Vad är MTI? Hur påverkar motoriska rörelser koncentrationsförmågan hos barn? ?Sitter du nu och dagdrömmer igen? Spring inte omkring! Sitt still och lyssna på vad jag säger.? Detta fenomen kan tyckas vara ett normalt beteende för barn i klassrummet. Men observerar man barnet individuellt kan man se att det finns underliggande problem med både motoriken och koncentrationen. Barns reflexer, sinnen, mognad, stimulans och självförtroende tillsammans med motoriska rörelser så som finmotorik och grovmotorik går hand i hand med inlärning hos barn. MTI, Motorik Tränar Inlärning, är en metod för föräldrar och pedagoger som hjälper barnen med deras motoriska rörelser och som främjar koncentrationen i klassrummet. Syftet med studien är att ta reda på vilken betydelse metoden MTI har för främjandet av barns koncentrationsförmåga.

Det här examensarbetet har sin utgångspunkt i elevernas intresse av att spela onlinespelet Word of Warcraft (WoW) vilket har lett fram till en undersökning om spelets eventuella påverkan på elevernas färdigheter i engelska, och hur den i så fall ser ut. Eftersom spelet inte finns på svenska är de flesta spelarna beroende av sina färdigheter i engelska för att kunna förstå och göra sig förstådd i spelet. Arbetet utgår från tre huvudfrågeställningar:1. Finns det ett samband mellan elevernas resultat i engelska och deras spelande av World of Warcraft? Om det finns ett samband, hur kan det beskrivas?2.

Att svenska medier hotas blir allt vanligare. Denna undersökning syftar till att diskutera omfattningen av hot mot journalister och beskriva hotens karaktär genom Att lyssna till journalisternas egna erfarenheter. Undersökningen är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med sex verksamma journalister, varav tre har redaktionellt ansvar. Vi har besökt ett antal redaktioner som har erfarenhet av hot och vänt oss till vissa nyckelpersoner. Utifrån syftet har vi formulerat följande frågeställningar:Vilka uttryck tar sig hoten mot lokaltidningsredaktioner och enskilda medarbetare?Finns det en handlingsplan på redaktionerna när medarbetare hotas? Hur ser den i så fall ut?Vad anser de enskilda journalisterna att hot får för konsekvenser för det journalistiska arbetssättet och ? i förlängningen ? även demokratin?Vår forskningsfråga blir således: om, och i så fall varför, journalister på lokaltidningar uppfattar att olika typ av direkta hot mot dem ökat och vilka konsekvenser journalisterna anser att detta kan ha för deras yrkesutövning.Resultatet av studien visar att alla respondenter har fått hot och trakasserier riktade mot sig och/eller redaktionen.

I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom Att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.

Vi flyger över en stad och ser från luften en stor, rektangulär, grön plätt. Genast blir vi nyfikna på vad denna plätt kan ha för funktion och bestämmer oss för att undersöka saken närmare.Gefle IF är ett allsvenskt lag som verkar ha det svårt att synas och kan upplevas som försiktiga och tråkiga. Genom att studera Gefle IF:s lagkultur och hur tränaren Per Olssons ledarskap påverkar laget ska vi ge förslag på förändringar som kan genomföras för att göra laget mer attraktivt och intressant. Gemensamt för all organisationskultur är att den är mycket unik. Faktorer som organisationens typ och egenart, likväl omgivningen och medarbetarnas typ och egenart, spelar en viktig roll när organisationskulturen formas.

Syftet med mitt arbete har varit att utifrån ett lärarperspektiv kartlägga och granska hur lärare i de tidigare åldrarna anser att en god kontakt mellan skola och hem bör utformas och utvecklas. Under de intervjuer jag gjorde framkom att lärarna var nöjda med den kontakt som de hade med föräldrarna. Det fanns visserligen en vilja att skapa en mötesplats för de föräldrar som aldrig eller väldigt sällan satte sin fot på skolan, men bristen på problematiserande och utvecklingstänkande i ämnet var påtaglig. Det jag kom fram till i min undersökning var att relationen mellan föräldrar och lärare mestadels baserar sig på informationsutbyte. Ett informationsutbyte där lärarna informerar föräldrarna om hur det fungerar för eleven i skolan. Uppstår det problem med någon elev brukar man ta kontakt med föräldrarna, antingen via telefon eller när föräldrarna kommer och hämtar sina barn. Annars sker informationsutbytet huvudsakligen vid tre olika typer av möten; det informella mötet i korridoren när föräldrarna hämtar och lämnar sina barn, vid utvecklingssamtal samt föräldramöten. Samtliga lärare ansåg att god kommunikation med föräldrarna är av största betydelse.

