Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att jag vill dokumentera min kreativa process frÄn första gÄngen jag börja skriva nytt material, till att för första gÄngen framföra det för en publik för att sedan utveckla till en hel (examens) konsert. HuvudfrÄga: hur fungerar min kreativa process och hur förhÄller jag mig till den? Jag har anvÀnt mig av att skriva processdagbok under ett och ett halvt Är. Jag har kommit fram till att jag i min kreativitet behöver vara strukturerad och ha ett visst mÄtt av disciplin och rutiner och försöka hÄlla en distans mellan mig och mitt skapande och samtidigt vÄga vara öppen och driva processen framÄt Àven om jag inte riktigt vet vad slutmÄlet blir.Min uppfattning om ordet kreativitet har ocksÄ under arbetet med denna uppsats förÀndrats. FrÄn att vara nÄgot abstrakt och mystiskt med en bild av att de som kallades kreativa var speciella mÀnniskor, genier, som mer eller mindre hade en speciell gÄva till en uppfattning om att kreativitet Àr en egenskap vi alla har som med rÀtt förutsÀttningar och sammanhang kan övas och utvecklas..

I den hÀr uppsatsen har vi undersökt och behandlat lÄneförbudet som Äterfinns i ABL 12:7 och i kap 21 i nya ABL. Vi har undersökt om lagen uppfyller sina syften samt vilka syften som lagstiftaren har haft. Intressant Àr att en ny ABL trÀder i kraft den 1 januari 2006. Vi har utgÄtt frÄn lagstiftningen och sedan följt upp med rÀttspraxis och doktrin.Under arbetets gÄng upptÀckte vi luckor i lagstiftningen vilket medför att syftena bakom lagstiftningen inte kom till sin fulla rÀtt. Luckorna öppnar möjligheter att kringgÄ lÄneförbudet med tÀmligen enkla metoder.

Mitt syfte med detta arbete var att nÄ kunskap hur en skola pÄ Nya Zeeland arbetar med lÀs- och skrivsvÄrigheter. För att besvara syftet anvÀnde jag mig av frÄgestÀllningarna: Hur uppmÀrksammar pedagogerna att en elev har lÀs- och skrivsvÄrigheter? Vilka metoder anvÀnder pedagogerna nÀr de arbetar med lÀs- och skrivsvÄrigheter? Jag ville ocksÄ veta vad pedagogerna hade för tankegÄngar nÀr det kom till ett programmet Reading Recovery, som anvÀnds pÄ mÄnga skolor pÄ Nya Zeeland. Min studie gjordes pÄ en skola pÄ Nya Zeeland. För att besvara mina frÄgestÀllningar valde jag att intervjua pedagoger, samt observera lektioner dÄ de arbetade med lÀs- och skrivsvÄrigheter.

Det begrÀnsade körkortet som finns idag Àr till för att förare som inte fullt ut klarar det medicinska kraven för ett körkort, ÀndÄ skall kunna köra bil. Till exempel att om man har ett lindrigare synfel sÄ skall man endast fÄ köra dagtid. Problemet Àr att det inte riktigt fungerar, dels Àr det omstÀndigt och dels efterföljs inte reglementet som finns. Ett utav problemen som finns idag Àr att man först mÄste fÄ sitt körkort Äterkallat för att senare kunna fÄ det begrÀnsat. Ett av problemen Àr ocksÄ att fÄ ut information som gör att alla parter kan agera som de borde.

I denna uppsats har jag undersökt hur albanska barn och deras förÀldrar ser pÄ att barnen har fÄtt sin lÀs- och skrivinlÀrning pÄ sitt förstasprÄk, albanska. Mitt syfte har varit att ta reda pÄ vilka attityder som har formats genom att ha deltagit i projektet att lÀra sig lÀsa och skriva pÄ albanska och sedan successivt slussas in i undervisning pÄ andrasprÄket, svenska. Syftet var ocksÄ att ta reda pÄ om det har gynnat elevernas andrasprÄksutveckling sÄ att det kan leda till bÀttre mÄluppfyllelse för de tvÄsprÄkiga eleverna. Metoden innebar att intervjua 5 elever och deras 5 förÀldrar. Intervjuerna har sedan transkriberats och dÀrefter har jag sammanstÀllt elevernas och förÀldrarnas berÀttelser.

