Sökresultat:
347 Uppsatser om Asperger syndrome - Sida 4 av 24
Fritidshemmet : Dåtid Nutid Framtid
Det här arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgå. Arbetet ställer sig frågorna:Vilka rättigheter har barn med asperger till att få hjälp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förståelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgång, där även styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgången och av intervjuerna är mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förståelse både om det enskilda barnet och om funktionsnedsättningen.
En skola för alla : Arbetssätt och pedagogik för att möta elever som fått diagnoserna ADHD och Asperger syndrom
Syftet med denna studie var att dels undersöka synen på en skola för alla och dels att ta reda på olika uppfattningar om fungerande arbetssätt för elever med diagnoserna ADHD och Asperger syndrom. Forskningen har en kvalitativ ansats med intervju som metod för datainsamlingen. En slutsats som kan dras av denna studie är att det är av stor vikt att rektorer, lärare och specialpedagoger har kunskaper gällande vilket pedagogiskt förhållningssätt som lämpar sig för arbetet med elever som har de neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ADHD eller Asperger. En andra slutsats visade att det finns olika uppfattningar om vad som behövs för att skapa ett fungerande arbetssätt gentemot eleverna med Asperger syndrom och ADHD diagnos. En tredje slutsats var att det behövs mer tid till att kunna planera och strukturera lektionerna för att få till ett fungerande arbetssätt mot eleverna.
Barn i sorg : Hur skolan kan hjälpa barn i sorg
Det här arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgå. Arbetet ställer sig frågorna:Vilka rättigheter har barn med asperger till att få hjälp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förståelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgång, där även styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgången och av intervjuerna är mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förståelse både om det enskilda barnet och om funktionsnedsättningen.
Autism i skolan : Hur en skola är tillgänglig för elever med autism
My purpose of this study is to investigate whether elementary school is available for students with the disability of autism. If the school is just as accessible for students with autistic syndrome as for students with Asperger syndrome, or if the school is marked by equal treatment. I think this is important to highlight since I think it´s a deficiency in the school's accessibility for certain students, and dilemmas occurs regarding students in need of support. In order to provide a validated result according to me, I decided to conduct interviews with a few employees and ask all of them the same questions. The interviews I conducted was performed anonymously.
Aspergers Syndrom och Psykodynamisk Psykoterapi
Att ha diagnosen Aspergers syndrom innebär bl a sociala problem och psykisk sårbarhet. Denna kvalitativa studie omfattar intervjuer med fyra psykoterapeuter och en psykolog, som har erfarenhet av att behandla personer med Aspergers syndrom. Syftet med studien är att undersöka psykoterapeuters syn på psykodynamisk psykoterapi med personer med Asperger syndrom. Frågeställningarna har varit: hur lägger man upp en terapeutisk behandling för personer med Aspergers syndrom? Vilka aspekter inom terapin med personer med Aspergers syndrom är viktiga för behandlingen? Studien visar att teraputerna arbetar utifrån olika psykodynamiska teorier.
Fysisk aktivitet hos personer med metabolt syndrom
A quart of the of the adult population worldwide havemetabolic syndrome. A sedentary lifestyle, low physicalactivity, combined with wrong eating habits, stress,smoking and psychosocial factors, are the main causes ofdevelopment of the metabolic syndrome. The purpose ofthe literature review was to illuminate the physicalactivity in persons who have the metabolic syndrome, andwhat sort of advice a nurse use in the promotion ofphysical activity. The study was conducted as a literaturereview, including 15 scientific quantitative articles. In tenarticles, the focus was on physical activity at themetabolic syndrome, and five articles focused on variousforms of counselling for physical activity.
Att kunna lite kan göra mycket : Socialarbetarens möten med personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
In this paper we have chosen to focus on social workers and their experiences of interacting with clients with neuropsychiatric disabilities, in example persons with ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder), Asperger syndrome, autism and/or Tourette syndrome. The main purpose was to look into three areas: What knowledge do social workers mean that they need about neuropsychiatric disabilities and how can their needs of knowledge can be met? How do they experience the meeting with a person with neuropsychiatric disabilities? How does the cooperation function between authorities regarding persons with neuropsychiatric disabilities?Definition of the concept of disability and function from a historical perspective points out that the approach has changed over time. Previous research studies of the interaction in meeting between the client and the social worker shows that the social worker carries two faces, so called aspects. The first aspect is about help and care and the second aspect is about administrative functions.
Asperger syndrom Upplevelser av möten med andra människor
Asperger syndrom är en neuropsykiatrisk störning som ger olika funktionsnedsättningar. Detta gestaltar sig i en oförmåga att leva sig in i hur andra tänker och känner, fantasifattigdom och nedsatt förmåga till social interaktion. Människor med Asperger syndrom kan ofta uppfattas som udda och avvikande av andra människor och de upplever ofta sin bristande sociala kompetens som ett stort hinder. De behöver som alla andra människor någon gång uppsöka vården. Personalen i vården känner inte alltid till de funktionsnedsättningar som människor med Asperger syndrom kan ha och det finns en risk för dåligt bemötande, vilket kan leda till att onödigt vårdlidande uppstår.