Titel En busschaufför, en busschaufför, det är en man med glatt humör.En målgruppsanalys för Bräckegymnasiets framtida marknadsföring av sitt transportprogram med bussinriktning.Författare Siri JanssonKurs Examensarbete i media- och kommunikationsvetenskap.Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Handledare Jan StridKursansvarig Malin SveningssonTermin Höstterminen 2013Sidantal 52 sidorAntal ord 16 461 ordSyfte Syftet med studien är att undersöka målgruppen för Bräckegymnasiets framtida marknadsföring av sitttransportprogram med bussinriktning, samt rekommendera en kommunikationsstrategi.Metod Kvantitativ enkätundersökning.Material 119 elever i årskurs 9 från 4 olika grundskolor i Göteborg.HuvudresultatHuvudresultatet för studien är en målgrupp för Bräckegymnasiet att rikta sin framtida marknadsföring mot, baserad på de ungdomar som sagt att de kan eller kanske kan tänka sig att arbeta som busschaufförer (24 % av ungdomarna). Målgruppen består till största del av tjejer, vilket var förvånande eftersom yrket är så pass mansdominerat. De bor i lågaeller medellåga resursområden och sitter mycket framför datorn på sin fritid. De tycker om att chatta, lyssna på musik eller spela datorspel. Youtube är det mediet de använder mest, oftast dagligen.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som är en del av det nordiska projektet EXPLORA är syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen är uppbyggd. Det är även tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen är kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta är också hur läraren lägger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrån lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig på grundskolans elever och undervisning och tanken är att bredda kunskapsområdet och därför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande.En lektion i naturkunskap A på gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhållningssättet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktär där läraren för eleverna med hjälp av frågor och svar mot ett visst mål. Frågorna läraren ställde mestadels var av sluten karaktär det vill säga att läraren var ute efter ett specifikt svar.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som behöver bemötas dagligen. En av hörnstenarna i behandlingen är egenvård som personen själv utför vilket är nödvändigt för att bromsa eller förhindra komplikationer. För att personer med diabetes skall kunna utföra egenvården behövs kunskap om sjukdomen. Hur det är att leva med diabetes är en subjektiv upplevelse och behöver bemötas utifrån det. Människor kan uppleva det mödosamt att bryta vanor och beteenden, det är lätt att falla tillbaka till gamla vanor.

Syftet med vårt arbete är dels att undersöka hur invandrarföräldrar medverkar i sina barns val av studier/yrken och dels att ta reda på vilket sätt det faktum att de är invandrare begränsar eller främjar deras medverkan i barnens val av gymnasier. Vi ville undersöka på vilket sätt föräldrarnas bakgrund och kunskaper om det nya samhället och skolsystemet är väsentliga i deras medverkan i barnens val av studier. Målet med vårt arbete är även att försöka komma med förslag till hur skolan och/eller studievägledaren på ett bättre sätt kan integrera invandrarföräldrar i barnens skolgång. Undersökningen genomfördes i form av 8 intervjuer, varav 4 var med invandrarföräldrar och de resterande 4 med deras barn. Varje intervju tog ca 30 minuter. Det som vi har kommit fram till i vårt arbete är att invandrarföräldrar, precis som vilka andra föräldrar som helst, är aktiva i valprocessen genom att vara där för Att lyssna och stötta sina barn.

En god arbetsmiljö förebygger ohälsa och olycksfall. Vi har i Sverige arbetsmiljölagen som reglerar vår arbetsmiljö. I lagen framkommer hur arbetsgivaren och arbetstagarna gemensamt skall verka för en god arbetsmiljö. Arbetsmiljön är uppdelad i den fysiska arbetsmiljön och den psykosociala arbetsmiljön. Jag har i denna studie avgränsat mig till den psykosociala arbetsmiljön.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som är en del av det nordiska projektet EXPLORA är syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen är uppbyggd. Det är även tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen är kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta är också hur läraren lägger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrån lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig på grundskolans elever och undervisning och tanken är att bredda kunskapsområdet och därför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande.En lektion i naturkunskap A på gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhållningssättet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktär där läraren för eleverna med hjälp av frågor och svar mot ett visst mål. Frågorna läraren ställde mestadels var av sluten karaktär det vill säga att läraren var ute efter ett specifikt svar.

Syftet med denna uppsats är att studera fyra gymnasieungdomars inställningar till skrivande och respons i skolan och på bloggar. I ämnesplanen för svenska som träder i kraft hösten 2011 står det bland annat att undervisningen i svenska ska ? stimulera elevernas lust att tala, skriva, läsa och lyssna och därmed stödja deras personliga utveckling? samt ?syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift(?)?. I uppsatsen undersöks hur ungdomarna tycker att de motiveras till att skriva i skolan och när de skriver blogg samt vad de anser om skrivande och respons i skolan och när de skriver blogg. Ungdomarna har intervjuats genom kvalitativa intervjuer.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några pedagoger som arbetar i Reggio Emilia-inspirerade förskolor uppfattar sin pedagogroll. De frågeställningar som ingår i studien är: Hur beskriver några Reggio Emilia-inspirerade pedagoger sin roll i arbetet med barnen? Vilka möjligheter och hinder anser pedagogerna kan förekomma i deras arbete för att förverkliga inspirationen från Reggio Emilia-filosofin i sina arbeten? På vilket sätt kopplar de läroplanen till denna filosofi? De teorier som behandlas i studien är Reggio Emilia-filosofin med betoning på pedagogens roll och begreppet ?scaffoldning? eller stötta av Bruner. Pedagogens roll utifrån läroplanen för förskolan (Lpfö98) presenteras i sammandraget. Undersökningen genomfördes vid fyra förskolor som arbetar Reggio Emilia-inspirerat i fyra olika stadsdelar i en stor stad i Skåne. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra Reggio Emilia inspirerade pedagoger.

Smärta är det vanligaste symtomet som individer söker medicinsk hjälp för. Ökas kunskapen om hur personer hanterar sin långvariga smärta i det dagliga livet förbättras också hälso- och sjukvårdspersonalens möjlighet att ge stöd och råd. Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse i samband med faktisk eller potentiell vävnadsskada eller beskrivs i termer av sådan skada. Långvarig smärta handlar om icke-maligna tillstånd då smärta upplevts i minst tre månader alternativt sex månader. Syftet med studien var att belysa hur personer upplever långvarig smärta.