SammanfattningDet hÀr projektet handlade om att konstruera en effektmÀtare. Projektet var en del av ett större projekt som heter Wattch som drevs av forskningsinstitutet Interactive Institute. Tanken med projektet Wattch var att elförbrukningen ska jÀmföras med bensinförbrukningen i en bil.UtgÄende frÄn en kravspecifikation sÄ skulle en effektmÀtare konstrueras. Det första som gjordes var en projektplan som beskriver idé, mÄl och tidplan för projektet. Efter det sÄ gjordes förstudier om hur effekt berÀknas, hur fasströmmen kan mÀtas och om information om trÄdlöst nÀtverk.

Vi, Linda Runvall och Satu Parantainen, har gjort vÄrt examensarbete för företaget Leine & Linde i StrÀngnÀs. De tillverkar pulsgivare som anvÀnds inom industrin. Examensarbetet bestod av att göra om en befintlig manual och skriva guidelines (riktlinjer) till Leine & Lindes personal.Under vÄrt examensarbete har vi anvÀnt oss av vÄra kunskaper inom informationsdesign. Rune Pettersson, professor i informationsdesign vid MÀlardalens högskola, beskriver Àmnet informationsdesign sÄhÀr:?In order to satisfy the information needs of the intended receivers information design comprises analysis, planning, presentation and understanding of a message- its content, language and form.

I dag finns det olika sÀtt att arbeta med specialpedagogik i skolan. Ett sÀtt att arbeta med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter, kan vara genom att arbeta med att utveckla den fonologiska medvetenheten. Genom att parallellt arbeta med FMT-metoden (Funktions-inriktad musikterapi), kan eleven utvecklas snabbare och optimalt. Utan basfunktioner som ger förutsÀttningar för att utvecklas pÄ ett stimulerande sÀtt, kan eleven inte lyckas lika bra. FMT-metoden Àr en neuromuskulÀr metod och utvecklar just basfunktionerna.

Syftet med undersökningen var att se hur nÄgra lÀrare i förskoleklassen arbetar med att frÀmja skrivutvecklingen hos elever samt vilka metoder de anvÀnder sig av. Jag har intervjuat sex lÀrare och observerat tre klasser vid tre olika tillfÀllen för att kunna ta reda pÄ hur lÀrarna arbetade med elevernas skrivinlÀrning. Det som framkom i undersökningen var att det Àr av betydelse att som lÀrare uppmuntra eleverna nÀr de spontant tar initiativ till att skriva och att eleverna fÄr skriva om sÄdant som intresserar dem och som de kan relatera till. SkrivinlÀrningen ska vara rolig, lekfull och lustfylld sÄ att elevernas nyfikenhet för skrivande vÀcks. Det Àr viktigt att arbeta med fonologisk medvetenhet hos eleverna.

Syftet med mitt utvecklingsarbete har varit att lÄta de elever som vanligtvis kÀmpar med sitt skrivande, fÄ möjligheten att uttrycka sig i text pÄ ett sÀtt som kan vara svÄrt för dem i vanlig prosaform. Syftet har ocksÄ varit att lÄta eleverna sjÀlva fÄ upptÀcka vad lyrik Àr, samt att lÄta dem skriva sin egen lyrik. Mitt utvecklingsarbete har bestÄtt av ett temaarbete med lyrik i en klass i Är 6. Eleverna har sjÀlva fÄtt vara med och bestÀmma temats innehÄll och arbetssÀtt, vilket enbart har gynnat mitt arbete. Under temats gÄng har eleverna fÄtt skriva, lÀsa och lyssna pÄ lyrik av olika slag.

MÄlet med detta examensarbete var att bygga en geografisk databas och en ArcView-applikation som hanterar data om ett elnÀt och dess komponenter. Arbetet har bestÄtt av följande moment: ? Insamling av information ? Uppbyggnad av en geografisk databas i Access ? Uppbyggnad av en ArcView-applikation ? Koppling mellan databasen och ArcView ? Studier av befintliga lösningar inom omrÄdet Arbetet resulterade i ett fungerande system som tÀcker ett litet geografiskt omrÄde. Grundtanken Àr att allt data skall lagras i databasen och presenteras i ArcView. Kopplingen mellan programvarorna Àr gjord med ODBC (Open DataBase Connectivity).