Asperger syndrom: Upplevelsen av att få diagnos som vuxen
Asperger är ett syndrom som kännetecknas av genomgripande begränsningar inom flera viktiga utvecklingsområden; ömsesidigt socialt samspel, kommunikation samt beteende och föreställningsförmåga. Asperger syndrom har sitt ursprung i den tidiga barndomen men kan medföra störst svårigheter först i tidigt vuxenliv. Det finns många vuxna som gått genom livet utan att bli adekvat diagnostiserade. Detta har skapat onödigt lidande och en ständig undran över vad som är fel. Syftet med denna studie är att beskriva människors upplevelser av att få diagnosen Asperger syndrom i vuxen ålder samt hur livet blev efter diagnos.
Annorlunda är inte sämre - kommunikationsförmåga och social kompetens hos individer med Aspergers syndrom.
Aspergers syndrom beskrivs som ett tillstånd som är orsakat av en dysfunktion i hjärnan som påverkar individens kommunikationsförmåga och sociala kompetens. Hans Asperger var den första personen som beskrev syndromet, 1944 skrev han sin första avhandling kring syndromet. I omvårdnad är samtal och kommunikation en stor del av arbetet och därför viktigt för att kunna utföra en säker och god omvårdnad. Denna litteraturstudies syfte gick ut på att försöka förklara hur en individ med Aspergers syndrom fungerar kommunikativt och socialt samt hur vårdpersonal skulle kunna bemöta dessa individer utifrån deras förutsättningar. Resultatet bygger på elva analyserade artiklar från tre olika databaser.
Knutby och stockholmssyndromet. : En religionspsykologisk undersökning avstockholmssyndromets koppling till våld i religiösa rörelser.
In January 2004 two members of the Pentecostal community Knutby Filadelfia in Uppsalamunicipality, Sweden, were shot by their fellow member Sara Svensson. With a qualitative hermeneutic case study as the principal method this essay takes on the task of not only investigating if and how Stockholm Syndrome can be used as a model for interpreting and understanding the violent incident in Knutby Filadelfia, but also to see if the unique characteristic of the Knutby incident can tell us something about Stockholm Syndrome as a model for understanding violence in religious movements. The material shows Stockholm Syndrome as having been present in Knutby because of among other things, a mileu, leadership and theology that supported the normalization of abuse and the enabling and maintaining of self punishment in the community. While Stockholm Syndrome still is a controversial theory this study shows that it can be used as a powerful tool in the understanding of violence in religious contexts..
?Att inte dra alla över en kam? : Erfarenheter av att vara förälder med autismspektrumstörning. Erfarenheter och önskemål om stöd
Syftet med denna studie är att utifrån ett föräldraperspektiv undersöka behov av och önskemål om stödsom föräldrar med diagnos inom autismspektrum beskriver i sin föräldraroll. Ett annat syfte är att bidra med ökad kunskaptill en diskussion kring utformandet av stödinsatser för dessa familjer. Studien är kvalitativ med intervjuer som gjorts ihalvstrukturerad form. Åtta föräldrar har intervjuats. Föräldrarna beskriver att deras svårigheter gör det svårt för dem isamspelet med barn och partner.
TAKK - Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation : En kvalitativ studie om hur förskolepedagoger arbetar med TAKK med barn med Downs syndrom ur ett språkutvecklingsperspektiv och vad de anser om att använda TAKK med barn utan särskilda behov
The purpose of this study is to examine how two educators at a preschool that is located in a neighborhood south of Stockholm works with TAKK with children who has Down syndrome in a language promotion purposes. The aim is also to investigate what teachers think about using TAKK with children without special needs and children with Down syndrome.In this study, I used qualitative research methods. I've used both observations and interviews to get answers to my questions. The theories which I have used in this thesis is, socio-cultural perspective, including integration and segregated integration.In order to find out how the educators work with TAKK I have asked these questions:How do the educators work with TAKK with children with Down syndrome from a language development perspective?What do the educators express about using TAKK with children without special needs and with children who has Down syndrome?My conclusions to these questions are that the literatures I have read in many ways are consistent with how they work.
Talstörningar hos vuxna med 22q11-deletionssyndrom ?
Speech disorders are common in children with 22q11-deletion syndrome, but there is limited knowledge about speech in adults with this syndrome. The aim of this study is to describe speech and voice in adultswith 22q11-deletion syndrome, and compare the results with a control group.Ten adults between 19-49 years participated in each group. The study wasbased on the Swedish dysarthria assessment, Dysartribedömningen. Thetested abilities were respiration, phonation, oral motor function, velopharyngeal function, articulation, prosody and intelligibility. Communicative participation was examined as well.
"Asperger är en del av mig, men jag är inte en del av Asperger" : Ungdomar om hur diagnosen Asperger syndrom har påverkat deras liv
Föreliggande studie syftade till att undersöka hur, ungdomar diagnostiserade med Asperger syndrom, ser på sina liv i relation till diagnosen, och möjliga konsekvenser av diagnostiseringen. I detta syfte genomfördes öppna djupintervjuer med sex individer boende i Skåne, samtliga i åldern 16 - 34 år.Diagnosens påverkan varierade från individ till individ. Två intervjupersoner hade mer eller mindre identifierat sig med diagnosen och upplevde att diagnosen förbättrat deras livssituation. Två intervjupersoner ifrågasatte sin diagnos, och uppgav att diagnosen inte förbättrat deras liv och, för en av de båda, dessutom försämrat livet, i form av kraftigare missbruk och ökat självskadebeteende. De två övriga intervjupersonerna undvek att tala om diagnosens inverkan på deras liv, och höll sig främst neutrala till diagnosen under intervjun..