Speech anomalies have been described as characteristic symptoms forthe 22q11 deletion syndrome. However, research on speech and voice in adultswith the syndrome is still scarce. Previous research has indicated that speech andvoice anomalies seen in children with the syndrome might have neurologicalcauses. The aim of this study is to investigate speech and voice in a group ofadults diagnosed with the 22q11 deletion syndrome, with extra focus onanomalies with possible neurological cause. The researched group consisted of24 adults between the ages 19 to 38 with a verified 22q11-deletion, 16 womenand 8 men.

Syftet med studien är att är att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag så som temperament och karaktär är hos personer diagnosticerade med Asperger jämfört med personer som inte har någon diagnos. Ett annat syfte är att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag såsom temperament och karaktär. Åttioåtta försökspersoner deltog i enkät studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade någon diagnos, i enkäten fick de svara på 293 påståenden som involverade emotioner, anknytning och personliga temperaments och karaktärsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna.

The aim of this study was to examine the knowledge and the experience that school counsellors have about tics and Tourette syndrome. This study is based on a qualitative research which we conducted with semi-structured interviews. We have done five interviews with different school counsellors in a small municipality in southern Sweden. The theoretical approach that was used in this study was theory of knowledge as a comprehensive theory and professional competence which includes formal knowledge and tacit knowledge. Some of the study?s conclusions are that the School Counsellors had different professional competence about tics and Tourette syndrome.

Syftet med studien är att är att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag så som temperament och karaktär är hos personer diagnosticerade med Asperger jämfört med personer som inte har någon diagnos. Ett annat syfte är att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag såsom temperament och karaktär. Åttioåtta försökspersoner deltog i enkät studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade någon diagnos, i enkäten fick de svara på 293 påståenden som involverade emotioner, anknytning och personliga temperaments och karaktärsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna.

Syftet med studien är att är att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag så som temperament och karaktär är hos personer diagnosticerade med Asperger jämfört med personer som inte har någon diagnos. Ett annat syfte är att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag såsom temperament och karaktär. Åttioåtta försökspersoner deltog i enkät studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade någon diagnos, i enkäten fick de svara på 293 påståenden som involverade emotioner, anknytning och personliga temperaments och karaktärsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna.

Every year 120 children with Downs Syndrome is born in Sweden. The aim of the study was to investigate if there were any differences between mothers and fathers of children with Downs Syndrome regarding: experience of support from health care personnel and physicians in the time of delivery and from who parents sought most emotional support.Participants of the study was 80 mothers and 79 fathers that answered a questionnaire. There was a difference between parents if they thought they received support from health care personnel, mothers (59 %) and fathers (38 %) thought that they didn?t receive support. Emotional support sought mothers (52 %), in grater wideness then the fathers (23 %), with other families with handicapped children.

The purpose of this study was to elucidate how individuals diagnosed with Aspergers syndrome experience stigma as a result of their diagnosis. The paper was based on a qualitative method, consisting of six interviews with booth male and female participants. We took part of previous studies and research as well as existing theories on the subject, in addition to the analysis of our empirical material. Significant in this study was that all participants were relieved when getting the diagnosis, as they finally got an explanation for what was wrong. The results indicated that the majority of the informants felt worried of the possibility to experience stigma and discrimination, which resulted in that the majority of the participants tended to use an avoidance coping strategy.

Syftet med denna uppsats är att genom en textanalys, granska makt- och genusaspekten i Christopher Gillbergs senare forskning gällande Asperger syndrom och högfungerande autism. Den teoretiska utgångspunkten är genusteorin och makt, med frågeställningarna; Hur visar sig makten i ett genusperspektiv? Hur visar sig makten i valet av de diagnostiseringskriterier som forskaren väljer att använda? Analysen visar att av de barn som blir diagnostiserade med Asperger syndrom är pojkarna fler till antalet än flickorna. Resultaten som belyser genusaspekten visar att flickor inte har samma symtom som pojkar, vilket kan leda till att flickorna inte blir diagnostiserade. En diagnos skapar bättre förutsättningar till att få hjälp från samhället.

People with Down syndrome are living longer lives today thanks to medical science. These people with their families are in need of assistance from goverments and professionals throughout their lives. It is therefore important to understand how familymembers affected by having a person with Down syndrome in the family. In this paper we focus on the siblings' experience. This study aims to examine four women's experiences of what it is like to have a sibling with Down syndrome and how the respondents have developed their role and identity as siblings, and what strategies they have developed for this role.

