Ett syfte med uppsatsen är att med hjälp av empiri och teori förstå hur fysiken passar ihopmed elevers identiteter och vilka föreställningar de har om fysik, framförallt ur ett genusperspektiv.Ytterligare ett syfte med uppsatsen är att öka förståelsen för hur gymnasieeleverupplever att områden och ofta använda exempel inom fysiken är genuskodade. Minförhoppning är att resultatet av undersökningen ska kunna användas för att förändrafysikundervisningen så att den passar bättre ihop med elevers identiteter. Minaforskningsfrågor är: Hur beskriver eleverna sina uppfattningar om tillhörighet i fysikämnet? Hur påverkas elevers uppfattning om mekanik- och optikuppgifter av om de uppleverexemplen och texten i uppgiften som kvinnlig eller manlig? Hur påverkas elevers förmåga att lösa mekanik- och optikuppgifter av om de uppleverexemplen och texten i uppgiften som kvinnlig eller manlig?Min uppsats grundar sig både på teorier om situerat lärande, identitetsskapande och omgenussymbolism. Genom deltagande i en fysikgemenskap formas enligt Danielsson (2009)ens identitet inom fysiken.

Sammanfattning331 svenska högstadielärare bedömde i en enkät tio olika förnamnpå fiktiva elever inom fem dimensioner: framgångsrik, populärbland kamrater, social förmåga, maskulin/feminin ochsocioekonomisk status. Namnen valdes enligt följande: två vanliganamn, två ovanliga, två namn vanligast bland höginkomsttagare,två vanligast bland låginkomsttagare och två av icke-svensktursprung. Hypoteserna var att förnamnen skulle ha olikakonnotationer, att detta skulle visa sig inom samtliga femdimensioner samt att vanliga namn och namn typiska förhöginkomsttagare skulle få en mera positiv bedömning än övriga.Undersökningen gav stöd åt samtliga hypoteser.Effektmagnituderna var stora. Respondenternas kön, ålder ochyrkeserfarenhet påverkade vissa bedömningar signifikant meneffektmagnituderna var små. Resultaten indikerar attnamnkonnotationer är ett förekommande fenomen även i Sverige,åtminstone på högstadiet.Nyckelord.

Denna uppsats ämnar utreda vad det är som gör att Red Bulls konsumenter uppfattar Red Bull som unikt i jämförelse med andra energidrycker. Red Bull är idag marknadsledande i Sverige inom energidryckesmarknaden. De har en marknadsandel på 31 procent samtidigt som de har ett pris-premium på sina produkter. För att utreda Red Bulls unicitet har uppsatsen utgått från en teoretisk modell beståendes av fyra påverkande faktorer som alla bidrar till uppfattad unicitet. Dessa faktorer är uppfattad kvalité av varumärket, medvetenhet om varumärket, Associationer till varumärket och lojalitet till varumärket.

I uppsatsen behandlas tre reklambilder för whiskey utifrån teorier om klassisk retorik, visuell retorik och semiotik. Hypotesen för whiskeyn och dess reklam är att avsändaren måste övertyga betraktaren om att åsidosätta en viss typ av negativa Associationer som finns i samband med alkohol för att den ska få en önskad effekt. I uppsatsen undersöks begreppen ethos, logos och pathos i samband med bildernas retoriska utgångspunkter. Här hävdas att det finns mönster eller olika strategier och tendenser i bildernas uttryck. Dessa mönster är intressanta eftersom de positionerar whiskeyn som produkt och övertygar betraktaren om hur whiskey ska uppfattas. Retorikens utveckling beskrivs tillsammans med semiotiken och en analys presenteras i en avslutande del inspirerad av Bo Renbergs modell för retorikanalys. Generellt framhåller författaren att reklambilderna byggs upp på ett liknande sätt eftersom de tillhör samma produktkategori. Denna kategori distanserar sig i sitt budskap från andra typer av alkohol..

