Syftet med denna etnografiskt inspirerande studie ?r att unders?ka vilka didaktiska strategier f?rskoll?rare till?mpar i utbildningen f?r att gynna barns spr?kutveckling och sociala samspel med hj?lp av h?gl?sning genom l?rplattan. Vi valde detta ?mne d? den svenska regeringen givit Skolverket i uppdrag att se ?ver L?roplanen f?r f?rskolan och revidera den genom att ta bort kravet p? digitalisering. Detta v?ckte ett intresse hos oss att unders?ka hur man arbetar med l?rplattan i f?rskolan.

Syfte:Denna studie har gjorts för att belysa pojkars förmÄga att uttrycka sig i skrift. SomlÄgstadielÀrare med 25 Ärs erfarenhet har jag lÀnge sökt en metod som underlÀttar för pojkaratt skriva ner sina tankar, som de muntligt kan berÀtta om men har svÄrt att fÄ pÄ prÀnt.Funderingar har kretsat kring motoriska svÄrigheter och bristande intresse. Den norskeforskaren och lÀrarutbildaren Arne Tragetons metod att starta skrivinlÀrning pÄ dator Àrupphov till studien om hur pojkar kan utveckla sin skriftsprÄksinlÀrning med datorns hjÀlp.Syftet med studien Àr att jÀmföra datorskriven text med handskriven för att se om det finnsskillnader i dessa vad gÀller kvalitet och antal ord. UtgÄngspunkt Àr följande frÄgestÀllningar:? Vilka skillnader finns i pojkars berÀttelser som Àr skrivna pÄ datorn jÀmfört medberÀttelser som Àr skrivna för hand?? Hur stor möda krÀvs för att lÀra sig tangentbordet?? Hur stor möda krÀvs för att lÀra sig skriva med penna?? Vilka vinster och förluster kan lÀrarna se i jÀmförandet av datorskrivning ochhandskrivning?Teori:I huvudsak Àr det Tragetons metod och Lundbergs teorier om lÀs- och skrivinlÀrning sombehandlas i litteraturgenomgÄngen dÄ dessa har skilda perspektiv pÄ skriftsprÄksutveckling.Trageton förordar den analytiska helordsmetoden och Lundberg stÄr för ett syntetisktförhÄllningssÀtt.

Under lÀsÄret 2006/2007 deltog 23 lÀrare frÄn sju olika skolor i PiteÄ kommun i ett lokalt utvecklingsarbete Att skriva sig till lÀsning. Projektets syfte var att introducera nya strategier i elevers tidiga skriv- och lÀsutveckling som innebar att eleverna samarbetar vid datorn för att lÀra sig skriva och lÀsa. Som hjÀlp i starten av förÀndringsprocessen fick lÀrarna under implementationsÄret del av olika insatser, bland annat pedagogisk grupphandledning, sÄ kallade kollegiesamtal. Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares tÀnkande och agerande i det fortsatta utvecklingsarbetet efter sjÀlva implementationen. I studien intervjuades Ätta lÀrare via e-post.

Denna studie syftade till att undersöka hur pedagogerna tankar kring barns sprÄkliga utveckling och hur de arbetade mer konkret med böcker och samtal för att frÀmja barns sprÄkutveckling. Jean Piaget och Lev Vygotskij Àr de pedagogiska teoretikerna som vi har utgÄtt ifrÄn gÀllande teorier inom lÀro-processer. NÀr det gÀller arbetssÀtten för att frÀmja barnens sprÄk stimulering utgick vi frÄn forskning. Studien Àr en kvalitativ metod med en fenomenolo-gisk ansats. Genom ostrukturerade intervjuer med pedagoger har empiri insamlats.

Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ om eleverna skriver en annorlunda text pÄ datorn Àn vad de gör för hand. PÄ sÄ vis kan studien Àven visa om datorn kan ha nÄgon pÄverkan pÄ elevernas skrivutveckling. Resultatet av en lingvistisk textanalys av antal ord, antal meningar, meningarnas genomsnittliga lÀngd, antal lÄnga ord, stavfel, utelÀmnade punkter, utelÀmnad stor bokstav efter punkt och anvÀndandet av ord med talsprÄk visade att eleverna skriver en annorlunda text pÄ datorn Àn vad de gör för hand. Förutom att eleverna skrev en lÀngre text pÄ datorn innehöll den datorskrivna texten Àven fler ord, fler meningar, mindre andel stavfel, mindre andel utelÀmnade punkter och utelÀmnad stor bokstav efter punkt.Den handskrivna texten innehöll dÀremot en mindre andel ord med talsprÄk men en större andel lÄnga ord. DÀremot var det ingen direkt skillnad vad gÀller meningarnas genomsnittliga lÀngd..

