Bakgrund: Ekonomisk, teknisk, medicinsk utveckling och medborgares förväntningar styr ökade krav på god vård. Arbetet i hälso- och sjukvården är kunskapsintensivt och i ständig utveckling. Chefer ska kunna ge instruktioner, förtydliga arbetsuppgifter, stödja prioriteringar och ge medarbetare stöd och återkoppling. Detta sätter fokus på ledarskap och lärande. Socialstyrelsen i Sverige menar att det behövs ökade kunskaper i hälso- och sjukvården, om lärandestyrt förbättringsarbete.

Denna rapport beskriver vårt projektarbete på ComOpt i Helsingborg. Uppgiften har varit att göra presentationer av företagets produkter. Det centrala i arbetet har varit grafisk design, i det här fallet gränssnittsdesign till de presentationer vi har gjort. I vår rapport reflekterar vi över den designprocess vi har genomgått och ställer frågor som: Vad gör en designer till en bra designer? Och: Var får vi kreativitet och inspiration ifrån? Det vi har kommit fram till är att en bra designer kännetecknas av förmågan att kunna prestera bra trots bristande resurser.

Under ungdomstiden skapar många individer levnadsvanor, som sedan följer med dem under resten av livet. Det är därför viktigt att ungdomar redan då, blir medvetna om sina kostvanor och dess betydelse. Då idrottande ungdomar genomgår en tillväxtspurt samtidigt som den fysiska aktiviteten är hög, har de en stor energiförbrukning. Det är därför viktigt att ha ett tillräckligt energiintag, då det till stor del hjälper till att bibehålla och/eller förbättra prestationen. Två måltider som många gånger kan hjälpa idrottare att uppnå energibalans, samt ge den extra energi som behövs inför och efter en träning/tävling är uppladdnings- och återhämtningsmål.

Syftet med denna studie har varit att få fördjupad kunskap om lärares uppfattning om sittledarskap i klassrummet och vilken betydelse lärare anser att ledarskapet har förklassrumsklimatet/miljön och elevers studieresultat. Utifrån syftet med studien har jag tagitdel av relevant litteratur och tidigare och aktuell forskning i ämnet samt fördjupat mig igenerell systemteori och utvecklingsekologisk systemteori som fått utgöra grunden föruppsatsens teoretiska förankring.Studien har en kvalitativ forskningsansats, där individuella kvalitativa intervjuer använtssom datainsamlingsmetod. Sammantaget intervjuades sju grundskollärare med erfarenhet avundervisning i årskurserna 1-9, inom den ordinarie grundskolan. Studiens resultat utgörsendast av dessa lärares uppfattningar om sitt ledarskap i klassrummet och dess inverkan påklassrumsklimatet/miljön och elevers studieresultat.Enligt studiens resultat präglas ett bra ledarskap generellt sett av tydlighet. Utmärkandeför ett bra ledarskap direkt kopplat till lärares ledarskap präglas framförallt av det som ärutmärkande för ett demokratiskt ledarskap.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att ur ett ledningsperspektiv undersöka vilka belöningssystem småsom gare nämnde nämnde prestation. hur vi kommer in på just ett belöningssystem som främjar. lvis kopplingen emellan prestation företag använder och jämföra detta med företagens tillväxt och de anställdas prestation.Metod: Metoden använder en tvärsnittsdesign med induktiv karaktär. Primärdata består av kvalitativa intervjuer som kombineras med en kvantitativ enkätundersökning ur ett  företagsledarperspektiv. Urvalet baseras på företagens storlek, år de grundades samt  bransch.TeoriUppsatsskribenterna avser att använda agentteorin, Hertzbergs tvåfaktorteori, teorier kring belöningssystem och motivationsteorier som uppsatsen teoretisk ramverk.Resultat: Resultatet visar att fast lön och prestationsbelöningar är mest använt.

Efter sommarens Paralympiska spel i London 2012 kändes handikappidrotten mer intressant än någonsin att fördjupa sig i. Att se dessa atleter med ett funktionshinder prestera så bra i sina idrottsgrenar skapade en nyfikenhet i hur deras resa sett ut från att vara på amatörnivå till att nå den absoluta eliten. Syfte med denna studie var att belysa erfarenheter och uppfattningar hos personer med fysisk funktionsnedsättning av att vara amatör till att nå elitnivå inom ett antal individuella idrotter. Den kvalitativa metod som arbetet inspirerades av var fenomenografi och datainsamlingen är gjord via intervjuer. Analysen av data gjordes genom en sjustegsmodell där olika utsagor bildade kategorier.

