Hur vi lever och vad vi konsumerar får konsekvenser på miljön. Idag orsakar en stor del av livsmedelsproduktionen allvarliga miljöproblem. Att odla delar av sin mat i den egna trädgården bidrar till en ekologiskt hållbar livsstil, minskar den individuella miljöpåverkan och därmed det egna ekologiska fotavtrycket.  En allmän trend råder gentemot skötselextensiva trädgårdar, ofta anses det oförenligt med en nyttoträdgård. En utgångspunkt för detta arbete är att skötselextensiva odlingsmetoder kan vara av intresse för en växande målgrupp av miljömedvetna människor. Syftet med arbetet är att undersöka hur det går att förena skötselextensivitet med produktivitet i hemträdgården med tanke på växtval och komposition.

Vid Jordberga i Trelleborgs kommun i Skåne har SBI Jordberga Biogasanläggning startats under 2014. Skånska Biobränslebolaget (SB3) har tillsammans med bönder i området tagit på sig att odla substrat till denna anläggning, ca 100 000 ton per år. Sedan lång tid har lantbrukarna i området erfarenhet av sockerbetsodling, en gröda som odlas med 50 cm radavstånd. Traditionellt har majs odlats med ett radavstånd på 75 cm i Sverige. Majsodlingen på Söderslätt har varit mycket liten och därför uppstod frågan om biogasmajs kan odlas på 50 cm radavstånd istället för 75 cm. Detta arbete undersöker hur biomassaskörden påverkas av ett minskat radavstånd i biogasmajs.

Permakultur innebär att skapa uthålliga mänskliga miljöer och fördelaktiga matproducerande ekosystem. Den enskilda människan behöver bli mer involverad i sin egen matproduktion för att detta ska kunna uppnås. Denna litteraturstudie presenterar växter utifrån skogsträdgårdens skiktindelning, vilka representerar växternas olika funktioner i ett ekosystem. Skogsträdgården är ett centralt odlingssätt inom permakulturen, där främst perenna växter kombineras i naturenliga kompositioner till en hållbar, effektiv produktion av mat. Genom att kategorisera växterna i skikt kan man få en överskådlig bild som förenklar skapandet av hållbara ekosystem för stadens olika ?trädgårdar?.

Jag har studerat hur jag med hjälp av illustration, fotografi, text, färg och form kunnat hjälpa Uppsala linneanska trädgård att locka fler besökare till deras trädgårdar för att de i sin tur ska kunna inspirera de som vanligtvis inte odlar, till att börja odla själva och ha kul med mat.Detta har jag undersökt genom att formge en affischlayout till ett kommande event där jag applicerat informativa illustrationer och tagit fram två olika typer av bildmanér. Ett bildmanér som ska attrahera barn och ett som ska attrahera vuxna, och testat om hen kan kombinera dessa olika bildmanér till en informerande enhet vad det gäller kriterierna för fungerande informationsdesign..

Miljöförstöringen har varit i blickfånget i ett par år nu. Människor börjar mer och mer bry sig om hur man själv kan påverka och minska sina egna miljöutsläpp. Den stora boven i dramat är alla transporter som används för att frakta bland annat grönsaker och andra livsmedel. Eftersom fler och fler människor flyttar in till städerna gör detta att transporterna ökar allt mer. För att få mer närodlat behöver vi odla mer i städerna.

Miljöförstöringen har varit i blickfånget i ett par år nu. Människor börjar mer och mer bry sig om hur man själv kan påverka och minska sina egna miljöutsläpp. Den stora boven i dramat är alla transporter som används för att frakta bland annat grönsaker och andra livsmedel. Eftersom fler och fler människor flyttar in till städerna gör detta att transporterna ökar allt mer. För att få mer närodlat behöver vi odla mer i städerna.

I Sverige växer intresset för att odla sina egna grönsaker, men få bostadsområden erbjuder möjlighet till odling och det är högt tryck på befintliga kolonilotter. Det är därför nödvändigt att ge plats åt nya former av odling i den urbana miljön. En sådan utveckling går i linje med den omställning mot hållbar stadsutveckling som städerna står inför. Kommunen behöver ge praktiska exempel på hållbara lösningar och en väg att gå är att låta medborgarna odla i det offentliga rummet. Uppsatsen avser att ta fram en förstudie till ett projekt som ska bidra till en förbättrad hållbar stadsutveckling. Projektet som föreslås är att parkkontoret i Lunds kommun tillsammans med odlingsintresserade invånare anlägger en stadsdelsträdgård på den stora gröningen i Folkparken.

Stadsodling har under senare tid fått stor uppmärksamhet. Inte enbart fördess potential som livsmedelsresurs i ett hållbart samhälle utan också föratt odling fortfarande är en viktig rekreationsform för många människor ochidag bor allt fler människor i städer. Många framgångsrika exempel påstadsodling runt om i världen är kollektiva system utomhus. I ett nordisktklimat är växtsäsongen utomhus kort och i detta projekt undersöks därförmöjligheten att odla ätliga växter inomhus. Projektet resulterade i en jordlöshydroponisk odlingsprodukt som ska ses både som en mindre produktionsresursoch som ett pedagogiskt verktyg för att skapa förståelse förhur maten vi äter skapas.

