Mitt syfte med detta arbete är att undersöka judarnas invandring till Palestina och konflikten som har uppstått mellan Israel och Palestina. Det är en konflikt som har visat sig vara extremt svårlöst och komplex. Israel-Palestinakonflikten innebär att det är två folk och ett land. Båda vill ha marken och gör anspråk på den. Judarna hänvisar till Bibeln och tycker att de har rätt till landet för att Gud utlovat landet till dem, medan palestinierna hänvisar till att de har bott i detta land långt före judarna.

Syftet med arbetet var att identifiera ytor inom Södertörn där det skulle vara möjligt att etablera materialterminaler för hantering av byggbranschens jord- och bergmaterial. Förhoppningen var att detta kunde bidra till ett planeringsunderlag för en samordnad materialförvaltning inom regionen. Behovet och nyttan av fler materialterminaler har börjat uppmärksammas, men inga studier kring vilka platser som lämpar sig för ändamålet har tidigare genomförts utifrån svenska förhållanden.  För att ta reda på vilka kriterier som definierade en bra materialterminalyta genomfördes en intervjustudie där tio aktörer med anknytning till materialhanteringsbranschen intervjuades. Kriterierna översattes till geografisk information och implementerades i GIS-programmet ArcMAP där det konstruerades en kartbild vilken visualiserade de ytor som var lämpliga respektive olämpliga att använda för ändamålet.

Den viktigaste förmågan en marknadsförare behöver är kapaciteten att bygga, underhålla, utveckla och skydda varumärken. Varumärken har idag en livsviktig roll för tillverkare av alla sorters produkter.För att lyckas på den globala marknaden räcker det inte med en bra produkt eller kvalitet. Även innebörden av ett starkt varumärke och dess varumärkesvärde är en nyckel till framgång. Enligt Kotler kan ett starkt varumärke ge effekter som ?A powerful brand enjoys a high level of consumer brand awareness and loyalty, and the company will incur lower marketing costs relative to revenues?.Inom lastvagnsindustrin med produkter mellan tillverkare som blir allt mer lika kommer varumärket att få en allt större betydelse.

Företag söker hela tiden möjligheter att nå ut med sina tjänster och produkter till sina kundermen detta kan bli kostsamt projekt om man inte använder sina marknadsföringsresurser på rättsätt. Att fler företag nämner ordet ?kostadseffektivitet? visar att företag idag är medvetna omatt massmarknadsföring med samma koncept till samtliga målgrupper kan stå företagen dyrt.Mängder av information som når oss konsumenter slängs direkt i soptunnan utan att den gesnågon uppmärksamhet. För att undvika detta är det därför bra att göra en marknadsplan. Enmarknadsplan kan med fördel göras av både ett etablerat företag som vid en nyetablering föratt se marnadsförhållandens potential.

Internets utveckling har banat väg för nya sätt att kommunicera. Inom den svenskavinindustrin har aktörer länge varit bundna till en icke interaktiv marknadsföring. Socialamedier och användarskapad information har blivit ett kraftfullt verktyg inom nämnda industrii takt med att konsumenter alltmer cyniskt genomskådar illa maskerad relationsretorik.Samtidigt har det svenska monopolet haft en mycket stor roll i hur kulturen ochkonsumtionsmönstren kring vininköp sett ut i Sverige. Men privata aktörer som direktkonkurrerar med Systembolaget har ställt detta i ny dager. Den största av dessa aktörer ärvinklubben Australian Wine Club.

Många människor finner det fascinerande att vistas i gränszoner mellan vattenområden; hav, sjöar, floder och staden där byggnader formar en tydlig silhuett. Vatten är en attraktion både för människan och för staden. Kajområden och strandpromenader är dessutom ofta platser för möten mellan människor då förutsättningarna att träffas på ett enkelt och naturligt sätt finns genom områdenas blandade funktioner. De fyller en social funktion, en yta där generationer blandas och där mänsklig aktivitet försiggår, konserter, marknader m.m. Men detta kan även skapa intressekonflikter som bör utredas och vägas mot varandra och om möjligt undvikas med en genomtänkt planering och gestaltning av områdena. I Lysekil finns en stadsnära kajpromenad som är mer än en kilometer lång.

Blåsten i våra bostads- och grönområden i de skånska slättområdena har länge fyllt mina tankar och jag tycker att det borde läggas ner mer resurser på att skapa lä. I jordbruksområdena får vinden fritt spelrum över slätten och i staden skapas turbulens och förstärkta vindar på grund av trånga passager mellan höga hus. Syftet med arbetet har varit att fördjupa mig i ämnet läplanteringar och utarbeta ett konkret förslag till en jordbruksfastighets park och trädgård. I litteraturstudien har jag gjort en växtsammanställning i form av en tabell. Syftet med tabellen är att den ska vara till hjälp vid växtval till en läplantering. Platsen jag har arbetat fram ett förslag till heter Vesum 2 och består av ett jordbruk placerat i slättlandskapet söder om Lund i sydvästra Skåne. På platsen har de flesta träd försvunnit under de två senaste decennierna på grund av almsjukan då trädbeståndet till största del utgjordes av almar.

Den här undersökningen fokuserar på kommuners etablering som varumärken. Man kan beskriva det som en kommersialisering hos kommunerna där de säljer sitt varumärke i princip på samma sätt som ett företag gör, vilket gör det problematiskt att vara opartisk, neutral och framför allt en demokratisk institution som verkar för det allmännas bästa i alla lägen. Här har gjorts en fallstudie av Kalmar kommun som uttalat arbetar för att vara ett varumärke. En av kommunens senare informationssatsningar består även av magasinet Jenny, som tagits fram för att lyfta och kommunicera Kalmars varumärke.Problemställningen består av tre huvudområden. Dessa berör innehållet i varumärket Kalmar kommun, huvudsakliga motiv för att etablera sin kommun som ett varumärke samt i ett tredje perspektiv skönja dess demokratiska påverkan.