As a Swedish landscape architecture student living in Australia for five years, I have often wondered if my memories and my associations with the landscape and the nature in Sweden, are the same as other Swedish people living in Melbourne. Most of the Swedish people who live here in Melbourne remember and associate Sweden?s nature and landscape with where they grew up or where they used to live. The plants that most of the Swedish people I asked missed from Sweden were associated to special feelings or activities. The general type of landscape people remember from Sweden is that of a landscape covered in forests, which you can walk freely through. With these memories as a foundation and with inspiration from the Swedish landscape architect Thorbjörn Anderson?s way of creating places, by letting a few strong changes play against the existing elements,2 but also with consideration of the climate and the severe shortage of water that is current in Melbourne, will I create a design concept for the garden surrounding the Swedish Church in Melbourne. A design concept that will generate memories and associations to Swedish landscapes..

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan ledarstilar, den psykosociala arbetsmiljön och self-efficacy. Detta för skapa större förståelse för hur olika ledarstilar kan påverka medarbetarnas välbefinnande och prestation. Deltagarna (N = 81, mellan 19-64 år) svarade på en enkät med bakgrundsvariabler, den generella self-efficacy skalan (GSE), psykosocialarbetsmiljökart-läggning (PAK, egenkontroll, arbetsledningklimat, arbetsstimulans, arbetsgemenskap och arbetsbelastning) och ledarskapsstilar (CPE, förändring-oriented-, strukturella och produktionsinriktad och relationsorienterade). Positiva Associationer om ledarstilar och den psykosociala arbetsmiljön demonstrerades, särskilt för relationsorienterade ledarstil, vilket korrelerade med alla fem huvudfaktorer i PAK. Däremot korrelerade strukturella- och produktionorienterad och förändringsorienterad inte signifikant.

The purpose of this thesis is to outline an appropriate model in order for companies to successfully act and compete physically as wholesalers at the same time as acting on the virtual market by selling directly to the end consumer. The approach of this thesis is hermeneutical and abductive with elements of hypothetically deductive approach. Our research has a qualitative research strategy based on case studies and interviews as well as on secondary data. Interviews were conducted with the case company JaymJay Wear AB as well as with other companies, so called mini cases. The secondary data consists mainly of textbooks, web sites and journals.

Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka konsumenters kännedom och uppfattning om olika produktmärkningar inom livsmedelsbranschen. Avsikten är att skaffa en tydligare bild av konsumenternas förhållningssätt till produktcertifiering.Teoretisk referensram: Den teoretiska utgångspunkten var uppbyggd kring varumärken och specifikt varumärkesvärde (brand equity) och varumärkesförstärkning. Även teorier kring attitydutformning och konsumentens köpbeslutsprocess användes i syfte klargöra hur konsumenterna förhåller sig till fenomenet.Metod: I studien användes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning som besvarades av 140 respondenter i olika livsmedelsbutiker i Stockholm.Slutsats: Resultatet från vår undersökning visar att konsumenter överlag har kännedom om de mest förekommande produktmärkningarna samt har ett positivt förhållningssätt till dessa. I och med att majoriteten av respondenterna uppfattade symbolernas budskap, drar författarna slutsatsen att produktcertifiering ofta uppfyller sitt syfte som ett kommunikations- och vägledningsverktyg för konsumenterna..

Syftet med studien var att öka kunskapen kring hur företag genom annonsens uppbyggnad kan påverka sin image. En kvalitativ studie har genomförts genom insamling av primärdata. Annonser från tre företag valdes ut, varpå semistrukturerade intervjuer genomfördes med såväl företrädare för företagen som sexton respondenter. Studien visar att konsumenters tidigare kunskap och erfarenheter påverkar deras utvärdering av annonser. Annonser som uppfattas som mainstream kan både vara något positivt och negativt.

