Vi har tidigare skrivit en rapport över CCTV-systemet som Karlshamns hamn använder sig av. Problemen som den rapporten hade sitt fokus på löstes men det återstod fortfarande flertalet problem som rapporten ej tog upp. Denna rapport är därför ett efterföljande från det föregående arbetet om hamnens kameraövervakning och belyser istället för ett enda stort problem ett flertal mindre. Karlshamns Hamn AB ville att vi skulle behålla vår frågeställning och arbeta vidare med denna i fler aspekter än föregående arbete. Frågeställningen som används i arbetet är: Vad behöver göras för att få bästa kvalité på hamnens kameror 24/7? Vilket alltså innebär att vår uppgift med rapporten är att arbeta för att CCTV-systemet som finns i Karlshamns hamn skall hålla så bra standard som möjligt, dagtid som nattetid.

Syftet med arbetet är att få en djupare insikt i och ökad kunskap om hur man som pedagog kan arbeta i skolan för att hjälpa och möta de lässtarka eleverna i deras fortsatta läsutveckling samtidigt som de bibehåller sin läsglädje. Avsikten är också att undersöka skönlitteraturens roll i ett sådant arbete. För att få fram relevant information till undersökningen intervjuades sju pedagoger på lågstadiet, mellanstadiet och högskolan som samtliga dagligen arbetar med skönlitteratur i sin undervisning. Av resultatet framgår det att en del av pedagogerna använder skönlitteraturen som ett komplement i sin undervisning medan andra menar att de istället använder det som ett läromedel. Det framgår också av resultatet att det finns en oenighet om de goda läsarnas möjligheter att vidareutvecklas i sin läsning.

SammanfattningAllt fler socialarbetare väljer idag att åka ut i världen för att arbeta med olika projekt. Det internationella perspektivet är av stor relevans för socialt arbete då globaliseringen av världen gör länder allt mer beroende av varandra och sociala problem kräver internationella lösningar. Kunskaper om hur man arbetar med sociala problem på en strukturell nivå är mycket viktigt inom det internationella fältet för att uppnå hållbara förändringar.Syftet med uppsatsen har varit att bidra med en förståelse för hur socialarbetare arbetar med förändring utifrån ett strukturellt perspektiv inom socialt arbete i utvecklingsländer. Det vi frågat oss är vilka möjligheter som finns, vilka utmaningar och hinder som kan uppstå samt vilka metoder och kunskaper som är viktiga vid socialt förändringsarbete i utvecklingsländer då man arbetar utifrån ett strukturellt perspektiv. För att svara på uppsatsens syfte och frågeställningar har vi valt att genomföra fem kvalitativa intervjuer med socialarbetare med erfarenhet av strukturellt socialt arbete i utvecklingsländer.

Företags sociala ansvar är en fråga som har blivit allt mer aktuell de senaste åren. Det begrepp som oftast används när företagsansvar diskuteras är Corporate Social Responsibility (CSR). Även om alla inte är överens om att företag ska ta ansvar utöver det lagstadgade arbetar många företag idag aktivt med ansvarsfrågor. Frågan som diskuteras idag är främst hur företag ska arbeta med detta på ett företagsekonomiskt effektivt sätt som gynnar företaget. Michael E.

Som en person med tydliga problem att hantera konflikter, både egna och andras, har jag insett hur viktigt det är för mig att lära mig detta inför mitt kommande yrke som lärare. Då jag själv hellre undviker en konflikt, vilket oftast leder till att den i tystnad trappas upp, istället för att lösa den har jag även svårt för att ta till mig allvaret i andras konflikter. Jag tenderar att sopa problemet under mattan och bagatellisera konflikten. Detta kommer inte att gynna mig som lärare inte heller eleverna i min klass. Det kommer bara ligga till grund för ett dåligt klassrumsklimat och till följd av detta en dålig inlärningsmiljö.

ABSTRACTVisnja FazlinovicEn studie av hur elevers erfarenheter av att arbeta projektinriktat påverkar derasprestationer i kursen Projektarbete 100 poäng och deras förmåga att samarbetaA study of how experience of project-orientated work among students affects theirachievement in the course Project work 100 points and their cooperativenessAntal sidor: 41Undervisningen i svensk gymnasieskola ska utformas enligt skollagen och läroplanen. Dedokumenten ger riktlinjer för undervisningen och en stor frihet att utforma den på så sätt attmålen uppnås. Några av de målen är: ?Eleverna skall i skolan få utveckla sin förmåga att tainitiativ och ansvar och att arbeta och lösa problem både självständigt och tillsammans medandra. Skolan skall utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens? (Lpf 94:1.2).Ett sätt att uppnå det är att låta elever arbeta i projekt.

Många elever i förskolan är flerspråkiga och det är därför viktigt att lärarna har sådana kunskaper så att de kan arbeta för att språket utvecklas på bästa sätt. Avsikten med undersökningen är att ta reda på vilka metoder lärarna använder sig av och vilka hinder och möjligheter de ser i sitt arbete. Metoden har varit att intervjua lärare med mångårig erfarenhet av att arbeta med invandrarbarn för att ta reda på vilka förkunskaper de har, om barnen får modersmålsstöd samt hur föräldrakontakt och attityder till tvåspråkighet påverkar de metoder de använder i sitt arbete med att utveckla språket hos barnen.Slutsatsen blev att lärarna skaffat sig värdefulla erfarenheter genom långvarigt arbete med invandrarbarn. De använder i stort sett samma metoder, men i de skolorna där det finns många invandrarbarn betonar man vikten av att vara tydlig i kommunikationen med barnen och använda sig av sitt kroppsspråk..

