The present study investigated free narratives in 72 children between 3;11 and 9;0 years. Participants were recruited from a multilingual environment in eastern Gothenburg. The children were instructed to make up their own stories after being provided with openings, ?Story stems?. The stories were then transcribed and analyzed on micro- and macro level and narrative evaluation.

Sammanfattning:Syfte och frågeställningarSyftet med denna undersökning är att undersöka vilka material/ hjälpmedel som används för att hjälpa barnen med koncentrationssvårigheter i förskolorna och att undersöka vilka för- och nackdelar pedagogerna ser med materialet/ hjälpmedel.MetodFör att undersöka vilka material/verktyg som finns i verksamheterna gjordes en webbenkät.Webbenkäten korsanalyserades med en intervju som gjordes i en särskoleverksamhet.ResultatResultatet av enkäten visade att pedagogerna använde olika färdiga material samt egenutvecklat material. Det positiva som framkom var att alla barn oavsett behov gynnades av att arbeta med materialet. Det negativa var att pedagogerna ansåg att de hade för lite schemalagd tid att leta efter passande material.Betydelse för läraryrketMin förhoppning är att denna undersökning ska hjälpa pedagoger i förskoleverksamheter med att lättare kunna söka passande material till barngrupperna. Min förhoppning är också att ge pedagoger en liten fingervisning om var de kan finna information gällande hjälpmedel för barn med behov..

Vi har genom intervjuer och klassrumsobservationer undersökt hur tre pedagoger i grundskolans tidigare år använder elevernas erfarenheter från sin vardag i matematikundervisningen, varför pedagogerna undervisar som de gör samt vad de använder för material i sin undervisning..

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur och om barn och pedagoger använder tredimensionella material på två förskolor. Vårt intresse för skapande material uppstod då vi gick sidoämneskursen Det tredimensionella konstruerade arbetet inom slöjd/hantverk, då vi själv fick arbeta och bekanta oss med tredimensionella material. Genom våra diskussioner inom ämnet blev vi intresserade av att ta reda på om dessa material fanns ute på förskolorna. För att ta reda på detta gjorde vi en undersökning med kvalitativa observationer och intervjuer med åtta barn och fyra pedagoger. Vi stödjer oss främst på Granbergs, Tragetons och Vygotskijs teorier och forskning om skapande verksamhet. Vår slutsats är att tredimensionella material finns ute på förskolorna, men att de sällan används.

This study gives voice to which strategies preschool teacher?s use they teach preschool children in different performance tasks. The overreaching aim of this study was to find out what teacher give expressions to, verbally and in action, and what educating strategy they use when the purpose is that the children are to learn something specific. The theoretical starting-point of the study is a phenomenography research which aims in finding and systematizing of forms of thought in terms of which people interpret significant aspects of reality. The study has a Sociocultural perspective which means that the structuring occurs through choice of which activities children have access to observe and engage in, as well as through in-person shared endeavours, including conversations, recounting of narratives, and engagement in routines and play.

The purpose of this study was to examine the narrative skill of sixyear-olds in terms of macrostructure and cohesion, and its relation tonarrative content, auditory attention, auditory short-term memory and threemeasures of word retrieval. A group comparison of macrostructure andcohesion was also performed between children with and without epilepsy.The material consisted of audio recordings of 44 children (18 with epilepsyand 26 from a reference group) retelling the story Nelli-sagan (Holmberg &Sahlén, 2000). No correlation was found between content and macrostructureor cohesion, but several between the latter two. Auditory short-termmemory and word retrieval without pictures showed several correlationswith macrostructure as well as cohesion. No differences in macrostructure orcohesion were found between the children with epilepsy and the referencegroup.

In the growing concern for the state of the environment more tools are being integrated in the decision-making processes. Sweden actively makes use of environmental impact assessment (EIA), which is supposed to minimise negative impacts of a project, policy or plans on the environment. The EIA process in Sweden still requires certain improvements to be more efficient. In this study actor interaction was analysed with trust being the framework for analysis. The aim is to find out whether it is possible to use trust as a framework for analysis since trust research is very discipline dependent.

The aim for this paper has been to examine three textbooks designed for science education in upper secondary school in order to determine whether they convey any specific attitudes regarding what is considered to be ideal knowledge within the field of biology. The main focus has been to investigate if different types of design strategies have been used to emphasize certain values or attitudes and if this proves to be the case, how is this achieved specifically?                      For this purpose I have conducted several different qualitative linguistic analyses of the textbooks. The theoretical framework for the analyses lies within the main field of critical linguistics and more specifically in the context of systemic functional linguistics. The two main language models I have chosen to use for my investigations are functional grammar and multimodal text analysis.                      My results imply amongst other things that by conducting an overall assessment of the headlines in the textbooks a fair assessment can be made of which overall attitudes the books convey.

