarna anvÀnder sig av samtal eller varför de inte gör det. Genom vÄra intervjuer försöker vi tolka vilken kunskapssyn de olika lÀrarna har och varför de vÀljer att bedriva sin undervisning sÄ som de gör. Vi har tagit del av olika teorier kring samtalsmetodik och anvÀnder oss av dem nÀr vi analyserar resultaten vi fÄtt fram genom vÄra intervjuer. Det vi kan se Àr att lÀrarna vi har intervjuat har en varierande syn pÄ samtal vilket pÄverkas av faktorer som tid, gruppsammansÀttningar och kunskapssyn.

Jag valde att skriva om ersÀttare för alm dÄ jag sett almar av olika slag dö bort och försvinna i stÀder, parker och andra platser med ett snabbt förlopp pÄ grund av almsjukan. Under sommaren 2008 nÀr jag arbetade med att inventera alm och almsjuka pÄ Gotland vÀcktes frÄgan om vilket trÀd som skulle kunna ersÀtta almen..

Ungdomars liv prÀglas idag allt mer av datorer dÀr datorn anvÀnds flitigt bÄde hemma och i skolan. VÄr studie belyser gymnasieungdomars vanor kring datoranvÀndning och hur vanorna skiljer sig Ät mellan elevers olika uppsÀttningar av habitus.    Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med en induktiv-deduktiv metod. Varför vi valde den metoden grundar sig i att det inte sedan tidigare existerar nÄgra teorier inom omrÄdet som uppsatsen kan verifiera eller förkasta samt att studiens resultat tolkades utifrÄn Bourdieus teorier om habitus och kapital.    Datamaterialet samlades in genom fjorton stycken semi-strukturerade intervjuer vid tvÄ olika gymnasieprogram som prÀglas av olika mÀngd utbildningskapital. Respondenternas svar bearbetades genom teman som skapades för att finna likheter och skillnader för gymnasieprogrammen samt att hitta kulturella gemensamma sÀrdrag.    Undersökningen ger en varierande bild av de konsekvenser som datoranvÀndningen kan orsaka..

Denna studie söker ta reda pÄ vilka attityder till lÀsning som finns i en Ärskurs 9. En enkÀtundersökning ligger till grund för denna undersökning. Den utfördes i en mellansvensk skola i en klass i Ärskurs 9. Klassen bestod av 13 pojkar och 13 flickor varav alla pojkar svarade. Resultatet visade att det Àr bÄde flickor och pojkar som tycker att lÀsning kan vara trÄkigt och jobbigt.

Umea? universitet ha?ller i nula?get pa? att utveckla ett nytt intrana?t som a?r ta?nkt att anva?ndas av ansta?llda pa? Umea? universitet. Detta intrana?t har ett inloggat och utloggat la?ge. Det utloggade la?get a?r o?ppet fo?r allma?nheten och det inloggade a?r ta?nkt ska vara en personaliserad del da?r den ansta?llde ska kunna anpassa sitt inloggade la?ge efter behov.

Bakgrund: Under hösten 2008 drabbades hela vÀrlden av en finanskris som hade sin grund pÄ den amerikanska bostadsmarknaden. NÄgra Är tidigare hade IASB infört en ny standard för redovisning av rörelseförvÀrv som benÀmns IFRS 3. Denna standard behandlar goodwill som efter införandet numera ska skrivas ner istÀllet för att skrivas av som den gjordes tidigare. Eftersom finanskrisen har varit vÀldigt omfattande Àr det mÄnga företag som har blivit lidande till följd av sÀmre resultat och bristande försÀljning. Vi anser att det Àr intressant att undersöka huruvida företag som Àr under en lÄgkonjunktur vÀljer att redovisa sin goodwill eftersom det pÄverkar ett företags anseende utÄt.

Syftet med examensarbetet Àr att fÄ ökad vetskap om vad elever och lÀrare har för erfarenheter och instÀllningar till informations- och kommunikationsteknik, IKT, i skolan samt hur elever upplever att de lÀr genom IKT. För att uppnÄ syftet har vi utgÄtt frÄn följande problemstÀllningar: Vad har elever och lÀrare för erfarenheter av Smart ? board och dator i skolan? Vad har elever och lÀrare för instÀllning till Smart ? board och dator i skolan? Hur upplever elever att de lÀr genom Smart ? board och dator? Vi har utfört en kvalitativ undersökning pÄ en skola i skolÄr 4. Vi har intervjuat elever och lÀrare samt utfört observationer. I arbetet tas olika teoretikers syn pÄ barns utveckling och lÀrande upp.

Skolan Àr en arbetsplats dÀr lÀrare ska lÀra elever för framtiden med olika hjÀlpmedel. I studien lyfts lÀrares uppfattningar till datoranvÀndning som ett hjÀlpmedel till lÀs- och skrivinlÀrning i skolan. Tolkningen Àr att datoranvÀndningen speglar samhÀllsutvecklingen och avsikten Àr att ta reda pÄ om datorer anvÀnds i ett didaktiskt syfte i undervisningen. Fokus lÀggs pÄ att fÄ kunskap om vilka olika uppfattningar det finns bland lÀrare i Ärskurs 1-3 gÀllande datoranvÀndning som hjÀlpmedel vid lÀs- och skrivinlÀrning. Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ fem intervjuer, vilka Àr genomförda pÄ fyra olika skolor.

Abstrakt Studiens syfte Àr att undersöka vilka faktorer som Àr avgörande för om elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter fÄr hjÀlp i form av datorstöd. Detta speglas mot bakgrund av pedagogernas rektorsomrÄde, undervisningsnivÄ, kön, Älder, egen datoranvÀndning, antal undervisningsÄr, fortbildningsbenÀgenhet och eventuell ITiS-utbildning. Studien bygger pÄ en enkÀtundersökning av alla vuxna som arbetar med elever i den pedagogiska verksamheten i grund- och sÀrskolan, Är 1-9, i en hel kommun. EnkÀtfrÄgorna begrÀnsas till frÄgor om den egna anvÀndningen av datorn, tillgÀnglighet till olika programvaror och behÀrskandet av dessa, instÀllning till datorstöd och ÄtgÀrder i form av trÀningsprogram, talböcker, talsynteser, scanner, OCR-program, anpassning av dokument samt eget fortbildningsbehov i aktuella programvaror. Sammanfattningsvis visar resultaten i undersökningen att sÄvÀl tillgÀnglighet som behÀrskande och anvÀndande av datorstöd till elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr lÄgt bland personalen. DÀremot finns en mycket positiv attityd och tilltro till datorstöd av olika slag som hjÀlp för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Dessutom Àr en stor del av personalen intresserad av att fortbilda sig inom aktuella programvaror..