ABSTRACTSyftet med denna rapport var att undersöka elevers tankar kring datorn som ett redskap i textskapande och kommunikation i skolan, utifrÄn ett samhÀllsperspektiv. Med vilket menas att dagens samhÀlle har ett annat behov Àn gÄrdagens vilket stÀller nya krav pÄ skolan att förbereda eleverna för det samhÀllet. Rapporten har undersökt hur elever tÀnker kring skriftsprÄkandet med datorn som verktyg och hur de skulle vilja att skriftsprÄkandet i skolan kommer gÄ till i framtiden. Rapporten bygger pÄ en litteraturstudie följd av kvalitativa intervjuer med elever i Är tre. Resultatet visade att flertalet av eleverna var positivt instÀllda till att anvÀnda datorer i sitt skriftsprÄkande.

Vi valde att genomföra en undersökning baserad pÄ intervjuer med syfte att undersöka hur lÀrare resonerar kring handskrivandets roll i förhÄllande till ny skrivteknik. BÄde lÀrare pÄ högskolenivÄ och som undervisar i förskoleklass medverkar i studien. ForskningsfrÄgorna som ligger till grund för undersökningen Àr följande: Hur resonerar lÀrare kring en korrekt pennfattnings betydelse för barns skrivförmÄga? Hur resonerar lÀrare om att anvÀnda datorer och andra skrivhjÀlpmedel i barns skrivande? VÄr undersökning kommer att belysas utifrÄn ett sociohistoriskt perspektiv.Uppsatsen tar upp Àmne som skrivundervisning i Sverige, definition av en korrekt pennfattning, styrdokument, barnet som skrivande person samt datorn i undervisningen. Vi finner det rimligt att frÄga hur korrekt pennfattning har betydelse för barns skrivförmÄga.

The aim of the study was to investigate how teachers work with reading aloud. The aim also included examining their ideas about and motives for reading aloud. The study consisted of interviews with three teachers at the lower level of compulsory school along with observation of one of these teachers during a reading aloud session. The interviewed teachers work at three different schools in the same geographical area.The analytical tools chosen for the study were the theories of Rosenblatt. The three basic skills that Damber et al.

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med syftet att utifrÄn ett individualpsykologiskt och ett socialinteraktionistiskt perspektiv förstÄ barns uppfattningar av att lÀra sig att lÀsa och skriva. I vÄr vetenskapliga förankring beskriver vi dessa tvÄ perspektiv. Intervjustudien Àr fenomenografiskt inspirerad, vilket innebÀr att vi har sökt beskriva och analysera uppfattningar i vÄrt specifika syfte. Vi intervjuade sammanlagt Ätta barn som gick i förskoleklass och i skolÄr 1 eller 2. För att kunna besvara vÄra forskningsfrÄgor analyserades intervjumaterialet och vi kunde urskilja ett antal kvalitativt skilda kategorier av uppfattningar.VÄrt resultat visar att barnen har följande kvalitativt skilda uppfattningar av hur de lÀr sig att lÀsa och skriva: Barnen uppfattar att de lÀr sig att lÀsa genom att ljuda, barnen uppfattar att de lÀr sig att lÀsa genom att lÀra sig bokstÀver, barnen uppfattar att de lÀr sig att lÀsa genom att lÀra sig olika regler, barnen uppfattar att de lÀr sig att lÀsa genom att lÀsa, barnen uppfattar att de lÀr sig att skriva genom att ljuda, barnen uppfattar att de lÀr sig att skriva genom att lÀra sig bokstÀver samt barnen uppfattar att de lÀr sig att skriva genom att lÀra sig olika regler.Dessutom visar vÄrt resultat att barnen har följande kvalitativt skilda uppfattningar av vem som lÀr dem att lÀsa och skriva: Barnen uppfattar att de lÀr sig att lÀsa tillsammans med andra personer, barnen uppfattar att de lÀr sig att lÀsa pÄ egen hand samt barnen uppfattar att de lÀr sig att skriva tillsammans med andra personer.I diskussionen resonerar vi hur vi kan förstÄ barnens uppfattningar utifrÄn ett individualpsykologiskt perspektiv och/eller ett socialinteraktionistiskt perspektiv..

Vi har gjort en undersökning pÄ hur klasslÀrare upptÀcker och hjÀlper elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Syftet med undersökningen Àr att fördjupa kunskapen i hur klasslÀrare i den första lÀs- och skrivinlÀrningen upptÀcker och hjÀlper elever med dessa problem. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med 4 klasslÀrare som arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning i Ärskurserna 1-3.Resultatet visar pÄ att klasslÀrare anser sig lÀtt upptÀcka om en elev har lÀs- och skrivsvÄrigheter genom observation och kartlÀggning. Deras roll som lÀrare och deras kompetens spelar en stor roll för att de ska kunna möta dessa elevers svÄrigheter. Datorn anvÀnds som ett hjÀlpmedel i undervisningen och mycket eget tillverkat material som anpassas efter varje individ..