I denna studie ville jag ta reda pĂ„ hur datorn som pedagogiskt verktyg kan förĂ€ndra eller förbĂ€ttra undervisningen. Skulle datorn kunna vara ett kreativt redskap som gör att undervisningen blir effektivare och roligare eller Ă€r den ett distraktionsmoment? Vad anser pedagogerna och eleverna om datorernas effekt i undervisningsmiljöerna? För att fĂ„ svar pĂ„ dessa frĂ„gor valde jag bĂ„de en kvalitativ och kvantitativ metod. I den kvalitativa delen intervjuade jag fyra pedagoger och i den kvantitativa delen samlade jag in information frĂ„n sĂ„ gott som samtliga skolans elever via en webb-baserad enkĂ€tundersökning. I denna undersökning kom jag fram till att eleverna Ă€r medvetna om datorns distraktionsmoment. Över 50% uppgav att de gjorde annat Ă€n skolarbete pĂ„ datorn vid varje lektion.

I min undersökning studerar jag elevernas interaktion face-to-face pÄ raster dÀr den bÀrbara datorn finns med. Syftet Àr att undersöka hur den bÀrbara datorn pÄverkar interaktionen mellan eleverna pÄ raster. Mina frÄgestÀllningar Àr hur och nÀr elever Àr socialt responsiva respektive asocialt responslösa pÄ raster samt hur elevernas interaktionsritualer ser ut? Jag har anvÀnt en kvalitativ metod för att kunna besvara mitt syfte och mina frÄgestÀllningar. Jag intervjuade fem elever i Ärskurs ett pÄ en gymnasieskola i Karlstad och genomförde tre observationstillfÀllen. Studien visar att den egna datorn bÄde kan ses som en tillgÄng och hinder pÄ raster för elever pÄ gymnasiet vid interaktion.

Syftet med studien har varit att undersöka anvÀndningen av digitala lÀromedel i textilslöjden. Min intention har Àven varit att undersöka textillÀrares attityder till de digitala lÀromedlen. Jag har gjort en halvstrukturerad kvalitativ undersökning med fem textillÀrare som alla dagligen anvÀnder datorn som redskap i sin undervisning. Samtliga arbetar pÄ grundskolan och har tillgÄng till digitala lÀromedel. I undersökningen visar det sig att dessa lÀrare bÄde ser för- och nackdelar med anvÀndandet av datorer.

Syftet var att undersöka hur eleverna pÄ en högstadieskola anvÀnder sina datorer, bÄde till social kommunikation och till skolarbete och hur teknikenpÄverkar dem.I studien har vi tillÀmpat kvalitativ metod kombinerat med en kvantitativ undersökning. Det empiriska materialet har huvudsakligen samlats in genom personliga intervjuer och observationer. Vi har Àven anvÀnt en webbaserad enkÀt.Eleverna pÄ den undersökta skolan har i projektets inledande fas anammat den tilldelade datorn pÄ ett effektivt sÀtt. Nya möjligheter till social interaktion och studiesÀtt har öppnat upp sig. Eleverna har till stor del implementerat datorn i sitt dagliga liv, datorn fungerar som ett grÀnsöverskridande multiverktyg bÄde inom skolvÀrlden och i den privata sfÀren.

I denna studie har jag valt att undersöka barns agerande framför datorn och hur samspelet ser ut mellan barnen. Teknik omger oss överallt i samhÀllet och mÄnga förskolor har idag tillgÄng till datorer. Forskning visar att datorer kan uppmuntra till ett givande samspel mellan barn i förskolan men Àven att datorn ofta har en mer underordnad roll i verksamheten. Tidigare forskning pekar Àven pÄ att datorn kan anvÀndas ur ett pedagogiskt perspektiv med olika slags inlÀrningsmetoder.Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur barn pÄ tvÄ olika förskolor agerar framför datorn, samt hur samspelet ser ut mellan barnen pÄ dessa förskolor nÀr de anvÀnder sig av datorerna. Syftet har Àven varit att undersöka hur personalen ser pÄ datorns roll i verksamheten.