Syftet med mitt arbete Àr att fÄ inblick i hur slöjdlÀrare arbetar med den Lokala pedagogiska planeringen (LPP) och vilken funktion den fyller. Studiens fokus ligger i hur slöjdlÀrana anvÀnder den lokala pedagogiska planeringen under lektioner och hur de arbetar fram den. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar genomförde jag intervjuer med slöjdlÀrare.Mitt resultat visar att slöjdlÀrana inte fÄr mycket tid till att skriva sin LPP vilket leder till att de ofta fÄr sitta hemma pÄ sin fritid och skriva. De anser att den Àr ett bra stöd för dem sjÀlva och Àven för eleverna under lektionerna. Undersökningen visar Àven att lÀrarna har nytta av den lokala pedagogiska planeringen, som de menar Àr ett uppdrag som pÄförts dem "uppifrÄn".

I vÄr vetenskapliga essÀ har vi valt att skriva om planeringstiden pÄ förskolan. Anledningen till att vi har undersökt skillnaderna kring disponerandet av planeringstiden Àr den att vi sett sÄdana skillnader trots att vi arbetar i samma kommun. Att skriva i par har gett oss möjlighet att pÄ ett mer objektivt sÀtt belysa vÄra frÄgestÀllningar genom bÄde dialog och reflektion. Med vÄra enskilda berÀttelser som utgÄngspunkt har vi reflekterat över begrepp och teorier som berör hur planeringstiden anvÀnds i praktiken.Vi har reflekterat över hur vi som blivande förskollÀrare ska rÀcka till för barngruppen samt kunna leva upp till lÀroplanens strÀvansmÄl, med den pedagogiska dokumentationen och reflektionen som det innebÀr.Begrepp som vi fördjupar oss i Àr praktiskt kunskap, systemteori, kommunikation och samarbete i arbetslagen. .

Undersökningens syfte Àr att undersöka hur elevers texter förÀndras utifrÄn hur styrt valet av Àmne för deras texter Àr. Skrivande i skolan Àr en viktig del av elevernas lÀroprocess, vilket synliggörs inom den aktuella forskningen och i kursplanen för Àmnet svenska. Undersökningen bygger pÄ analyser av texter som elever pÄ gymnasiet producerat i samband med undervisningsmomentet kortskrivning dÀr eleverna skrivit utifrÄn tre olika grader av Àmnesstyrning; fritt, semi-styrt och styrt. I analysen lÀggs tonvikt pÄ tre övergripande omrÄden som gÀller texternas framstÀllningsform och stil, textkomplexitet och sprÄkkvalitet, samt funktion. Resultatet av min undersökning visar att utformningen av skrivuppgiften kortskrivning inverkar pÄ hur eleven vÀljer att skriva sin text.

I uppsatsen analyseras och diskuteras processen av att komponera ny repertoar f?r barnk?r. Studien beaktar f?ljande fr?gest?llningar: Hur realiserades f?ruts?ttningarna f?r uppgiften att skriva musik f?r barnk?r? Vilka utmaningar uppstod under processen och hur l?stes de? Med hj?lp av en processdagbok unders?ks utf?randet av att tons?tta ett verk f?r barnk?r. F?rfattaren diskuterar parametrar som barnr?stens omf?ng, st?mf?ring f?r barnk?r, textens ber?ttelse, melodins rytm samt ackompanjemangets f?rh?llande i relation till k?rmelodin.

MÀnniskan har genom tiderna anvÀnts sig av artefakter i form av verktyg och redskap. Detta för att kunna utföra arbeten mer effektivt. Genom dessa artefakter lagrar vi kunskap som förs vidare över generationer. Idag Àr artefakterna otroligt avancerade. Datorn Àr ett multifunktionsverktyg som erbjuder fakta och fÀrdigheter för att utföra arbeten.

