ABSTRAKTSyftet med vårt uppsatsarbete är att undersöka hur före detta kriminellas resa mot enåteranpassning till samhället kan förstås ur ett socialpsykologiskt perspektiv, dvs. vilkasociala och relationella hinder som de f.d. kriminella stöter på samt vilka möjligheter tillförbättring som sker. I samhället är kriminella omdiskuterade och det finns en rad olikafördomar om kriminella som också påverkas av den nylanserade databasen Lexbase. Viundrar huruvida tesen en gång kriminell- alltid kriminell fortfarande gör sig gällande.Frågorna är många men slutresultatet är det mest intressanta.

I Förskolans läroplan, Lpfö 98 (Skolverket, 2010) står att pedagoger i förskolan är skyldiga att skapa en dialog med föräldrar avseende verksamhet och barnets utveckling. Utvecklingssamtalet är ett bra tillfälle att skapa goda relationer med föräldrarna. Detta uppnås genom ett kvalitativt utvecklingssamtal. Reggio Emilia är en speciell pedagogik som bygger på frågor och gensvar utifrån ett demokratiskt perspektiv. Genom att kombinera ämnet på ett nytt sätt, undersöks utvecklingssamtal ur ett Reggio Emilia perspektiv.Syftet med denna undersökning är att undersöka hur ett utvecklingssamtal utförs i en Reggio Emilia-pedagogiskt inriktad förskola.

Syftet med aktuell studie var att undersöka hur lärare resonerade kring elevers motivation och självbild med inslag av och koppling till inlärning, främst läsinlärning. Utifrån erfarenheter från VFU har skillnaderna i elevers olika motivation påverkat oss starkt, att det finns elever som inte ser någon mening med vissa ämnen eller uppgifter och inte tycker det är roligt att gå till skolan. Detta beteende har fångat vår uppmärksamhet och lett till att vi valt att studera motivation och självbild.Frågeställningarna i studien var:Hur resonerar lärare kring elevers motivation till läsning?Hur upplever lärare elevers metakognition?Vilken betydelse anser lärare att elevers motivation och självbild har för läsinlärningen?För att besvara frågeställningarna genomfördes kvalitativa intervjuer. Urvalet utgjordes av sex lärare från grundskolans tidigare år med varierande ålder, ämnesbehörigheter och antal år i yrket.

Syftet med uppsatsen är att förklara vilka kulturella skillnader som finns mellan teammedlemmarna i ett av Saabs interkulturella arbetsteam med utgångspunkt från Hofstedes och Trompenaars kulturella dimensioner. Vi vill även analysera och förklara de problem som kan uppstå på grund av dessa kulturella skillnader i gruppen. Vi vill dessutom försöka hjälpa Saab och om möjligt ge råd till Saab om hur de kan skapa bättre samarbete i ett interkulturellt team. För Att lyckas uppnå syftet med studien har följande forskningsfråga formulerats:Vilka kulturella skillnader finns det i en interkulturell arbetsgrupp med svenskar och schweizare, samt vilka problem innebär dessa skillnader för arbetsgruppen? Den teori som har använts innefattar kultur och dess innebörd, kulturella skillnader och dimensioner samt kulturens påverkan i team.

ABSTRAKT Eklund, Christine & Irehjelm, Jan-Olof (2010). När matematikresultaten sjunker. En fallstudie om en skolas arbete för att öka måluppfyllelsen (When the results in mathematic are decreasing. A case study about a team´s work to increase the goal attainment). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Vårt syfte har varit att undersöka effekterna av ett arbetslags arbete kring ökad målupp-fyllelse i matematik.

Sammanfattning Tanken på en internationell brottmålsdomstol växte sig starkare under andra halvan av 1900- talet mycket på grund av andra världskriget. Medvetenheten om brottsoffren och krigsbrottstribunalernas framgång bidrog till att detta arbete påskyndades och 2002 hade tanken blivit verklighet. På grund av att domstolens stadga är en överrenskommelse mellan stater är den fylld av kompromisser. Den är inte heller allmänt accepterad.Domstolen har satt upp ett flertal mål för sin verksamhet. Den ska verka för minskad straffrihet, rättvisa, ha avskräckande verkan men också påverka de nationella domstolarna.

Framgång innebär Att lyckas, att uppnå goda resultat. Begreppet har flera betydelser. Det kan handla om Att lyckas på ett personligt plan men det kan även handla om att etablera, utveckla och förverkliga ett företags affärsidé. Det kan för ett företag innebära att bli en erkänd aktör inom ett marknadssegment, det kan handla om att maximera företagets vinster och aktieutdelning, det kan handla om optimal kundnöjdhet eller om trivsel på arbetsplatsen. Vad framgång innebär för ett företag beror helt och hållet på vilka värderingar och vilka visioner det specifika företaget har.

During the last years, the moral and ethics in companies has been a growing subject in media. Large multinational companies are to a bigger extent using workforce in developing countries and the working conditions at the workplaces in those countries, are more or less controlled. Even if a company carefully controls its own business, it can be using subcontractors that for instance use child labour or forced labour, or in some other way makes human rights abuses. When the world gets more globalized and the market where the companies act gets bigger, there will be new issues for companies to handle. The companies have to satisfy not only the interests of the costumers and the shareholders, but also the environment around it, containing many different stakeholders.

Många av dagens svenska skolor genomsyras av mångfald och mångkultur. Det är av stort intresse att ta reda på hur föräldrasamverkan kommer till uttryck i en sådan miljö, och detta ur såväl lärares som (svenska och utländska) föräldrars perspektiv. Syftet har varit att undersöka om samarbetet skiljer sig åt med anledning av föräldrarnas bakgrund och härkomst, och hur man kan förändra och utveckla samarbetet så att resultatet förbättras. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med lärare och med föräldrar av olika bakgrund. Skolorna som ingick i undersökningen är två kommunala skolor som har elever med varierande bakgrund.