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

Av egen erfarenhet har jag mÀrkt att lÀsning inte lÀngre ses som intressant hos dagens elever. Medier som finns i dagens samhÀlle har tagit över och den traditionella lÀs-och skrivundervisningen sker idag ofta frÄn en dator. Syftet med utvecklingsarbetet Àr att öka elevernas lÀs-och skrivutveckling, genom en traditionell undervisning som inte sker via datorn som de Àr vana vid och att ge dem en inblick i hur samhÀllet vi lever i har förÀndrats, inte bara livsmiljön utan Àven vÄrt sÀtt att kommunicera med varandra. Jag har valt att genomföra ett Astrid Lindgren-tema i Ärskurs fyra dÀr eleverna fÄr lÀsa, skriva, rita, uttrycka sig muntligt och dramatisera. Efter att ha utvÀrderat temat sÄg jag en positiv förÀndring pÄ elevernas syn pÄ lÀsning och skrivning och att det traditionella undervisningssÀttet visade sig vara lÀrorikt och positivt för eleverna, vilket förhoppningsvis leder till att eleverna fÄr en fortsatt positiv syn pÄ lÀsning och skrivning pÄ detta sÀtt.

I min undersökning studerar jag elevernas interaktion face-to-face pÄ raster dÀr den bÀrbara datorn finns med. Syftet Àr att undersöka hur den bÀrbara datorn pÄverkar interaktionen mellan eleverna pÄ raster. Mina frÄgestÀllningar Àr hur och nÀr elever Àr socialt responsiva respektive asocialt responslösa pÄ raster samt hur elevernas interaktionsritualer ser ut? Jag har anvÀnt en kvalitativ metod för att kunna besvara mitt syfte och mina frÄgestÀllningar. Jag intervjuade fem elever i Ärskurs ett pÄ en gymnasieskola i Karlstad och genomförde tre observationstillfÀllen. Studien visar att den egna datorn bÄde kan ses som en tillgÄng och hinder pÄ raster för elever pÄ gymnasiet vid interaktion.

Datorn Àr ett av skolans viktigaste verktyg ? bÄde idag och i framtiden och inte minst i engelskundervisningen. Detta examensarbete syftar dels till att undersöka huruvida eleverna ser nÄgon skillnad i undervisningen nÀr de nu har tillgÄng till en personlig dator jÀmfört med tidigare och dels till att undersöka och belysa hur lÀrare respektive elever resonerar kring datorns anvÀndning och betydelse i engelskundervisningen pÄ en gymnasieskola. Det senast nÀmnda syftet kan ses som det huvudsakliga dÄ det just nu satsas mycket pengar pÄ att förnya de digitala verktygen i skolorna vilket gör kombinationen dator och undervisning vÀldigt aktuell och viktig att granska. Forskare som Martin Tallvid och Agnes Kukulska-Hulme diskuterar Àmnet flitigt och lÀgger vikt vid hur man i skolan ska inkorporera digitala medier, sÄsom datorn, i undervisning för att utveckla elevers tÀnkande och agerande och inte endast anvÀnda datorn som ett hjÀlpmedel.

Bakgrund: En av skolans frÀmsta uppgifter Àr att lÀra elever att lÀsa och skriva. Vi fick bÄda ett stort intresse för elevers lÀs- och skrivutveckling efter att ha gÄtt kursen Barns skriftsprÄksutveckling 1 i termin 5 pÄ Högskolan VÀst. Under utbildningens gÄng har det betonats att vi mÄste ha kunskap och förstÄelse för dagens mÄngkultur. Vi kÀnde att vi ville fördjupa oss i dessa tvÄ Àmnen. Vi fann en mÄngkulturell skola dÀr man i ett av arbetslagen arbetade utefter Arne Tragetons metod som innebÀr att man börjar med att skriva pÄ datorn innan man börjar med handskrivning.