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga gymnasieelevers anvÀndning av datorer i skolarbetet med olika Àmnen pÄ ett yrkesprogram och tvÄ högskoleförberedande program. Kontext för studien Àr en centralt belÀgen kommunal gymnasieskola, i en mindre kranskommun grÀnsande till en storstadsregion i Mellansverige. Datainsamlingen bestÄr av en kvantitativ fallstudie med enkÀt som datainsamlingsmetod. Det empiriska underlaget omfattar 50 enkÀter och respondenterna Àr elever i gymnasiets Ärskurs tre, frÄn nÄgra av den undersökta skolans olika gymnasieprogram. Studien avser jÀmföra vad elever pÄ ett fordonsprogram, ett samhÀllsvetenskapligt program och ett tekniskt program anvÀnder datorer till i olika skolÀmnen, dÀribland svenska, engelska och matematik.

AnvÀndandet av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) Àr nÄgot som blir mer och mer vanligt i skolorna. Elever som med hjÀlp av datorer skriver sig till lÀsning Àr nÄgot som uppmÀrksammats genom Arne Tragetons metod och hans bok Att skriva sig till lÀsning - IKT i förskoleklass och skola (2005). Syftet med denna undersökning har varit att studera hur en lÀrare omvandlar Arne Tragetons metod till sin egen, vilka val lÀraren gör, vad som pÄverkar dessa val och var lÀraren fÄr informationen ifrÄn. I den tidigare forskningen tas det upp att en lÀrare stÀndigt bör söka kunskap om sina egna metoder och vara medveten om att det pÄgÄr en stÀndig lÀrprocess. En lÀrarens erfarenheter och kunskaper om undervisningsmetoder pÄverkar elevernas inlÀrning och utveckling. Det bör enligt Alexandersson finnas en medvetenhet hos lÀraren om den egna handlingen i undervisningen.

BAKGRUND: Min utgĂ„ngspunkt inför arbetet med studien var att det satsas Ă„tskilligt i skolorna för att höja lĂ€sförmĂ„gan hos eleverna, eftersom denna förmĂ„ga pĂ„verkar de flesta av skolans Ă€mnen. Även förskolorna arbetar aktivt med att synliggöra sprĂ„ket i vardagen, men kanske inte alltid det skrivna sprĂ„ket. Efter att ha arbetat ett antal Ă„r inom förskolan har jag Ă€ven fĂ„tt en uppfattning om att arbetet med vĂ„ra yngsta barn allmĂ€nt inte alltid vĂ€rderas som lika viktigt, eller har samma prestige som arbetet med de Ă€ldre barnen.SYFTE: Syftet med studien var dĂ€rför att ta reda pĂ„ olika uppfattningar ett antal förskolebarn i Ă„ldrarna 2,5 till 5 Ă„r kunde ha angĂ„ende att lĂ€sa och skriva. Detta innebar att försöka fĂ„ fram hur barnen sjĂ€lva resonerade i Ă€mnet. Avsikten var ocksĂ„ att synliggöra vikten av den professionella personalens arbete nĂ€r det gĂ€ller skriftsprĂ„klig stimulans, Ă€ven nĂ€r det gĂ€ller de yngsta barnen inom barnomsorgen.METOD: Undersökningen har gjorts kvalitativt med inspiration frĂ„n fenomenografin.

Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete har varit att klargöra vilka tankar sexÄringar har kring sin lÀs- och skrivinlÀrning. Syftet har mynnat ut i tvÄ frÄgestÀllningar, sexÄringars tankar kring betydelsen av att lÀra sig lÀsa och skriva och hur sexÄringar anser att de lÀr sig lÀsa och skriva.För att besvara syftet och frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod och intervjuat sjutton barn i tvÄ förskoleklasser. Intervjuerna har resulterat i olika kategorier, vissa barn har tankar om att lÀsning och skrivning Àr en sjÀlvklarhet. Barnen kan nÀmna situationer dÄ det Àr viktigt att kunna lÀsa och skriva, bland annat för att tillgodogöra sig nya kunskaper eller för att skriva brev. NÀr det gÀller hur denna inlÀrning gÄr till har barnen olika tankar om hur de lÀr sig lÀsa och skriva.

Syftet med studien var att studera Är 4-6 egna tankar om motivation för att ta reda pÄ vad de sjÀlva kÀnner att de behöver för att vilja skriva. Det ledde oss till frÄgestÀllningarna:Vilka faktorer upplever eleverna som betydelsefulla för att motivation ska skapas, Vilka yttre förutsÀttningar menar eleverna har betydelse för deras motivation betydelse för deras motivation samt Hur upplever eleverna samspelet i klassrummet och dess betydelse för deras motivation?Genom intervjuer, vilka har genomförts med totalt 16 elever pÄ tvÄ olika skolor, har vi försökt nÄ ett djupare plan dÀr eleverna fÄtt chansen att dela med sig av sina innersta tankar om skrivsituationer. Studien gjordes med elever vars lÀrare ansÄg att de saknade motivation till skrivande.Det visade sig tydligt att eleverna Àr olika och att de har olika erfarenheter vilket gör att deras svar visar att de Àven har olika behov. Resultatet pekar pÄ vikten av ett meningsfullt arbete dÀr tydligheten frÄn lÀraren stÄr i centrum tillsammans med ett stort engagemang.