This essay is about how the company management should prepare to avoid BOHICA syndrome to develop from a reorganisation. BOHICA syndrome is a cynical attitude, acquired by recurrent disappointments from, for example reorganisations. If the company management is attentive and identifies and addresses such disappointments, BOHICA syndrome can prohibit the possibilities in future to work efficiently and profitably in the company. BOHICA syndrome are thus by extension a threat to the company?s survival.

The purpose of this report is to investigate teachers views of whether pupils with Asperger syndrome, autistic symptoms or ADHD shall go in ordinary classes or special groups. The study tells you about what difficulties these pupils often have, what adjustments they need in their schoolsituation and the positive and negative effects of joining a special group.A teacher for special needs, two teachers in special groups and two teachers in ordinary classes have been intervjued and earlier made researches have been studied.The conclusions of this study are that the decision of whether a pupil shall go in a normal class or a special group must be made individually. Most pupils who are capable to profit from the training in a normal class and pass their examination, shall go in a normal class. The greater part of the recommended adjustments are possible to do in a normal class. But it requires more resourses and teachers with better knowledges about theese handicaps..

Det övergripande syftet i studien var att analysera hur ungdomar med högfungerande autism/Asperger syndrom skapar sin identitet i mötet med skolan. Detta studerades med hjälp av en narrativ metod som bygger på de livsberättelser som deltagarna delgett mig. Den teoretiska utgångspunkten var socialkonstruktionistisk, vilken innebär att ungdomarna bildar sin identitet i interaktion med andra. Deltagarna består av fyra ungdomar med högfungerande autism/Asperger syndrom. De berättade sina livshistorier utifrån upplevelsen av diagnosen, ur ett skolperspektiv samt hur de upplever betydelsen av relationer.

Sammanfattning.Bakgrund:Crush syndrome eller traumatisk rahbdomyolys är vanligt vid större naturkatastrofer som tex jordbävningar. Det kan också uppkomma när personer utsätts för tryck mot musklerna vid tex stroke, intoxikationer, byggnadsras, industriolyckor. Inom ambulanssjukvården i Sverige har vi inte någon behandlingsplan för detta tillstånd och därför kan det finnas en risk att dessa patienter inte får rätt omvårdnad.Syfte:Studiens syfte var att belysa ambulanssjuksköterskans omvårdnad vid risk för Crush syndrome.Metod:En litteraturstudie gjordes för att granska redan publicerat forskningsmaterial. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Fem artiklar inkluderades och innehållet analyserades med manifest innehållsanalys.Resultat:De patienter som riskerar att få Crush syndrom har följande symtom: skada på muskelmassa, förlängd kompression, komprimerad lokal cirkulation, puls >120 och onormal urinfärg.

Diagnoser är ett sätt för samhället att beskriva och gränssätta vad som är normalt och socialt accepterat. Diagnos är även en social konstruktion som oftast utifrån ett samhällsperspektiv har en negativ inverkan. Människor sätter etiketter på de med diagnosen och oftast är det i negativ bemärkelse och man accepterar inte det avvikande beteendet som diagnosen förklarar. Syftet med denna studie är att ta reda på hur vuxna med diagnos upplever för- och nackdelar med sin diagnos. Med den kvalitativa metoden har semistrukturerade intervjuer genomförts.

Today many children and youths are allocated to ?The Swedish Authority of Child and Youth Psychiatry (BUP) for the sake of being investigated by means of a neuropsychiatric inquire and many of which are assigned the diagnosis ADHD. During recent years ?The Swedish National Board of Health and Welfare? has declared, in it?s annual account of the current psychiatric state of Swedish Children and Youths, that the healthcare provided for those with neuropsychiatric diagnoses ? such as Asperger syndrome and ADHD, has increased.ADHD is short for Attention deficit hyperactivity disorder, which implies neuropsychiatric impediments i.e. hyper activity, inadvertence and an inability to control impulses.The aim of the Study is to describe and analyze how youth, in the age range of sixteen to eighteen years of age, diagnosed with ADHD define themselves, their daily life, their social state, their next to kin relationships and, finally, their concept of their future.The Study is qualitative.