Syftet med detta arbete har främst varit att lära oss mer om bedömning. Vi har uppmärksammat bedömningens avgörande roll för elevers kunskapsinlärning och intervjuat några lärare om vad de har för uppfattning om bedömning. Fokus har lagts på resonemanget kring relationen mellan de-ras syn på bedömning och olika måltyper. I resultatet redogör vi för de olika lärarnas resonemang kring målen, bedömningssätt och bedöm-ningssituationer. Vi har även uppmärksammat att vissa lärare har en intuitiv kunskap om vad ele-verna kan och detta problematiserar vi i diskussionen, men har även redogjort för, de av oss in-tervjuade lärarnas resonemang kring detta.

Föreliggande studie syftade till att undersöka fonologin hos svensktalande barn mellan 3 och 4 år. I studien medverkar 69 barn, varav 33 pojkar och 36 flickor. Bedömningen genomfördes med ett nytt fonologisk bedömningsmaterial, LINUS kortversion. Testerna utfördes i områden belägna i tre kommuner i sydöstra Sverige där socioekonomisk status låg nära riksgenomsnittet. Bedömningarna spelades in, transkriberades och analyserades av två bedömare.

Bakgrund: svårigheter uppstår med kommunikationen mellan patient och sjuksköterskan vid insjuknande i Alzheimers sjukdom vilket leder till hinder i smärtbedömning av personer med Alzheimers sjukdom jämfört med bedömningen avpersoner utan kognitiv nedsättning. Syfte: syftet med litteraturstudien var att belysa vikten av korrekt smärtbedömning hos patienter med Alzheimers sjukdom. Metod: studien var en litteraturstudie, 12 artiklar samtliga kvantitativa som svarade mot studiens syfte har granskats och analyserats. Resultat och konklusion: bedömning av smärta hos patienter med Alzheimers sjukdom är komplex, slutsatsen är tvetydig då resultatet visar dels att personer med Alzheimers sjukdom har mer smärta respektive mindre smärta än personer utan kognitiv nedsättning. Bedömningsinstrumenten som undersöktes i studien visade sig vara relevanta men ansvar och kunskap från sjukvårdspersonalen som använder instrumentet var ett krav för att kunna utesluta felkällor av tecken på smärta så som onormala rörelser, beteende och ljud.

Våta kopplingar används i automatiska transmissioner för att överföra vridmoment. De primära komponenterna i en våt koppling är de oljesmorda pappersbaserade friktionslamellerna och separationslamellerna gjorda av stål. Volvo Construction Equipment (Volvo CE) utvecklar och bygger automatiska powershifttransmissioner med våta kopplingar till sina anläggningsmaskiner. Volvo CE och Luleå Tekniska Universitet (LTU) bedriver tillsammans forskning om våta kopplingar som involverar pappersbaserade friktionsmaterial. De två vanligast förekommande materialen i produktion, i detta examensarbete benämnda som material A och B, testades i en testrigg på LTU.

Älvkarleby, landscape character and design proposal is a Graduated Thesis (30 ECCcredtis), in the subject of landscape planning at the Swedish University of Agricultural Sciences, the Department of Rural and Urban Development. This thesis is a study and implement of the method "Landscape Character Assessment" (LCA), developed in England and Scotland as tool to analyse and highlight the landscape in different planning processes. The purpose of LCA is to increase the understanding and strengthen the role of the landscape. The thesis consists of three main parts: landscape characterization, guidelines and a design proposal. The landscape characterization emphasizes the values of the landscape in different types of planning processes, a documentation to base estimations on in any kind of change in the area. Theese estimations have resulted in guidelines that give proposals to the development of the landcape, focusing at the desingproposal.

Newborn Individualized Development Care and Assessment Program (NIDCAP) är en modell för omvårdnad av prematura barn samt dess familj och ett huvudsyfte med denna modell är att stödja utvecklingen av barnet. I Sverige kallas NIDCAP för familjecentrerad utvecklings-stödjande neonatalvård. Enligt internationell praxis anges en okomplicerad graviditet ha en längd av ca 280 dagar, 40 veckor. En fullgången graviditet varar från 37+0 till 41+6 veckor. De flesta av de prematurt födda barnen har en medicinsk komplikation.Syftet var att belysa hur NIDCAP påverkar det prematura barnets utveckling.Metoden för studien var en forskningsöversikt.

SammanfattningI dagens samhälle är bilkörning en viktig aktivitet för många individer. Att köra bil påverkar individens möjligheter till meningsfulla aktiviteter och självständighet. Efter att en person har fått en stroke kan personens körkort bli ifrågasatt. Ett vanligt bedömningsinstrument som arbetsterapeuter använder vid bedömning av kognitiv lämplighet inför fortsatt körkortsinnehav är Nordic Stroke Driver Screening Assessment (NorSDSA).Syftet med denna kvantitativa studie var att jämföra parvisa NorSDSA-bedömningars resultat mellan äldre friska individer och äldre individer med stroke. Sex friska äldre individer matchades med sex äldre individer med stroke avseende ålder och kön.