Kandidatarbetets huvudsakliga mÄl Àr att producera en bilderbok för alla Äldrar, Skumma Typer & Trevliga Personer. En bilderbok Àr interaktiv till sin karaktÀr och den hÀr boken har ocksÄ ett tilltal pÄ flera nivÄer. Bokens bilder innehÄller tydliga allusioner, frÀmst riktade till den vuxne lÀsaren. Medieteknik Àr, i det hÀr sammanhanget, att först skissa analogt, föra över skisserna digitalt, bearbeta i datorn och dÀrefter skriva ut bilderna. Via ljusbord har bilderna sedan tecknats igen pÄ akvarellpapper och sedan mÄlats med akvarellfÀrg för att uppnÄ nyanser som kan vara svÄra att nÄ digitalt.

Att anvÀnda datorer i matematikundervisningen kan huvudsakligen ha tvÄ olika syften. Antingen kan syftet vara att eleverna ska lÀra sig anvÀnda datorer och tekniska hjÀlpmedel (vilket ingÄr i flera av gymnasieskolans kursplaner) eller sÄ anvÀnds datorer och tekniska hjÀlpmedel som ett hjÀlpmedel i sjÀlva undervisningen sÄ att eleverna kan lÀra sig matematiken pÄ ett bÀttre sÀtt. Den senare aspekten har undersökts i detta arbete. Fem lÀrare har berÀttat hur de tar datorn till hjÀlp för att eleverna skall ta till sig matematiken pÄ ett bÀttre och effektivare sÀtt och tvÄ olika anvÀndningssÀtt har hÀr kunnat identifieras. Det första sÀttet Àr att lÀraren anvÀnder datorn som ett hjÀlpmedel vid genomgÄngar, dÄ lÀraren anvÀnder datorn och eleverna tittar pÄ en storbild och ser vad lÀraren gör, som en föredrags-hÄllare anvÀnder en overhead eller PowerPoint.

Syftet med studien Ă€r att fĂ„ ta del av verksamma lĂ€rares upplevelse av arbetet med LTG-metoden, ljudmetoden samt metoden att skriva sig till lĂ€sning. LikasĂ„ Ă€r studiens syfte att kartlĂ€gga lĂ€rares instĂ€llning till olika hjĂ€lpmedel som finns att anvĂ€nda i lĂ€s- och skrivinlĂ€rningen sĂ„som lĂ€romedel, elevproducerat material, skön- och facklitteratur, medier, populĂ€rkultur och IKT. Vi intervjuade sex lĂ€rare verksamma i Ă„rskurs ett till tre för att ta del av deras tankar och upplevelser.Intervjuerna visade att alla lĂ€rare anvĂ€nder sig av samtliga lĂ€s- och skrivmetoder och tycker att de bör gĂ„ hand i hand för att eleverna ska fĂ„r bĂ€sta möjliga förutsĂ€ttningar att lĂ€ra sig lĂ€sa och skriva och kĂ€nna glĂ€dje inför skriftsprĂ„ket. Som en röd trĂ„d genom samtliga metoder nĂ€mns den glĂ€dje som vissa delmoment i metoderna ger inför skrivandet och lĂ€sandet. Även lĂ€rarens betydelse Ă€r genomgĂ„ende; Ă€r inte lĂ€raren positiv och engagerande sker inget lĂ€rande oavsett metod.

Arbetets syfte har varit att klargo?ra hur Nybro Energi ABs miljo?dator utfo?r sina bera?kningar och om bera?kningssa?ttet den anva?nder a?r korrekt.Genom att ha kritiskt analyserat hur miljo?datorns bera?kningar a?r strukturerade genomfo?rde vi kontrollbera?kningar och kunde med hja?lp av DU-teknik skapa en laborationsmall fo?r ja?mfo?relsebera?kningar och o?vriga tester.I resultatet finns en ja?mfo?relse mellan laborationsmallens och miljo?datorns utra?knade pannverkningsgrad vid olika tidpunkter. Ha?r framga?r a?ven miljo?datorns formelstruktur och hur vardera formel ha?nger samman.Ur resultatet kan slutsatsen faststa?llas att miljo?datorn utfo?r korrekta bera?kningar eftersom pannverkningsgraderna sta?mde o?verens. Eventuella felka?llor sa? som ma?tfel gjorde dock att ett sa?krare resultat hade uppna?tts om en mer grundlig och genomga?ende underso?kning gjorts, da?r alla givare och enheter som fo?rser miljo?datorn med information kontrollerats.Avslutningsvis ges na?gra fo?rba?ttringsfo?rslag som Nybro Energi AB kan go?ra fo?r att sa?kersta?lla att miljo?datorn utfo?r noggrannare och mer verklighetstrogna bera?kningar. .