Jag har valt att i detta master 2 examensarbete inom Inredningsarkitektur och Möbeldesign arbeta med lägenheter i ett planerat flerfamiljshus. Som blivande Inredningsarkitekt (IA) vill jag ta ett kliv tillbaka, betrakta och analysera vad det är som är viktigt för ett hem och vår totala miljö. Med total miljö menar jag psykisk miljö och fysisk miljö.Genom att studera rum och deras funktioner utifrån olika behov, hoppas jag finna nya innovativa lösningar, samt möjligheten att reducera energiförbrukningen i hemmiljö.Områden som berörs och flätas samman i mitt examensarbete är: bättre förutsättning att odla grönska, ökad återvinning, reducerad värmeförbrukning, alternativ till uppvärmning, miljövänlig energi samt psykologiska mervärden i lägenhetens plan som kräver problemlösning och upptäckarglädje. Den gemensamma nämnaren är, vår totala miljö..

Vi står inför en mycket spännande framtid inom utvecklingen av odling i stadsmiljö. Den trend av stadsodling som svept över Sverige de senaste åren har lett till att en mängd nyskapande och spännande odlingsprojekt har initierats runt om i landet. Att odla i staden och att odla kollektivt är dock inget nytt fenomen. Slottsträdgården i Malmö är ett exempel på en gemensam form av stadsodling initierad av brukare själva som nu drivs i samarbete med kommunen. Med det intresse och stora engagemang som finns för stadsodling idag finns både ett behov och en mycket stor potential i att vidare utveckla och hitta nya modeller samt att undersöka vilka effekter odlingen kan ha för människan och samhället. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur lokala odlingsinitiativ kan påverka boende, markägare och lokalsamhällets utveckling, att undersöka varför människor väljer att delta i stadsodling samt hur odlingsverksamhet kan drivas och genomföras i befintlig stadsmiljö. Detta görs i uppsatsen dels genom en litteraturstudie av tidigare forskning i ämnet och dels genom en fallstudie av stadsodlingsverksamheten i bostadsområdet Seved i Malmö.

Detta arbete undersöker hur den nya zeeländska läsinlärningsmodellen Whole language kan se ut i praktiken på en svensk skola utifrån läsinlärningsmaterialet Kiwi. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur materialet är uppbyggt, hur lärarna arbetar med det och vad de anser om metoden som bygger på läsning i tre former: gemensam, vägledd och självständig. Min metod består av tre delar: kvalitativa intervjuer med 5 lärare på min VFT-skola, hänvisningar till min fältdagbok som jag skrev där och en mindre textgranskning av kiwimaterialet. Det viktigaste resultatet är att det finns både lärare som helt har tagit metoden till sig och lärare som skulle vilja slippa arbeta med den. Min viktigaste slutsats är att Kiwi och storbok fungerar bäst om det finns resurser för det.

I mitt arbete vill jag visa på hur man med hjälp av reklamanalys kan uppnå läroplanens för kritiskt tänkande i gymnasieskolan, samt ge eleverna en möjlighet att utveckla en förmåga att kritiska granska media. Detta sker först genom en teoretisk ram och här utreder jag begreppet media literacy och genom att finna en definition på vad kritiskt tänkande är. Sedan lyfter jag fram två pedagogiska verktyg som kan användas i arbetet med att analysera reklam, semiotisk bildanalys och textanalys. Slutligen gör jag en analys av en reklamannons och gör pedagogiska och didaktiska kopplingar till analysen. Jag visar genom mitt arbete varför det är viktigt att odla kunskaper och förmåga att kritiskt granska medietexter, och vilka pedagogiska verktyg man som lärare kan rusta sig med..

Studien förklarar vad terra preta är och hur man med enkla medel kan använda sig av terra preta i sin fritidsodling. Studien baseras på litteraturstudier men även genom ett studiebesök och egna praktiska experiment har jag fått ökad förståelse och kunskap om ämnet.Arbetet redovisar vad terra preta är ur historiskt perspektiv, dagens användning av terra preta och pågående forskning. I Resultatet presenteras två förslag med illustrationer och text på hur man kan tillverka biokol i pyrolysanläggningar. Därefter bearbetas frågeställningen hur man kan använda sig av biokol i sin odling. Syftet med arbetet är att underlätta för den som är intresserad av att odla med terra preta att få sammanställd information om hur man kan gå till väga praktiskt..

Allt fler flyttar in i städer och 2050 tros över 90 % av Sveriges befolkning vara bosatta i städer. Samtidigt minskar grönområden runt om i städerna. Forskning visar på olika problem som uppstår i städer och dess miljö men också på hur växter och deras naturliga egenskaper kan vara till nytta. Syftet med detta arbete är att visa olika alternativ på hur man kan använda sig av befintliga outnyttjade områden i Stockholm och grönska dem. En litteraturstudie och exkursioner har resulterat i tolv olika gestaltningar av platser tagna ur sex olika grupper som presenteras som resultat.

Lantbruket har under de sista 30 åren upplevt en strukturomvandling med en minskning av antalet lantbruksföretag, men de som är kvar blir större. Sedan början av 1980-talet fram till år 2011 har antalet mjölkkor sjunkit med 314 300 stycken till 346 495. Även antalet mjölkproducenter har minskat kraftigt, från år 1998 till år 2011 sjönk antalet från 9 599 stycken till 5 260. Dagens låga mjölkpris och höga foderpris har medfört att mjölkproducenterna i Sverige har låg lönsamhet. Strukturrationaliseringen har gjort att de kvarvarande producenterna har fått tillgång till mer mark och möjligheten att kunna börja odla större delar av foderbehovet hemma på gården och där med minska behovet av inköpt foder.