Genom studier av nationell litteratur samt en mindre observationsstudie i en Är 4-6 skola har jag undersökt hur elevers datoranvÀndning kan se ut. Jag har utgÄtt frÄn fyra frÄgor: Vad gör eleverna? Hur gör eleverna? Hur skulle de vilja göra? och Vad tycker de? Det jag har funnit ut Àr att eleverna i min studie har ett brett anvÀndningsomrÄde för sina datorer i skolan, de Àr positivt instÀllda till datorer och en del av dem önskar mer baskunskaper..

Syftet med min uppsats Àr att granska Tove Janssons stilistiska drag i hennes sÀtt att skriva ur ett barns perspektiv. UtifrÄn mitt undersökningsmaterial vill jag belysa en stor förÀndring mot vuxenförfattarskapet i Tove Janssons sÀtt att skriva. Jag vill med med min analys utröna hur Tove Jansson gestaltar barnets upplevelse av tillvaron: det mytiska och magiska mitt i vardagen, spÀnningen mellan trygghet, skrÀck och den grÀnslösa fantasin. Min uppsats Àr uppdelad i tvÄ delar. I den empiriska analysen förklarar jag begrepp och termer ur kunskapsmÀssigt etablerade teorier, som Àr relevanta för min senare analys.

Fetma a?r ett av de allvarligaste ha?lsoproblemen i va?rlden. O?vervikt i sa?va?l ungdomen och vuxenlivet a?r associerad med en o?kad do?dlighet. Besta?ende viktminskning minskar risken att do? i fo?rtid.

BakgrundVarför datorn och internet som informations- och kommunikationsteknologi ska finnas redan i förskolan Àr nÄgot som besvaras genom en översikt av vetenskapliga rapporter och aktuell litteratur i Àmnet. Flera av de styrande krafterna som pÄverkar förskolans verksamhet beskrivs och Àven förekommande attityder till teknikimplementeringen som nu börjat ske. Perspektiv pÄ lÀrande, vÀrderad kunskap i samhÀllet och pÄ motivation till lÀrande tas upp och diskuteras i relation till teknikanvÀndning.SyfteAtt undersöka datoranvÀndning i en förskola som har pektavla, pekplatta och stationÀr dator i verksamheten.- Hur ser anvÀndandet ut i olika aktiviteter?- Vilka pedagogiska fördelar bidrar teknikanvÀndningen med i verksamheten?- Vilka faktorer pÄverkar anvÀndandet?MetodUndersökningen har en hermeneutisk utgÄngspunkt och tog inspiration frÄn den etnografiska forskningsansatsen dÄ dess huvudsyfte var att identifiera de faktorer som möjliggör eller begrÀnsar mÀnniskors handlande inom den kultur som undersöks. De redskapen för inhÀmtning av underlag till studien var fÀltforskning i form av observationer och informella intervjuer och fÀltsamtal.ResultatFÀltforskningen resulterade i en mÀngd exempel pÄ hur förskolan anvÀnde tekniken till att bÄde ersÀtta redan existerande aktiviteter, men Àven hur den bidragit till att utveckla och förÀndra aktiviteter och arbetssÀtt.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka gymnasielÀrare anvÀndning av och uppfattningarom digitala lÀrresurser i historieundervisningen utifrÄn ett didaktiskt och ett fenomenografisktperspektiv. Studiens frÄgestÀllningar var sÄledes: vad framhÄller lÀrare om de didaktiska frÄgornaavseende digitala lÀrresurser i undervisningen i undervisningen? och vilka uppfattningar har lÀrareav sina val av didaktiska frÄgor gÀllande digitala lÀrresurser? För att kunna behandlafrÄgestÀllningarna sÄ har bÄde enkÀt och intervju anvÀnts som metod. Genom anvÀndandet avenkÀt sÄ har en kvantitativ analys av empirin kunnat göras medan intervjuresultatet har analyseratskvalitativt med hjÀlp av fenomenografin som teoretisk ram. Empirin grundades pÄ 30enkÀtrespondenter och fem intervjuinformanters utsagor.

I det hÀr arbetet har jag analyserat hitlÄtar för att utvecklas som lÄtskrivare. I min metod analyserade och lyssnade jag pÄ musik. Resultatet blev tre fÀrdigskrivna poplÄtar..

Denna uppsats undersöker möjligheten att anvÀnda ett nÀtverksövervakningssystem för att Àven övervaka maskindrivna processer. Kan man baka ihop övervakningen av den maskinella processen och datorn som styr maskinen i ett och samma system? Detta genomförs genom att identifiera och implementera ett lÀmpligt övervakningssystem i en befintlig maskinell laborationsmiljö. Arbetet utvÀrderas dÀrefter enligt ett antal felscenarion och Àven utifrÄn ett systemadministratörsperspektiv. Intervjuer med praktiker inom industribranchen utförs ocksÄ för att dra ytterligare slutsatser..

MÀnniskan har genom tiderna anvÀnts sig av artefakter i form av verktyg och redskap. Detta för att kunna utföra arbeten mer effektivt. Genom dessa artefakter lagrar vi kunskap som förs vidare över generationer. Idag Àr artefakterna otroligt avancerade. Datorn Àr ett multifunktionsverktyg som erbjuder fakta och fÀrdigheter för att utföra arbeten.