Falska minnen förklaras teoretiskt med bl.a. implicita Associationer, och svårigheter att skilja mellan faktiska eller påstådda källor. I denna studie undersöktes huruvida positivt respektive negativt innehåll i en berättelse påverkar uppkomsten av falska minnen, enligt DRM-paradigmet. Deltagarna för studien (30 förskolebarn i åldrarna 3-6 år) delades in i två grupper där ena gruppen hörde en positiv version av berättelsen, och andra gruppen en negativ version. Deltagarna genomgick sedan tre minnestest med cirka en veckas mellanrum, där de svarade på allmänna frågor om berättelsen, genomgick igenkänningstest med bilder, samt svarade på två suggestiva frågor.

KOGNITIV PSYKOLOGI DEFINIERAS som människans förmåga att samla in och bearbeta information. Allt vi ser i vardagen bearbetas av hjärnans kognitiva processer där hjärnan sorterar och försöker kategorisera information för att göra det lättare för oss människor att orientera oss i vår miljö. Genom denna process kopplar hjärnan ihop det vi ser med det vi vet och skapar på detta sätt ett verktyg som hjälper oss att se, höra, minnas och tänka. DETTA VAR VAD Henrik Roos och Sebastian Jääskeläinen ville utforska närmare. En djupdykning ner i människans intellekt gick av stapeln för att se hur vi påverkas av det vi ser och på vilket sett vi relaterar detta till vårt eget förflutna.

Den allt snabbare växande marknaden för livsmedel i Sverige gör att det behövs fokusering på produktutveckling för livsmedelsföretag. Detta projekt innefattar en produktutveckling vars mål var att utveckla ekologiska desserter med bär som huvudråvara. Genom observationer har vi undersökt vilka desserter som finns nu i den svenska dagligvaruhandeln och vi har sett att det idag saknas produkter i kategorin färdiga desserter med fokus på bär och ekologi. Vi har använt oss av ett kvalitativt angreppssätt med halvstrukturerade individuella intervjuer och en fokusgrupp för att få förståelse för förutsättningarna att utveckla ekologiska desserter med bär. Syftet har varit att utföra en förundersökning som i detta projekt innebar att få ett förhållningssätt till desserter, ekologi, mervärden och bär, dessutom en produktutveckling.

Mitt syfte har varit att försöka ta reda på hur pedagoger ser på och resonerar kring faktaböcker utifrån ett språk- och läsfrämjande perspektiv. Ett antagande är att faktaböcker har en given plats i förskolans läskultur. Mina frågeställningar har varit: Hur ser pedagoger på faktaboken som verktyg för språk- och läsutveckling? Hur resonerar pedagogerna kring sitt sätt att arbeta med och högläsa faktaböcker? Hur förhåller sig pedagogerna till faktaboken som ett verktyg för att främja språk- och läsutveckling i jämförelse med skönlitteratur? Kan pedagogernas olika sätt att se på faktaboken relateras till en utvecklingspsykologisk respektive relationell lärandesyn?Mitt resultat visar att flera aspekter spelar roll för hur pedagogerna förhåller sig till faktaböcker i sin praktik. Gemensamt för pedagogerna är att de inte medvetet inkluderar faktaböcker i sitt arbete med att främja språk- och läsutveckling.

Syftet med studien var att öka kunskapen kring hur företag genom annonsens uppbyggnad kan påverka sin image. En kvalitativ studie har genomförts genom insamling av primärdata. Annonser från tre företag valdes ut, varpå semistrukturerade intervjuer genomfördes med såväl företrädare för företagen som sexton respondenter. Studien visar att konsumenters tidigare kunskap och erfarenheter påverkar deras utvärdering av annonser. Annonser som uppfattas som mainstream kan både vara något positivt och negativt.

Föräldrars attityder och beteende är associerade till ungdomars debut och konsumtion av alkohol och nikotin. Syftet med studien var att beskriva föräldrars regler, gränssättning och attityder för alkohol och nikotin bland ungdomar i årskurs 6-9. Metoden var en enkätundersökning i en inlandskommun i Norrbotten. Enkäter distribuerades till förälder eller annan vårdnadshavare till elev i årskurs 6-9 vid två tillfällen, svarsfrekvensen var 105 stycken (52 %). Data bearbetades med statistikprogrammet SPSS.