Rapport A 2005:19 som Statens folkhälsoinstitut har gjort visar på att hbt-ungdomar i vissa avseenden mår psykiskt sämre än övriga ungdomar och att det därför rekommenderas att personal som möter dessa ungdomar har rätt bemötande och kunskap om hbt-personers situation. Med anledning av detta har mitt syfte med denna studie varit att undersöka och beskriva hur kuratorer upplever att de förhåller sig till och tänker kring sexuell läggning i sitt arbete med ungdomar. Genom analys av enskilda intervjuer med teorier som social konstruktion, heteronormativitet och Assimilering som bakgrund, har jag kommit fram till att kuratorerna i sitt arbete med ungdomar tar avstånd men också återskapar heteronormativiteten i samhället. En heteronormativitet som kuratorerna definierar som det som upprätthåller synen på heterosexualitet som det naturliga och önskvärda och som gör att denna sexuella läggning fortfarande är norm. Med hjälp utav öppna och neutrala frågor i samtalen låter kuratorerna ungdomarna själva definiera sin sexuella läggning som sedan, beroende på vad ungdomen själv vill prata om, kan få ta en stor eller ingen plats alls i samtalet.

SAMMANFATTNING Syftet med min uppsats är att fördjupa förståelsen för hur fyra bosniska invandrare upplever integration i det svenska samhället. I uppsatsen läggs fokus på de fem integrationsdimensionerna, arbetsmarknadsintegration, social integration, medborgerlig integration, boendeintegration samt subjektiv integration då jag betraktar dessa som grundläggande för den enskildes fullständiga integration. Min b-uppsats i sociologi behandlade samma ämne som föreliggande undersökningen. Men koncentrationen låg då på de fyra bosniska invandrarnas integration på arbetsmarknaden. Anledningen till att jag har valt att behandla samma problemområde som tidigare är att jag är intresserad av integrationsfrågor Den tidigare forskningen presenterar hur integrationen upplevs och vad det allmänt innebär.

Uppsatsen syftar till att kritiskt granska vilka normer, paradoxer och tvetydligheter som finns i begreppet familj, mer specifikt kring förbindelser mellan föräldrar, och hur dessa produceras i tidskriften ?vi Föräldrar?. Metoden är kritisk diskursanalys, vilket har sin grund i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, något som lämpar sig väl för en uppsats i genusvetenskap. Metoden passar ihop med de teorier som används i analysen: Poststrukturalism och queerteori. Tillhörande teoribegrepp är kategorisering, Assimilering, performativitet, ambivalens och subversivitet.

SAMMANFATTNING Syftet med min uppsats är att fördjupa förståelsen för hur fyra bosniska invandrare upplever integration i det svenska samhället. I uppsatsen läggs fokus på de fem integrationsdimensionerna, arbetsmarknadsintegration, social integration, medborgerlig integration, boendeintegration samt subjektiv integration då jag betraktar dessa som grundläggande för den enskildes fullständiga integration. Min b-uppsats i sociologi behandlade samma ämne som föreliggande undersökningen. Men koncentrationen låg då på de fyra bosniska invandrarnas integration på arbetsmarknaden. Anledningen till att jag har valt att behandla samma problemområde som tidigare är att jag är intresserad av integrationsfrågor Den tidigare forskningen presenterar hur integrationen upplevs och vad det allmänt innebär.

Värdebegrepp är vanliga att använda som mål och policyer i vårt samhälle, varför de i denna studie benämns som värdepolicyer. Dessa policyer skapar komplexa situationer för de som ska implementera begreppen i sina arbeten. Trots detta fortsätter de att öka och ett begrepp som fått mer och mer uppmärksamhet är social hållbarhet. Social hållbarhet ses i denna studie som en värdevision. Det används som en vision av politiker för hur de vill förändra hela verksamheter och kommuner, med strävan att få bukt med stora sociala problem, som ökande klyftor i hälsa och utanförskap i samhället.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att problematisera mångfaldshanteringen genom att studera mångfald där den praktiseras, bland de anställda. Med hjälp av anställdas perspektiv vill vi undersöka hur ett företag i Sverige praktiskt jobbar med diversity management. För att detta ska bli möjligt är det samtidigt viktigt att förstå ledningens perspektiv, därför kommer vi att ta med även denna. Vi vill bidra till att utveckla teoriernas möjligheter att tillämpas praktiskt genom att ta större hänsyn till medarbetarnas förväntningar och åsikter i arbetet med mångfald. Metod: Vi har valt att använda en kvalitativ och deduktiv ansats i vår studie då vi har valt att utgå ifrån tidigare forskning om mångfald för att sedan kunna identifiera om det finns något perspektiv som saknades eller som skulle kunna fördjupas.

Den 18 maj 1995 beslutade regeringen att tillkalla en kommitté med uppgift att utreda frågan om, och i så fall på vilket sätt, Sverige bör ansluta sig till Europarådets konvention om regionala språk och minoritetsspråk. Till kommitténs ordförande valdes riksdagsledamoten Carin Lundberg (s). Den 17 oktober 1996 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv med den innebörden att kommittén skulle utreda frågan om Sverige bör ratificera Europarådets ramkonvention för skydd av nationella minoriteter. Kommittén fick även i uppgift att utreda vilka åtgärder i så fall vore nödvändiga för att Sverige skulle kunna efterleva bestämmelserna i konventionen. Kommittén delades i två sektioner och det nya uppdraget tilldelades kommitténs sektion 2.