Projekt Àr nÄgot som mÄnga företag bedriver. Hur företag vÀljer att organisera projekt beror pÄ hur deras verksamhet Àr organiserad, vilket medför att projekt leds pÄ olika sÀtt. Dock Àr det vÀldigt vanligt med en sÄkallad projektledare bland flera olika typer av projekt. Denna persons roll, befogenheter och uppgifter Àr nÄgot som Àr utav stor vikt utifrÄn ett konkurrans avseende, dÄ flera aktiva projektföretag pekar pÄ att projektledning Àr en kÀrnkompetens. Detta leder till funderingar pÄ hur en projektledare jobbar och hur metodiken ser ut för en person som leder ett projekt.

I dagens informationssamhÀlle ses kunskap om IKT som en viktig kompetens för att mÀnniskor ska fungera i samhÀlle och nÀringsliv. KÀllor visar pÄ flera motiv till varför barn i tidig Älder ska introduceras för datoranvÀndning (dÄ datorn som verktyg kan generera ny kunskap och möjliggöra nya arbetssÀtt). UtifrÄn en kvalitativ metod har vi undersökt retoriken bakom barnens datoranvÀndning pÄ förskolan. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tvÄ rektorer för att ta reda pÄ deras pedagogiska idéer om och satsningar pÄ IKT. Med utgÄngspunkt ur detta har Àven tvÄ fokusgruppintervjuer genomförts med pedagogerna i deras arbetslag med syfte att studera vad dessa uttrycker för tankar om att anvÀnda IKT i den pedagogiska verksamheten.

Syftet med vÄr undersökning Àr att se om det gÄr att förbÀttra tryggheten i skolmiljön samt utanförskolan, och att fÄ en bÀttre överblick pÄ vad ungdomar sjÀlva tycker om trygghet och hur mycketden spelar in pÄ deras tillvaro. För att kunna redogöra för hur eleverna stÀller sig till begreppettrygghet och vad det innebÀr, har vi anvÀnt oss utav en kvantitativ undersökningsmetod dÀrenkÀtundersökning med sammanlagt 2 högstadieskolor i Ärskurs 9 i norra och södra Sverige liggersom grund för vÄrt forskningsresultat. Vi sammanstÀllde och analyserade vÄrt material med SPSS. Iresultatet sÄ visade sig att majoriteten av eleverna kÀnde sig trygga i och omkring skolan. Vi fannÀven att det fanns samband mellan nÄgra utav variablerna, bl.a.

Uppsatsens syfte var att presentera och analysera exempel pÄ hur tvÄ elever utövade inflytande överen kollaborativberÀttelse de skrev i ett klassrum modellerat efter Tragetons modell att skriva sig tilllÀsning. Vidare var syftet att synliggöra de lÀrdomar som kan dras frÄn att i denna studie med ensamtalsanalytisk metod analysera interaktioner i samspelet runt skriv- och lÀsinlÀrningen i skolan.Materialet som presenteras i denna uppsats samlades in med tvÄ filmkameror och en diktafon somfokuserade pÄ ett par elever som arbetade med att skriva en berÀttelse tillsammans. Segment av detinsamlade materialet presenterades sedan i form av transkriptioner som lÄg till grund för analysen.Resultaten synliggör ett antal olika interaktioner dÀr deltagarna utövar inflytande över materialetoch i begrÀnsad utstrÀckning hur texten vÀxer fram i förhÄllande till dessa interaktioner. Uppsatsenvisar ocksÄ pÄ ett antal lÀrdomar som kan dras med hÀnsyn till insamling av och presentation avdetta material vid analys av skriv- och lÀsinlÀrningen i skolan..