Med den här studien har jag velat fördjupa mig i unga kvinnors livssituation och vad som upplevs som de största stressfaktorerna. Syftet var att se hur unga kvinnors psykiska hälsa och självbild påverkas av förväntningar och krav, samhälleliga strukturer och förhållanden samt eventuella konsekvenser av detta. Jag ville även titta närmare på hur kvinnors livsvillkor ser ut, och vad det är i just deras situation som gör att deras psykiska hälsa blir drabbad. Det empiriska material jag använt mig av består av resultatet av skriftliga undersökningar som gjorts av fem stycken kvinnor i ålder 25-30 år, där de bland annat ombads reflektera över vad som gör dem stressade, vilka krav de upplever i samband med stress och vilka eventuella skillnader det finns mellan manlig och kvinnlig stress. De slutsatser jag kunnat dra utifrån min undersökning är att kvinnor blir stressade på grund av alla de olika förväntningar och krav som ställs på dem, vilket gör att de olika bilderna (som är konstruktioner) av hur en kvinna bör vara kolliderar.

Det är allt fler elever som går ut grundskolan med betyg som inte ger behörighet till någon utbildning på gymnasiet. Ett IV-program på den skola undersökningen gällde hade startat en lärlingsutbildning med namnet LIV (Lärande I Verksamhet) för att hjälpa dessa elever till en utbildning. Syftet med studien var att undersöka vad som bidrog till att dessa elever uppfyllde målet med lärlingsutbildningen om att bli anställningsbar. Utifrån detta syfte söktes svar på lärlingselevers bedömning av möjlighet till anställning, för- och nackdelar med lärlingsutbildningen, vad avgör att ungdomarna är i skolan, lär sig och når uppsatta mål. Nio intervjuer genomfördes fördelade på tre elever och fyra lärare inom lärlingsprogrammet samt två representanter från lärlingsföretagen.

Kolhydrater anses idag vara den viktigaste komponenten i kosten hos idrottare som vill prestera optimalt inom uthållighets- och högintensiv idrott. En fettrik kost där kolhydratintaget minimeras har dock visat på en rad fördelar, som alla leder till glykogenbesparing genom att kroppen genomgår en metabolisk adaption, som både vid vila och under träning leder till en ökad fettoxidation. Dessa glykogenbesparingar bör kunna leda till en bättre uthållighetsförmåga där atleten orkar utöva idrotten under en längre tid. Syftet med denna studie är därför att ta reda på hur en fettrik kost påverkar uthållighetsförmågan vid jämförelse med en kolhydratrik kost, genom att undersöka tidigare gjorda studier inom området.Forskare är idag oense om hur lång tid det tar för kroppen att adapteras till en ny kost. En studie anser att det tar 3 till 4 veckor, medan en annan anser att det tar 7 dagar.

I vår studie har vi fått tillträde till en industriell verksamhet och kunnat följa dess inledande fas för ett uppstartat förändringsarbete. Organisatorisk utveckling har sedan decennier tillbaka kommit att bli ett alltmer omtalat modeord, där förändringar sker oavkortat för att svara upp till en effektivisering som har betydelse för företagens överlevnad.Vårt syfte med studien var att skapa en djupare förståelse för hur en omorganisation påverkar den enskilda verksamheten och få en inblick i hur en förändring utifrån ledningens sida motiveras och hur den tas emot bland medarbetarna. Vidare ville vi genom förståelsen för vad som sker emellan dessa två stadier försöka utröna vilka förutsättningar som behövs för attframgångsrikt kunna implementera ett förändringsarbete.Dessa frågeställningar fick vi besvarade genom kvalitativa intervjuer som utfördes medmedarbetare på flera hierarkiska nivåer i organisationen. Våra övergripande teorier som har stöttat vår empiriska insamling har haft såväl medarbetarnas som ledningens perspektiv. Teorier som legat till grund för analysen av medarbetarnas uppfattningar kom att innefatta gruppdynamikens betydelse och personliga drivkrafter i arbetet.