Det här är en undersökning om varför allt fler skolor satsar på att arbeta med utomhuspedagogik, samt vilka mål ledning och lärare har med detta. Det är också en undersökning om vilka orsaker som ligger bakom att lärare undviker att bedriva undervisning utomhus. Vad ser lärare ute på skolor i Sverige som hinder för att undervisa utomhus? Undersökningen grundar sig på litteraturstudier, intervjuer och enkäter. Av resultaten framgår att skolor satsar på att arbeta med utomhuspedagogik för att det finns många pedagogiska skäl till att göra det.

Syftet med arbetet har varit att söka svar på vår problemformulering samt att få en större inblick i ämnet EQ; emotionell intelligens. Våra frågeställningar var: · Vad är EQ?· Hur kan man arbeta med EQ i skolan? · På vilket sätt behövs EQ i skolan? Vi har i vår litteraturstudie valt att utgå från den emotionella intelligensens fem grundbegrepp; att hantera sina känslor, självkännedom, motivation, empati och social kompetens. Vi har valt att göra en etnografisk fallstudie och en kvalitativ enkätundersökning. Det är här vi har lagt vår betoning på EQ i skolan.

Både genusforskning och jämställdhetsforskning visar att flickor och pojkar möts och behandlas på olika sätt beroende på vilket kön de tillhör. Genus beskrivs som något som konstrueras socialt, vilket i sin tur innebär att könsmönster är något som är möjligt att förändra. Enligt Läroplan för förskolan ska pedagoger arbeta för att motverka dessa traditionella könsmönster. Syftet med denna uppsats är att undersöka pedagogers uppfattningar kring jämställdhet i förskolan och deras tolkning av uppdraget. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod där fyra pedagoger i förskolan intervjuats.

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka varför pedagoger väljer att arbeta tematiskt framför en mer traditionell undervisningsform. Vår målsättning är att undersöka om temaarbete kan passa alla typer av elever. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning, vilken innefattar intervjuer av fem pedagoger som arbetar med temaarbete enligt Bifrostskolan, samt intervjuat tolv elever från förskoleklass till 6: e klass. Intervjusvaren har sammanställts och jämförts med aktuell forskning på området. Vår undersökning visar att den tematiska undervisningen är en metod som tillgodogör många elever, med varierande inlärningsmöjligheter, intressen, förkunskaper och mognad.

Syftet är att belysa hur rektorer och förskollärare ser på arbetet kring rutiner som används i den pedagogiska verksamheten för att stödja de barn som behöver stöd i sitt lärande, hur görs föräldrar delaktiga i arbetet med barn i behov av särskilt stöd? För att få svar på vårt syfte så har vi intervjuat fyra rektorer och fem förskollärare. Samtliga respondenter anser att observationer, dokumentation och ett regelbundet samarbete med specialpedagogen är viktig i arbetet kring barn i behov av stöd. De var även överens om att ett bra samarbete mellan förskolan och föräldrarna är viktigt men tre av respondenterna medger att de inte har ett bra samarbete på sin förskola med föräldrarna. Förskolornas sätt att arbeta kring stödåtgärder varierar då det var lika många som använde sig utav åtgärdsprogram som av handlingsplaner.

Syfte med denna studie är att belysa förskollärares erfarenhe ter av att arbeta inkluderande i verksamheten och även begreppen inkludering och exkludering och hur de kan förstås i en förskola. I studien undersöks det även hur förskollärare resonerar kring möjligheter och hinder i en inkluderande verksamhet. Studien utgörs av en kvalitativ undersökning genom fem intervjuer där samtliga pedagoger har utbildning som förskollärare.Resultatet visar att alla avdelningar på förskolorna har barn som har olika förutsättningar och olika behov som behöver tillgodoses. Informanterna arbetar i grunden på samma sätt men de anpassar verksamheten efter barnen och vilka behov de har för att de ska utvecklas på bästa sätt som självständiga individer. Resultatet delger även informationen om hur betydelsefullt det är att låta barnen vara delaktiga, att arbeta med inkludering kontinuerligt i verksamheten och därmed även följa upp verksamheten och även se till varje barns olikheter, förutsättningar och möjligheter.

Vi har under vår utbildning, vår egen skoltid och genom andra erfarenheter kommit i kontakt med temaarbeten vid ett flertal tillfällen. Många av de elever vi har mött tycker att de traditionella lektionerna känns tråkiga och ointressanta. Elever föredrar att arbeta mer i tematisk form, eftersom det är ett mer kreativt och spännande arbetssätt, än det traditionella lektionerna. Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur pedagoger och elever upplever temaundervisning kontra traditionell undervisning. Vi tog kontakt med en skola som arbetade tematiskt och har i denna gjort både observationer och intervjuer för att försöka hitta ett svar till vårt syfte.

BAKGRUND:Forskning visar att många elever tappar sin lust för matematiken kring 10-12 års ålder. Hur kanlärare arbeta för att bibehålla och utveckla elevernas lust för ämnet? Detta anser vi vara intressantoch relevant då vi snart är utbildade lärare. En av våra uppgifter kommer att vara att skapa lustoch motivation hos våra elever, vilket denna studie undersöker.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur ett antal lärare menar att man kan arbeta för att utveckla eleverslust till matematik.METOD:Studien utgår ifrån en kvalitativ metod som bygger på intervjuer med lärare, som sedan stärksmed elevenkäter.RESULTAT:Studiens resultat visade att de fyra lärarna som ingick i undersökningen menade att en varieradundervisning påverkar deras elevers lust till matematik..