Denna uppsats undersöker möjligheten att anvÀnda ett nÀtverksövervakningssystem för att Àven övervaka maskindrivna processer. Kan man baka ihop övervakningen av den maskinella processen och datorn som styr maskinen i ett och samma system? Detta genomförs genom att identifiera och implementera ett lÀmpligt övervakningssystem i en befintlig maskinell laborationsmiljö. Arbetet utvÀrderas dÀrefter enligt ett antal felscenarion och Àven utifrÄn ett systemadministratörsperspektiv. Intervjuer med praktiker inom industribranchen utförs ocksÄ för att dra ytterligare slutsatser..

Det hÀr examensarbetet fokuseras pÄ Downs syndrom. Jag valde att undersöka bland annat hur barn med syndromet blir bemötta av personal och andra barn nÀr de börjar i förskolan och skolan/sÀrskolan och hur personalen anpassar verksamheten för att barnet ska trivas. Vidare undersöktes hur pedagogerna i de olika verksamheterna gÄr tillvÀga för att ha ett bra samarbete med hemmet. Jag har Àven tagit reda pÄ vem det Àr som bestÀmmer om det handikappade barnet ska gÄ integrerat i vanlig klass eller om han/hon börjar i sÀrskolan. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ metod. Fyra personer blev intervjuade med hjÀlp av penna och papper.

Arbetet handlar om att ta fram ett tapetmönster ritat för hand. Mönstret Àr helt unikt och gjort pÄ fri hand frÄn grunden, det Àr sedan fÀrglagt i datorn för att blanda ny teknik med hantverk. Mönstret Àr inspirerat av Art Deco och Arts&Crafts, djur och natur. MÄlgruppen spÀnner sig frÄn ung till gammal, mönstret och dess fÀrgkombinationer ska passa de flesta. En designprocess baserad pÄ inspiration och skissande redovisas.

Att arbeta i projekt anses som en engÄngsuppgift som anvÀnds för att t.ex. uppnÄ ett eller flera prestationsmÄtt. Denna arbetsform har blivit vanligare över tiden och anvÀnds av olika organisationer och företag för att nÄ optimal vinst. DÄ projekt som arbetsform har blivit mer vanligt undgÄr den inte frÄn problem. Ett vanligt hinder i arbete med projektform Àr dÄ företag har multiprojekt, problemet ligger frÀmst att kunna prioritera vilket projekt som skall bedrivas före ett annat.

UngefÀr 40 % av alla patienter som söker sig till vÄrden idag, lider av psykosomatiska symtom. Mycket utav sjukvÄrdspersonalens tid och resurser lÀggs pÄ de diagnostiserbara symtomen i form av lÄngdragna utredningar och behandlingar utan resultat. Det behövs inom vÄrden fler behandlingsstrategier och mer kunskap om hur psykosomatiska symtom utvecklas. Syftet med litteraturstudien var att undersöka bakomliggande orsaksfaktorer till psykosomatiska symtom och möjligheten för sjuksköterskan att stödja dessa patienter emotionellt. Resultatet visade att orsaksfaktorerna var multidimensionella.

Bakgrund: Senare Ärs forskning visar att en stillasittande vardag kan vara utav bidragande orsak till flera livsstilsförvÀrvade sjukdomar och förtidig död. Individer i dagens informationssamhÀlle har god kunskap om hur de upprÀtthÄller en bra livsstil. Men trots detta sÄ fortsÀtter mÀnniskor att leva osunt. Syfte: Var att belysa faktorer av betydelse för patienters följsamhet vid ordination av fysisk aktivitet pÄ recept. Metod: En litteraturöversikt gjordes med hjÀlp utav litteratursökningar i databaserna Cinahl och PubMed.