Att arbeta som landskapsarkitekt innebär att möta många olika människor med olika önskemål och krav. Det innebär att arbeta problemlösningsbaserat, platsorienterat, och som detta arbete vill belysa, med en medveten kommunikativ inställning gentemot alla de olika aktörer som man samverkar med. Jag menar att det goda resultatet i stadsutvecklings- och stadsbyggnadsprocesser ligger i den dialog och det gemensamma lärande som uppstår vid en positiv samverkan mellan alla involverade aktörer. Fokus ligger på det gemensamma arbetet och en god samverkansprocess på väg fram till målet, snarare än på själva målet.Syftet med detta examensarbete är att belysa, undersöka, samt främja ett fortsatt arbete med och en ökad medvetenhet om, kommunikationens betydelse, tillämpning och resultatpåverkan inom landskapsarkitekturen. Den typ av kommunikation som främst behandlas i detta arbete är den som kan kategoriseras kring det fysiska mötet.

Dystoki drabbar omkring 16 % av alla dräktiga tikar i Sverige. Drygt hälften av dessa kejsarsnittas. Kejsarsnitt är ett kirurgiskt ingrepp som av djurvälfärdsskäl med fördel kan behandlas med smärtstillande läkemedel. I Sverige finns i dagsläget inget registrerat läkemedel för hund inom grupperna icke-steroida antitinflammatoriska läkemedel (NSAID) och opioider, som inte är kontraindicerat att använda vid dräktighet och digivning. Ändå är nämnda läkemedelsgrupper de som används i störst utsträckning för smärtlindring på hund.

Den omfattande miljöpåverkan som elproduktion bidrar till, har lett till starka påtryckningarfrån beslutsfattare organisationer och allmänhet att successivt övergå till förnybaraenergikällor vid produktion av el. Ett koncept som på senare år fått allt mer uppmärksamhet iSverige är att elanvändarna utöver att energieffektivisera och handla grön el deltar i dennaomställning genom att själva småskaligt producera förnybar el. Småskalig elproduktion i formav sol- och vindkraft har dock haft svårt att etablera sig på elmarknaden på grund av ettstorskaligt produktionssystem med få och stora aktörer. Detta gör att småskaligtegenproducerad el, som innebär en ny marknadsstruktur, uppfattas som en innovation av bådeenergibolag och elanvändare. Vid anammandet av en innovation är användarens attityd tillinnovationen helt avgörande, vilket innebär att elanvändarnas attityd till småskaligegenproducerad el spelar en central roll i den framtida spridningen av konceptet.Traditionellt sätt har småhusägare utgjort den typiska målgruppen för småskalig elproduktion,men i och med denna uppsats uppmärksammar författarna fastighetsbranschens roll ispridningen av konceptet.

De senaste åren har intresset för vindkraftsetableringar ökat i Västerbotten. Det finns generellt goda vindresurser samtidigt som det är glest befolkat. På uppdrag av Balticgruppen utreder Apoidea möjligheten att etablera en vindkraftspark med ca 20 vindkraftverk nordväst om Nordmaling. För att försäkra sig om vindförhållanden på platsen har vindmätningar gjorts under ca. ett och ett halvt års tid.

ResuméUppsatsen behandlar det processuella sakägarbegreppet enligt 16 kap 12 § 1 st. MB eller mer precist vem som kan överklaga beslut och domar som meddelas enligt miljöbalken. Ända sedan miljöbalkens tillkomst har frågan om sakägarbegreppet diskuterats intensivt bland miljöjurister. Bakgrunden är att de lagar som gällde innan miljöbalken använde olika sakägarbegrepp och att lagstiftaren vid skapandet av miljöbalken efterstävade en enhetlig och generös tolkning av det processuella sakägarbegreppet med miljöskyddslagens definition som utgångspunkt. Detta innebar ett avsteg från äldre praxis som utvecklats under till exempel vattenlagen.

Medius AB är en svensk aktör inom IT-marknaden med affärsområden inom Workflow, ERP och Consulting. Företaget har upplevt en kraftig tillväxt och med sin egen produkt inom elektronisk fakturahantering, MediusFlow?, har de skaffat sig en unik position på marknaden. Medius AB har för avsikt att fortsätta denna tillväxt för att uppnå ett mål om 500 MSEK i omsättning år 2012.Detta examensarbete är en studie kring tillväxt på en ständigt föränderlig IT-marknad. Den svenska IT-marknaden är en relativt mogen marknad och många aktörer söker sig utomlands för att hitta nya lukrativa marknader.

ResuméUppsatsen behandlar det processuella sakägarbegreppet enligt 16 kap 12 § 1 st. MB eller mer precist vem som kan överklaga beslut och domar som meddelas enligt miljöbalken. Ända sedan miljöbalkens tillkomst har frågan om sakägarbegreppet diskuterats intensivt bland miljöjurister. Bakgrunden är att de lagar som gällde innan miljöbalken använde olika sakägarbegrepp och att lagstiftaren vid skapandet av miljöbalken efterstävade en enhetlig och generös tolkning av det processuella sakägarbegreppet med miljöskyddslagens definition som utgångspunkt. Detta innebar ett avsteg från äldre praxis som utvecklats under till exempel vattenlagen.