Till följd av dagens dynamiska omvärld ställs allt högre krav på organisationers förmåga att effektivt leda och genomföra organisationsförändringar. Dock är det få organisationer som framgångsrikt förmår genomföra förändringar då de saknar den nödvändiga kunskapen och kompetensen. Om organisationer ska förbättra sina möjligheter Att lyckas och uppnå hållbara resultat, krävs det en ökad förståelse för de olika strategierna som kan tillämpas under förändringsprocessen, samt de fördelar och nackdelar dessa inbegriper. Syftet med studien är att bidra med en mer balanserad belysning av de fördelar och nackdelar som förknippas med den ledningsledda respektive delaktiga förändringsstrategin. Som ett led i detta ska vi analysera Swedbanks val av förändringsstrategi och via kvalitativa intervjuer försöka skapa en ökad förståelse för det undersökta fenomenet. Studien är av kvalitativ karaktär och empirin består av data från fem intervjuer med anställda i fallföretaget Swedbank som för närvarande genomgår en omfattande omorganisering. Respondenterna utgörs av Swedbanks Senior Advisor och Acting Head of Customer Intelligence, samt en regionchef och två kontorschefer. Studien har bidragit med en mer balanserad och nyanserad syn på de fördelar och nackdelar som lyfts fram inom teorin beträffande den ledningsledda respektive deltagande förändringsstrategin.

Vad kan man idag begära av ett informationssystem?Det står klart att informationssystem ska stödja och ersätta arbetsuppgifter inom företag för att öka effektiviteten eller minska kostnaderna. Men vilka arbetsuppgifter ska ett system klara av att göra lika bra som en människa och hur ska det lyckas göra lika bra bedömningar om vad som bör göras när man möter en svår uppgift, där det kanske verkligen behövs ett bra IT-stöd för att enklare ska klara av situationen?Bakgrunden till vårt arbete grundades på en tidigare undersökning en av oss gjort på sågverket där man hade problem med lagerstyrningen. Det rekommenderades då att Bodafors skulle implementera truckdatorer och en grafisk truckmodul för effektivare lagerhantering med hjälp av RFID.

Syftet med denna uppsats är att försöka ta reda på hur andraspråkselever på den skola jag undervisar uppfattar sin skolsituation gällande Svenska som andraspråk, ämnes- och modersmålsundervisning och vilka faktorer som är viktiga för dem för att de skall lyckas i skolarbetet. Jag har valt att göra en kvalitativ studie på skolan där jag har intervjuat fyra andraspråkselever. I mitt arbete har jag har utgått ifrån följande frågeställningar: (1) Vad innebär, för andraspråkseleverna, en väl fungerande undervisning i den svenska grundskolan? (2) Är det viktigt för andraspråkseleverna att de får möjlighet att utveckla andraspråket parallellt med sitt modersmål? (3) Har föräldrasamverkan en betydande roll för andraspråkselevernas skolresultat? (4) Upplever andraspråkselever i hög utsträckning att de får förenklade texter och uppgifter av sina lärare? Hur påverkar det dem i så fall?Resultaten av min studie stämmer till största del överens med tidigare forskning. Likvärdig, varierad och inspirerande undervisning för såväl första- som andraspråkselever, god samverkan mellan olika pedagoger på skolorna samt mellan hem och skola och att bli sedd och respekterad för den man är betonas av samtliga informanter under mina intervjuer.

Hur lyckas man skapa förutsättningar för kommunala verksamheter i stadsdelen Brynäs att nyttja varandras goda exempel när det gäller inflytande, delaktighet, jämställdhet och mångfald i arbetet med att vidareutveckla ?Den goda arbetsplatsen?? Denna studie har kartlagt goda exempel i verksamheterna genom intervjuer och sedan har dessa spridits i organisationen. Goda exempel finns inom verksamheterna, framförallt på hur man arbetar för att främja inflytande och delaktighet. Få insatser görs inom jämställdhets- och mångfaldsområdet, vilket till stor del beror på att man inte reflekterat över dessa frågor och heller inte upplever någon brist inom områdena. För att ta reda på effekten av spridningen användes en kvantitativ metod (enkät).

Bakgrund: Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) är en av de vanligaste sjukdomarna i västvärlden. Livsstilsförändringar är en viktig del i behandlingen av GERD. Eftersom detta är en stor patientgrupp i primärvården är det viktigt att som distriktssköterska ha förståelse för deras upplevelser av livsstilsförändringar. Det finns stora vinster att göra både för den enskilde patienten, i form av en känsla av hanterbarhet och bättre livskvalitet, men också stora samhällsekonomiska vinster, om en bättre symtomkontroll kan uppnås av denna stora patientgrupp genom råd om livsstilsförändringar. Syftet med studien var att belysa upplevelser av stöd och rådgivning vid livsstilsförändringar hos personer med GERD.

Ur ett folkhälsoperspektiv har människors levnadsvanor en central betydelse för hälsa och sjukdomsbörda. Personer med funktionshinder riskerar i större utsträckning att drabbas av försämrad hälsa och sjukdom än övrig befolkningen. Forskning visar dock att fysisk aktivitet förbättrar personer med funktionshinders möjlighet till en bättre hälsa.  Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka möjliggörande och hindrande faktorer vuxna personer med funktionshinder upplever vid organiserad fysisk aktivitet. Datainsamling har skett med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personer med olika funktionshinder och erfarenheter intervjuades.