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att undersöka vilka faktorer som kantÀnkas ligga bakom medias sÀtt att skriva om socialt arbete, pÄ vilket sÀtt media skriver om socialt arbete utifrÄn hur tre svenska tidningsgenrer speglade det sociala arbetets profession Ären 2002 och 2012 och vad detta kan tÀnkas ha för pÄverkan pÄ lÀsarna och det sociala arbetets profession. Metoderna som anvÀnds i undersökningen Àr en kvalitativ innehÄllsanalys och en diskursanalys. Materialet begrÀnsas till artiklar publicerade i Sverige Ären 2002 och 2012, frÄn en national-, en regional- och Ätta landsortstidningar. Faktorer som kan tÀnkas ligga bakom tidningars sÀtt att skriva om socialt arbete kan kopplas till att media anvÀnder sig av ett stiliserat berÀttande med bestÀmda roller. Socialt arbete fÄr rollen som den starka myndigheten med makt över de svaga.

Denna studie handlar om individualisering i en-till-en-baserad undervisning. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt en-till-en-baserad undervisning kan bidra till en ökad individualisering. I undersökningen redovisas de pedagogiska modeller och tankar som ligger till 2 grund för det en-till-en-baserade undervisningssÀttet i syfte att hitta faktorer som kan förklara hur denna undervisning kan höja graden av individualisering. Undersökningen baserades pÄ enkÀter till lÀrare och pÄ observationer av lektioner pÄ tre olika skolor som arbetar med en-till-en-baserad undervisning. LÀrarnas handlingar under observationerna tolkades utifrÄn ett pragmatiskt perspektiv dÀr handlingarnas förstods utifrÄn vilken ideologisk utgÄngspunkt lÀraren hade i sin undervisning, huruvida lÀraren hade fokus pÄ lektionen och det planerade, ett punktuellt perspektiv, eller om fokus lÄg pÄ mötet med eleverna och deras förstÄelse och upplevelse av det som lektionen handlade om, ett relationellt perspektiv.

Dagens samhÀlle Àr i stort förÀndrat och den mÀngd information som samhÀllet utgörs av stÀller stora krav av kunnighet pÄ lÀs- och skrivförmÄga. LÀs- och skrivkunnighet handlar om att för att kunna fungera i samhÀllet ska en individ ha förmÄga att anvÀnda sprÄk och text, att kunna tillgodose de behov och de personliga mÄl som finns, samt att utvecklas i enlighet med sina personliga förutsÀttningar. Det finns dock stora skiljelinjer mellan det muntliga och skrivna uttrycket som kan göra det hela Àn svÄrare för eleverna i skrivundervisningen. Studiens syfte Àr att undersöka om och i sÄ fall vilka utmaningar nÄgra lÀrare i Ärskurs tre uppfattar att elever kan stÀllas inför i samband med att de utvecklar sitt skriftsprÄk samt vilka möjligheter som undervisningen kan erbjuda.Studien bygger pÄ den kvalitativa metoden med intervjuer som datainsamling och har det sociokulturella perspektivet enligt Vygotskijs teori.Studien visar enligt lÀrarnas uppfattningar att undervisningen kan innehÄlla mÄnga bidragande positiva faktorer för att en elev ska bli motiverad till att skriva men det kan ocksÄ vara en utmaning. En viktig och betydande förutsÀttning för att eleven ska kunna arbeta med sina skriftliga texter Àr den runtomliggande miljön.

Beskrivning av vÄr kreativa process i skapandet av en inspirationsbok om förpackningsdesign. Boken innehÄller sex förpackningar frÄn olika designbyrÄer i vÀrlden. Det finns inga bilder i boken, för att visa förpackningarna anvÀnds Augmented Reality. Förpackningarna visas pÄ datorn via en webbkamera. Detta för att öka interaktionen mellan betraktaren och verket..