Bakgrund: Sverige är unikt i världen genom att ha lagstadgat om kostnadsfria och näringsriktiga skolmåltider. Mat i skolor har serverats i Sverige sedan mitten av 1800-talet. Dagens system har formats över en lång tid och har utvecklats allt eftersom näringsrekommendationer och matkultur förändrats. De senaste rekommendationerna för den svenska befolkningen kom 2005 och den senaste uppdateringen av råden Bra mat i skolan kom tidigare i år. Fisk, frukt och grönsaker ger många av de viktiga näringsämnen vi behöver, kostundersökningar har visat att vi äter för lite av dessa.Syfte: Att se hur skolbarns mattallrikar ser ut i jämförelse med en referenstallrik med fokus på intag av grönsaker och fisk.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna undersökning är att ta reda på vad som motiverar elever i årskurs nio till att vilja prestera och få starka betyg i ämnet idrott och hälsa. Samt att även undersöka ifall dessa elever har några ambitioner i ämnet.Frågeställningar:Hur ser elevers motivation ut för ämnet idrott och hälsa?Hur ser ambitionsnivån ut hos elever för ämnet idrott och hälsa?MetodI detta arbete har jag använt mig utav en kvalitativ ansats och intervjuat sex stycken elever för min datainsamling. Intervjuerna transkriberades och bearbetades med hjälp av analyser utifrån två olika teoretiska perspektiv Self- Determination theory och Piagets kognitiva utvecklingsteori inom konstruktivismen.ResultatElevers motivation i årskurs nio består av att eleverna finner rörelseglädje i den fysiska aktiviteten på idrottslektioner och några respondenter lyfte upp betydelsen av den positiva gruppdynamiken i klassen. Elevernas största ambition var betygen, anledningen till att de gör sitt bästa och siktar på att få höga betyg är vetskapen om att betygen spelar en viktig roll när de skall söka in till gymnasiet.

Att det är viktigt att känna sin egen förmåga har varit känt sedan länge. Redan stenåldersmannensom skulle gå på grottbjörnjakt var tvungen att veta sin och sina stamfränders förmåga. Frågan är om vi iFörsvarsmakten vet vad vi och våra krigsförband verkligen kan prestera. Målsättningen med detta arbetehar varit att undersöka hur krigsförbandsvärderingen skall gå till i teorin, hur den används i praktiken ochvad som användarna skulle vilja ändra på för att slutligen kunna svara på frågan: Duger vårt nuvarande sätt att värdera krigsförband för morgondagens insatta insatsförsvar?Svaret söker jag med hjälp av teorin Balanced Scorecard som Försvarsmaktens ledning ämnar väljaför att möta framtidens managementkrav.

Kolhydrater anses idag vara den viktigaste komponenten i kosten hos idrottare som vill prestera optimalt inom uthållighets- och högintensiv idrott. En fettrik kost där kolhydratintaget minimeras har dock visat på en rad fördelar, som alla leder till glykogenbesparing genom att kroppen genomgår en metabolisk adaption, som både vid vila och under träning leder till en ökad fettoxidation. Dessa glykogenbesparingar bör kunna leda till en bättre uthållighetsförmåga där atleten orkar utöva idrotten under en längre tid. Syftet med denna studie är därför att ta reda på hur en fettrik kost påverkar uthållighetsförmågan vid jämförelse med en kolhydratrik kost, genom att undersöka tidigare gjorda studier inom området.Forskare är idag oense om hur lång tid det tar för kroppen att adapteras till en ny kost. En studie anser att det tar 3 till 4 veckor, medan en annan anser att det tar 7 dagar.

Bakgrund: Idag finns det en stor marknad som enbart fokuserar sig på kostillskott, vars uppgift är att få styrketränande människor att prestera maximalt. Många sätter idag sin tro på de preparat som säljs i kostillskottsbutiker, detta medför att försäljningen av kosttillskott under de senaste åren har ökat explosionsartat runt om i världen, inte minst i Sverige.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka friska, fysiskt aktiva mäns styrka, muskulära uthållighet och deras mentala tillstånd vid konsumtion av prestationshöjande preparat (PWO) med ingredienserna koffein, beta-alanin, kreatin, och L-arginin.Metod: Denna studie använde en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad studiedesign där 18 fullt friska, fysiskt aktiva män deltog. Testpersonerna utförde styrketester, uthållighetstester samt tester gällande deras mentala tillstånd vid intag av PWO och placebo (PL). Testresultaten analyserades sedan i SPSS.  Resultat: Bänkpressen samt uthållighetstestet påvisade ingen signifikant skillnad (p=0,362), (p=0,195). Styrketestet i knäböj visade däremot en signifikant skillnad mellan PWO och PL (Placebo) där deltagarana presterade bättre efter PWO (p=0,007).