Syftet Ă€r att fĂ„ en fördjupad förstĂ„else av hur man pĂ„ organisationsnivĂ„ kan stimulera utveck­lingen av lĂ€rarnas undervisningsformer sĂ„ de gynnar elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och vilka möjligheter och/eller hinder som kan uppstĂ„. I studien utgĂ„r vi frĂ„n Ă€r en kvalitativ ansats dĂ€r vi anvĂ€nder halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsteknik. Åtta rektorer/bitrĂ€dan­de rektorer och fem speciallĂ€rare/specialpedagoger intervjuas om sin syn pĂ„ vilka faktorer som pĂ„verkar möjligheterna att stimulera lĂ€rare till anvĂ€ndning av alternativa verktyg i sin under­visning. Resultatet i vĂ„r studie visar att rektorers förutsĂ€ttningar för att stimulera lĂ€rare i anvĂ€ndningen av datorn som kompensatoriskt stöd för elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter Ă€r begrĂ€nsade. Delvis beror svĂ„righeterna pĂ„ att inga tydliga IT-planer funnits, varken pĂ„ förvaltningsnivĂ„ eller lokal skolnivĂ„.

I examensarbetet har syftet varit att jag skulle lÀra mig mer om att skriva lÄtar till andra artister, och samtidigt undersöka om mitt lÄtskapande ser annorlunda ut nÀr jag gör det, jÀmfört med nÀr jag skriver till mig sjÀlv som artist. Slutresultatet av den konstnÀrliga delen blev fyra lÄtar inom den kommersiella popgenren. NÀr jag skrev musiken valde jag artist till tvÄ av lÄtarna innan jag började skapandet, och till de tvÄ andra valdes artist i ett senare skede. Jag diskuterade sedan om och hur valen kan ha pÄverkat lÄtarna. I arbetet framkom att musiken förhÄllandevis lÀtt blev en kopia av artistens tidigare lÄtar nÀr artist valdes innan skapandet, jÀmfört med om valet av artist kom senare i processen.

Specialarbete, SSA 136 15 hp Ämne: Svenska som andrasprĂ„kTermin: 2015 Handledare: Julia Prentice.

Rapporten undersöker om kontextberoende generering av trÀd Àr lÀmpligt att anvÀnda i dataspel. I arbetet presenteras ett system som möjliggör procedurell generering av trÀd som omgivningen kan pÄverka. De faktorer som inverkar pÄ trÀdets grenstruktur Àr solljus, vind och gravitation. Projektet bidrar med en lösning till att minska utvecklingstiderna för dataspel genom att möjliggöra att trÀdmodeller algoritmiskt genereras i datorn istÀllet för att de modelleras av en artist..

Uppsatsens syfte var att presentera och analysera exempel pÄ hur tvÄ elever utövade inflytande överen kollaborativberÀttelse de skrev i ett klassrum modellerat efter Tragetons modell att skriva sig tilllÀsning. Vidare var syftet att synliggöra de lÀrdomar som kan dras frÄn att i denna studie med ensamtalsanalytisk metod analysera interaktioner i samspelet runt skriv- och lÀsinlÀrningen i skolan.Materialet som presenteras i denna uppsats samlades in med tvÄ filmkameror och en diktafon somfokuserade pÄ ett par elever som arbetade med att skriva en berÀttelse tillsammans. Segment av detinsamlade materialet presenterades sedan i form av transkriptioner som lÄg till grund för analysen.Resultaten synliggör ett antal olika interaktioner dÀr deltagarna utövar inflytande över materialetoch i begrÀnsad utstrÀckning hur texten vÀxer fram i förhÄllande till dessa interaktioner. Uppsatsenvisar ocksÄ pÄ ett antal lÀrdomar som kan dras med hÀnsyn till insamling av och presentation avdetta material vid analys av skriv- och lÀsinlÀrningen i skolan..

I dagens samhÀlle ökar anvÀndningen av e-communities i en rasande fart. Aktiviteter som kanutföras pÄ dessa sidor blir allt fler och i princip alla kan fÄ ut nÄgonting av anvÀndningen.Ungdomar Àr en stor mÄlgrupp dÀr anvÀndandet av e-communities Àr mycket vanligt. Men itakt med den ökande anvÀndningen pÄverkas livet i den fysiska miljön, dÄ du till en stor delav din lediga tid befinner dig framför datorn istÀllet för ute. Hur pÄverkar detta ungdomarna,som i alla Är varit ute redan frÄn barnsben för att umgÄs med sina vÀnner till att i dagenssamhÀlle enkelt kunna utföra denna kommunikation via datorn? Det pÄgÄr en mÀngddiskussioner kring detta ganska nya och fÀrska Àmne.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka och presentera ungdomars syn pÄ anvÀndandet av ecommunities.Vi vill försöka se anvÀndandet ur ungdomarnas perspektiv dÄ detta Àr en stormÄlgrupp av anvÀndare.

SammanfattningSyftet med undersökningen Àr att ur ett genusperspektiv beskriva, belysa, tolka och reflektera kring företeelserna: pojkars och flickors receptioner av en text, deras uppfattning om det egna skrivandet och om genus kopplat till skrivandet. Genom tidigare elevsamtal hade jag mött nÄgra pojkar som ansÄg att det fanns skillnader mellan könen vad det gÀller att skriva. Det jag visste sedan tidigare var att pojkar presterar sÀmre Àn flickor betygsmÀssigt i alla Àmnen utom i idrott oavsett klasstillhörighet, etnicitet eller var de bor. Att plugga inte Àr förenat med att vara cool om man Àr pojke. Min utgÄngspunkt var att eleverna skriver lika, men att pojkarna inte visar detta öppet för att upprÀtthÄlla sin status.